Små kommuner har svårt att hitta sökande till stadsdirektörstjänster – trängd ekonomi och hätsk debatt avskräcker
Det råder en viss turbulens kring de österbottniska stadsdirektörerna. Tjänsten i Jakobstad lockade endast tre sökande och snart måste också Nykarleby söka en ny ledare. De små städerna har svårt att hitta sökande, säger vd Minna Karhunen på Kommunförbundet.
Tjänsten som stadsdirektör i Jakobstad lockade totalt tre sökande. Snart blir frågan också aktuell i Nykarleby sedan stadsdirektör Mats Brandt fått nytt jobb som strategidirektör för den nya vårdsamkommunen.
Det byter folk på stolarna efter en relativt kort tid.
Tidigare i höstas stormade det kring Karlebys stadsdirektör Stina Mattila som fick kraftig kritik för sin ledarstil. I Kaskö kommer stadsfullmäktige snart att rösta om förtroendet för stadsdirektör Minna Nikander.
Sociala medier och ekonomi hettar upp
Minna Karhunen som är vd på Kommunförbundet säger att stadsdirektörernas jobb har ändrat mycket på senare tid.
När Karhunen i tiderna själv drömde om just det här jobbet såg hon stadsdirektörens arbete som ett viktigt och fint jobb. Men i dag är det inte så lätt att hitta hugade aspiranter, speciellt i de mindre kommunerna.
– Det är svårt att hitta sökande och det beror också på hur allmänheten ser på stadsdirektörens roll och hur de bemöts i sociala medier. Dessutom är det svåra tider rent ekonomiskt, säger Karhunen.
Ekonomin får känslorna att svalla
De ekonomiska åtgärderna gör att känslorna går heta inom politiken och i sociala medier sätter man ivrigt tänderna i konflikterna, säger Karhunen.
Karhunen säger att städerna och kommunerna på så vis binder ris på sin egen rygg. Det här borde också lokalpolitiker tänka på när de går ut i medier och sociala medier med fräna uttalanden om kommunala frågor.
Karhunen säger att sociala medier har förändrat tonläget, där uttrycker vi oss inte så som vi gör ansikte mot ansikte.
– Man uttrycker sig aldrig så illa om varandra när man sitter vid samma bord, som man gör på sociala medier. De här uttalandena är dessutom populära och får många tummar upp, tyvärr, säger Karhunen.
Karhunen säger att coronapandemin ytterligare har skärpt läget när det gäller kommundirektörens roll.
– Nu måste kommundirektörerna vara ännu starkare och pandemin har ökat missnöjet bland politikerna. Det späder också på kritiken, säger Karhunen.
Vilken är då kommunledarens roll idag, handlar det bara om ekonomi?
– Rollen är mycket mångsidig, men ekonomin är kanske det område som väcker mest motstridigheter. Kommunledare har enligt lag skyldighet att balansera kommunens ekonomi och göra ett budgetförslag, säger Karhunen.
Man kan inte ständigt överskrida budgeten och för att undvika överskuldsättning är kommundirektörens uppgift att föreslå sparåtgärder.
Om dessa blir sedan de politiska partierna oense. Kommundirektören hamnar mitt i den här konflikten, ibland oförskyllt, säger Karhunen.
– Att leda en kommun är en otroligt intressant uppgift, den inbegriper så många parter och deras välmående: invånare, företag, näringslivspolitik, planläggning och markpolitik, kultur och välmående.
Ekonomi och sparåtgärder syns tydligast utåt, för dem är man mest oense om, säger Karhunen.
Ändå innehåller arbetet så mycket mera än det, säger Karhunen.
Är kommundirektörens arbete ensamt?
– Delvis är det ensamt. Ibland hittar man inte en samarbetspartner och när partierna grälar så lämnas kommundirektören ofta ensam.
Men så borde det inte vara, säger Karhunen. Ledningsgruppen, men också speciellt styrelseordförande har en central roll i att stöda kommundirektören. Kommundirektören borde inte lämnas ensam.
– Man får inte lämna stadsdirektören ensam. Man ska gemensamt gå igenom respons och problem på ett konstruktivt sätt, så som man normalt gör på en arbetsplats, säger Karhunen.
Ibland måste kommundirektören ta emot slag från majoritetspartiet i kommunerna, men allt oftare finns det numera politiskt obundna kommundirektörer. De representerar i sin tur en ny politisk kultur och gör snabba förändringar.
Gamla och nya förfaringssätt kan kollidera
Även personer utan bindning kan gå ut för att skjuta ner en makthavare säger Karhunen. Då kan det hända att ingen vågar gå i försvar, på grund av rädsla för att själv bli nästa måltavla.
– De här fallen är väldigt olika runt om i landet, kvinnor och män, unga och äldre. Tidigare var Lappland i blickfånget, nu är det västkusten, och även i Karelen har vi haft dylika fall, säger Karhunen.
De här fallen hittas oftast i små kommuner och städer, säger Karhunen.
Varför är det så?
– I större städer finns det större fullmäktigegrupper och det finns mera erfarenhet av professionellt ledarskap. Ibland går man med i politiken för att göra motstånd, men samtidigt kan man vara ovetande om ansvarigt ledarskap, säger Karhunen.
För att lyckas i uppdraget som kommunal ledare måste man kunna samverka med människor, säger Karhunen. Att kunna diskutera med olika slags människor och grupperingar är nyckeln enligt Karhunen.
Att vara inkännande är avgörande, säger Karhunen. Som ledare ska man veta när det lönar sig att pressa på en smula och när de lönar sig att backa.
– Man måste också klara av besvikelser, och ibland bara låta saker passera. Man kan inte alltid reagera starkt på allting. Men alltid orka kommunicera med invånare och olika grupperingar, det är viktigt, säger Karhunen.
Förutom kunskap måste man också ha känslomässig intelligens.
Måste man vara perfekt för att bli kommundirektör?
– Det finns inga perfekta människor, därför måste varje stad och kommun tänka över vad de binder sig till, säger Karhunen.
En del kommuner har medvetet valt en väldigt framåt och förnyande kommundirektör. Sedan har den kommunala politiska kulturen inte hängt med.
Det centrala vore enligt Karhunen en snabb och direkt dialog om hur man kan nå samsyn.
– Att byta stadsdirektör är alltid en lång process som försinkar beslutsfattandet.
Om man inte når samsyn så borde man besluta sig för att vägarna fortsätter år olika håll.
– Om det blir en offentlig debatt så är det svårt att hitta nya sökande nästa gång, säger Karhunen.