Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Tom Eliasson efter 40 år av vägarbete: Stora vägar i Västnyland får betyget nöjaktigt, men många små vägar är i dåligt skick

Från 2020
Uppdaterad 01.11.2020 18:32.
Riksväg 25 byggs på 1980-talet. På bilden syns Ekenäsvägen och den nya riksvägen i närheten av Kodin Tavaratalo.
Bildtext Riksväg 25 mellan Malmkulla i Karis och Horsbäck i Ekenäs byggdes 1982-1983 och invigdes 1983. Den här bilden visar Ekenäsvägen och bygget av den nya vägen i närheten av det så kallade Kodin Tavarataloavtaget mellan Karis och Ekenäs.
Bild: Privat

Det stora vägnätet i Västnyland får betyget nöjaktigt av Tom Eliasson, arbetsplatschef på infrastrukturbolaget Destia. Eliasson har sett de västnyländska vägarna utvecklas i nästan 40 år, nu går han i pension.

Det har skett en hel del på de västnyländska vägarna under Tom Eliassons 40 år på jobb. Då han började jobba fanns det till exempel drygt 200 kilometer mera grusväg än i dag. Då skulle 450 kilometer grusvägar underhållas.

Flera av de grusvägarna har belagts med asfalt under årens lopp, men så mycket mera än så har inte hänt.

- Många av vägarna är i relativt dåligt skick i dag.

Tom Eliasson.
Bildtext Arbetsplatschef Tom Eliasson går i pension i februari, det blev nästan 40 år inom vägbranschen. Han tar ut semester först, så han slutar jobba i november.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Eliasson nämner vägen från Fagervik till Ingå som en av de vägar i Västnyland som just nu är i stort behov av förbättring.

- Det finns flera än den vägen som är i dåligt skick, men man måste också se på mängden trafik på de små vägarna då man bestämmer vilka som ska få ny beläggning.

Hoppas på bättre väg Karis-Virkby

Tom Eliasson ger däremot det stora vägnätet betyget nöjaktigt, men det behövs förbättringar på många ställen.

Eliasson räknar upp två ställen som han vill ska utvecklas.

- Jag tycker personligen att det behövs förbättringar där det finns mycket trafik på riksväg 25. Jag hoppas att korsningen riksväg 25 och väg 111 i Läpp i Karis snart förbättras. Vägen mellan Karis och Virkby är väldigt smal och dålig med tanke på trafikmängden.

I Läpp i Karis ska det byggas en ny anslutning mellan riksväg 25 och väg 111 i samarbete med Trafikledsverket.

Långtradare och personbilar vid korsningen riksväg 25 och västra omfartsvägen i Karis.
Bildtext Tom Eliasson vill se en bättre korsning där riksväg 25 och väg 111 möts i Karis.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

I december i fjol sa Tuomas Vasama, enhetschef för underhållsenheten vid Nylands Närings-, trafik- och miljöcentralcentral, att budgeten för vägarnas del ser ljusare ut än på länge.

För Västnylands del syns det i omkring 70 kilometer ny asfalt i år.

- Det är betydligt mera än de senaste åren, hoppas det fortsätter nästa år, säger Eliasson.

Maskin som gräver i Karis på det som blir riksväg 25.
Bildtext Riksväg 25 mellan Malmkulla i Karis och Horsbäck i Ekenäs tar form. Här har man sprängt sig genom det berg som fanns efter bensinstationerna i Läpp i Karis (som byggdes senare).
Bild: Privat
Riksväg 25 invigs med att klippa band i Malmkulla i Karis.
Bildtext 1983 var det dags för invigning av den nya vägen i Malmkulla i Karis.
Bild: Privat

Det handlar inte bara om att NTM-centralen tagit med västnyländska vägar i sitt vägprogram, utan beläggningsarbetena är också bundna till världsmarknadspriset på olja som behövs i asfalt.

- Oljan har varit förmånlig i år, så vi får hoppas att det är lika i sommar.

Rätt bra prioritering

NTM-centralen granskar slitaget på de stora vägnäten ett par gånger om året. Pengarna går i första hand till de vägarna, säger Eliasson.

Tycker du att NTM-centralen prioriterar rätt?

- Jag tycker att de prioriterar ganska bra. Västnyland är ett stort område, och alla tycker förstås att min väg är den viktigaste.

I Västnyland kan vi tycka att de som bor utanför vår region har mycket bättre vägar, tycker du att NTM-centralen satsar mera på andra orter?

- Jag håller inte med. I bland annat Tavastland finns det belagda vägar som rivs upp och blir grusvägar. Det har inte skett i Västnyland på åtminstone tio år. Jag tycker att den här uppfattningen är lite fel, men var och en tycker som den vill.

Västnyland kunde lobba bättre

Det krävs ibland lobbning av politiker och tjänstemän för att NTM-centralen ska rikta blickarna mot de västnyländska vägarna. Ett exempel är Täktervägen i Ingå som asfalterades i somras tack vare lobbning av en lokalpolitiker.

Hur bra är västnyländska politiker och tjänstemän på att lobba?

- Kommunerna gör säkert allt de kan, det är viktigt att ha en kanal öppen till NTM-centralen. Men visst kunde vi vara bättre på det.

Överaktivitet inte alltid bra

Eliasson tycker att det är bäst om kommunen har kontakt med NTM-centralen, den enskilda medborgaren får däremot gärna påpeka för kommunen var det finns vägar som borde förbättras.

- Det finns vissa som varit överaktiva med att ta kontakt, och för mycket är för mycket i något skede.

Med “överaktiva” menar Eliasson att det kan komma mängder med meddelanden från en och samma person om en viss väg.

- Om samma person tar kontakt 30 gånger per år så tas det inte på allvar. Kontakten måste ske på saklig grund och inte att man bara säger att vägen är dålig.

Vill ha intryck av andra vägar

Tom Eliasson går snart i pension, men han tänker ändå följa med väder och trafik. Det är en yrkessjukdom, säger han.

Han kan inte heller låta bli att kolla vägar och trafikmärken då han rör sig på andra orter i Finland eller utomlands.

- Det är bra att inte bara se på sitt eget område, utan ta intryck av andra ställen.

Hytönen en ny Eliasson

Vem blir då den nya Tom Eliasson för Destia i Västnyland? Jo, det är Ella Hytönen som blir arbetsplatschef efter Eliasson.

- Vägskötseln är i goda händer även i fortsättningen.

Destia har ett år kvar av entreprenaden i Västnyland och den konkurrensutsätts nästa år.

På Destias entreprenadområde i Hangö, Raseborg, Ingå samt delar av Sjundeå och Lojo finns 850 kilometer väg som infrastrukturbolaget sköter.

Aktiebolaget Destia är ett infrastrukturbolag som planerar, bygger och sköter bland annat vägar och järnvägar. Destia var ett statligt bolag fram till 2014 då staten sålde det till ett privat investeringsbolag.

Rättelse klockan 18.30 den 1 november: Det stod först i huvudbildtexten att bilden är från det så kallade Tokmanniavtaget, men bilden är tagen i närheten av det så kallade Kodin Tavarataloavtaget.

Destias arbetsplatschef Tom Eliasson har ett perspektiv på 40 år då han ser på de västnyländska vägarna

13:01

Diskussion om artikeln