Vi slarvar med att sortera och slänger värdefull energi direkt i soporna – 300 miljoner kilo bioavfall kastas fel varje år i Finland
Här sorteras skräpet du slängt i fel soptunna
Finländarna slarvar med att sortera bioavfall och slänger värdefull energi direkt i soporna
Varje år blandas över 300 miljoner kilo bioavfall med energiavfall i Finland. Det kunde istället bli biogas, gödselfabrikat och mull.
Att vi inte sorterar gör att en massa energi går till spillo. Uppemot 60 procent av allt bioavfall slängs i blandavfallet.
Kampanjen "Älska en smula" vill få slut på slöseriet.
Att sortera sopor är en rutin
Familjen Övergaard-Höglund i Jakobstad består varannan vecka av två personer, Anna och Janne. Varannan vecka bor barnen hos dem och då är de sju personer. Då blir det en hel del avfall att ta hand om.
Det svåraste är att få rum för alla ämbar och tunnor. Det kan bli för trångt i ett vanligt diskskåp säger Anna Övergaard. Därför har familjen möblerat om i städskåpet.
Familjen bor i ett stenhus i centrum och på 50-talet när huset byggdes fanns det ingen tanke på sopsortering. Det gör att det blir flera turer till återvinningspunkter och Ekorosk än det kanske skulle bli i ett nyare hus.
- Vi har fått hitta på våra egna lösningar och har separata kärl för batterier, glas, konserver, säger Anna Övergaard.
Viktigt med fungerande avfallskärl på gårdarna
Nu väntar familjen på att bostadsbolaget ska få ett separat kärl för plastavfall. Det är viktigt att det finns bra avfallssortering i husbolagen säger Anna Övergaard.
Anna Övergaard har länge varit intresserad av miljö- och hållbarhetsfrågor och visst märker hon att inte alla är så inne på sortering.
Det finns en tanke om att allt avfall ändå brinner, man borde mera lyfta fram att många material kan återvinnas. Då skulle den cirkulära tanken bli starkare, säger Anna Övergaard.
Stora regionala skillnader
På Ekorosks område med ungefär 55 000 hushåll i tio medlemskommuner ser siffrorna över osorterat bioavfall betydligt bättre ut säger informatör Pia Grankvist. Sedan 2018 har alla hushåll skilda tunnor för bio- och energiavfall.
Direkt när man övergick till separata kärl började sorteringen fungera bättre och kvaliteten på bioavfallet steg med nästan tio procent.
I somras gjorde Ekorosk en analys av avfallet och bara sex procent bioavfallet hade hamnat fel. Resten låg i rätt kärl. Totalt är 88 procent av avfallet som kommer till Ekorosk rätt sorterat.
När det blir fel i sorteringen hemma handlar det ofta om att man kastat hela matförpackningar i soptunnan, utan att tömma den på matrester.
Det skulle vara viktigt att först tömma innehållet ur förpackningen och sen slänga den med energiavfallet. Annars går bioavfallet till spillo
Pia Grankvist, informatör Ekorosk
Ett annat problem är kattsanden som fortfarande kastas med bioavfallet. Det är en kvarleva av hur man sorterade förr. Numera ska kattsand slängas med energiavfallet, för ingen vill ha mull med kattavföring i. Kattsanden skadar också anläggningen när avfallet mals ner.
Kaffesump och bananskal blir till biogas som används bland annat inom lokaltrafiken i biogasbussar i Vasa. Resten blir kompostmull.
Kompostera eller dela tunna med grannen
Vill man inte ha en tunna för bioavfall så kan man själv kompostera avfallet. På Ekorosks område komposterar nästan 10 procent av hushållen själv sitt bioavfall.
Anna Övergaard hade tidigare egen kompost. Hon har funderat över vad som är bättre, att kompostera eller låta avfallet bli gas.
- Jag vet inte vad som är fiffigare, att få gas till bilar eller drar soptransporten så mycket bränsle att det inte lönar sig miljömässigt. Sådana frågor är svåra, säger Anna.
Familjen håller just nu på att börja kompostera köksavfall med bokashimetoden. Matavfallet packas i en hink med lock, tillsammans med ett strö preparerat med särskilda mikroorganismer. De mjölksyrar kökskomposten i en syrefri miljö.
Bioavfallet rötas på Stormossen
På Ekorosk samlar man ihop bioavfallet och lastar om det på bilar som kör till Stormossen. Där mals och rötas avfallet. Man försöker sortera bort sådant som hamnat fel och även soppåsarna i plast sorteras bort.
Vi rekommenderar att man slänger bioavfallet i papperspåsar. Plasten går inte att röta, för den förmultnar inte.
Pia Grankvist, informatör Ekorosk
Risken är också att plasten går sönder i processen och sen finns det bitar av mikroplast i kompostmassan. Biologiskt nedbrytbara plastpåsar är inte heller lämpliga. De är gjorda för kompostering, och blir till en seg massa som klumpar ihop sig som tuggummi i anläggningen.
Felsorterat avfall ger ett sämre resultat. Ett skarpt korvpaket gör att en större mängd bioavfall automatiskt leds bort och all energi går till spillo.
En tredje del av all mat i världen slängs bort
Totalt 10 till 15 procent av all ätbar mat i Finland går till spillo. Det största matsvinnet uppstår i hushållen, ungefär 35 procent. Matsvinnet i hushåll motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 100 000 vanliga personbilar. Finland har förbundit sig att halvera matsvinnet före 2030.
För den mängd bioavfall vi slösar bort kunde över 33 100 gasbilar köra i ett år.
Hur lyckas en storfamilj minska svinnet?
Under de veckor som Anna och Janne är på tumanhand blir det inte mycket avfall att hantera.
Jag har varit dålig på det här tidigare. Jag har nog tänkt på det när vi lagat mat, men så har det blivit över en eller två portioner som sen blivit liggande i kylskåpet, säger Janne.
Nu fryser han ner den mat som blir över. Den kan Anna och Janne äta nästa vecka när de bor på två. Här är Anna som hans inspiratör.
Anna säger att Martharörelsen gjort mycket för att minska matsvinnet, bland annat genom kampanjen Svinnkampen. På deras webbsidor finns det också många smarta tips och recept.
Slit och slängkultur skapar avfall
Anna säger att mycket av avfallet uppstår för att vi köper så mycket grejer. Janne säger att han genom Anna blivit mera medveten om hur viktigt det är att ta hand om kläder och skor. Då håller de längre.
Man behöver inte heller köpa nya prylar hela tiden. Familjens teve är till exempel över tio år gammal.
Man behöver inte köpa den nyaste teknologin hela tiden, utan kan behålla sina gamla prylar. Förhoppningsvis blir det igen modernt reparera hemelektronik istället för att byta ut den efter två, tre år, säger Janne.
Ny avfallslag på kommande
Just nu pågår arbetet med att förnya avfallslagen. Pia Grankvist säger att kravet på att samla in bioavfall separat kommer att öka. Alla bostadsbolag som består av åtminstone fem bostäder eller fler måste i framtiden separera sitt avfall.
- Det här kommer att förändra situationen märkbart, och vi kommer att kunna ta mycket mera bioavfall tillvara, säger Grankvist.
Pia Grankvist säger att kampanjen älska en smula är viktig. Hon är glad över att president Niinistö är beskyddare av kampanjen, det ger en hög status att presidenten tar ställning i frågan.
Folk har blivit mer medvetna
För Ekorosks del handlar det inte längre om att motivera hushållen, de samlar redan in sitt bioavfall. Nu är utmaningen att få ett ännu renare bioavfall och ytterligare informera om varför man inte ska slänga förpackningar med bioavfallet och använda papperspåse istället för plastpåse säger Grankvist.
I slutändan vinner alla på att sortera rätt och det syns också i hushållens räkning, säger Grankvist.
- Folk är medvetna och framför allt vill de göra rätt. Därför är det viktigt att vi sköter informationen. Man kan bara göra rätt om man är välinformerad, säger Grankvist.
Text: Mikaela Löv
Foto: Matias Väänänen, Vesa Toppari, Anna Wikman, Mikaela Löv, Johanna Ventus, Sami Takkinen, Emilia Holm och Ida Smedlund.
Layout: Johanna Ventus