Pekka Haavisto presenterade regeringens utrikes- och säkerhetspolitik: "Vi är öppna för alla former av samarbete med Sverige"

Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse betonar mänskliga rättigheter och konstaterar att säkerhetsläget för Finland blivit sämre och svårare att förutspå. Samarbetet med Sverige beskrivs som ytterst viktigt.

Först skrivningen om Nato som säkerhetspolitikens kremlologer brukar vända och vrida på för att se om den förändrats ens en smula.

Regeringens nya utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse innebär ändå knappast några stora förändringar: Dörren till Nato står som den brukar på glänt.

– Till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör att upprätthålla en nationell rörelsefrihet samt valmöjligheter. Detta inbegriper en möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato. Beslut ses alltid över i realtid med beaktande av förändringarna i den internationella säkerhetsomgivningen, heter det i redogörelsen.

Utrikesminister Pekka Haavisto är försiktig när han jämför regeringen Marins inställning till Nato med regeringen Sipiläs – där särskilt Samlingspartiet aktivt eftersträvade ett medlemskap.

– Jag kan inte jämföra eftersom jag inte hörde de interna diskussionerna då. Vi för en ytterst saklig diskussion om Nato. Vi erkänner och värdesätter vårt nuvarande omfattande samarbete med Nato. Vi deltar som ett partnerskapsland men artikel 5 ger oss inga säkerhetsgarantier, sa Haavisto under en videokonferens med journalister på torsdag eftermiddag.

Finland hoppas enligt Haavisto att Nato står fast vid sin princip att vid behov bevilja medlemskap för alla europeiska länder som uppfyller medlemskriterierna.

– Det är viktigt att vi kan ansöka om medlemskap om det uppstår en situation där vi bedömer att vi vill ansluta oss. Vi kan inte fatta några beslut för Natos del, men vi anser det viktigt att alliansen håller fast vid sina principer, sa Haavisto.

Hoten mot Finlands säkerhet har ökat

Under de fyra år som gått sedan regeringen Sipiläs redogörelse har säkerhetsläget i Finlands närområden försämrats. Läget i Finland och Europa beskrivs nu som instabilt och svårt att förutse.

– Få skulle väl i varje fall säga att det har blivit bättre, konstaterar Haavisto.

Han räknar upp en lång rad faktorer som påverkar säkerheten i Finlands närområden: annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina; den tillspetsade klimatkrisen och Corona-pandemin; den röriga situationen i Belarus, Navalny-krisen och allt större spänningar mellan stormakterna Kina och USA.

– Globala utmaningar, som klimatförändringar och pandemier, kräver gemensamt ansvarstagande. Samarbetet i den regelbaserade internationella ordningen har dock blivit svårare, vilket delvis är en följd av stormakternas allt mer konkurrenspräglade agerande, säger Haavisto.

Några omedelbara militära hot mot Finland finns ändå inte enligt redogörelsen.

Alla former av samarbete med Sverige möjliga

Som ett exempel på positiv utveckling lyfter Haavisto fram samarbetet med Sverige, som fördjupats ytterligare under den här valperioden.

EU är enligt Haavisto Finlands viktigaste utrikespolitiska referensram och Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner.

– Nu säger vi att vi utvecklar samarbetet med Sverige utan några fastslagna begränsningar. Det är en viktigt princip som betyder att vi är öppna för alla former för samarbete.

Människorättsperspektiv betonas i utrikespolitiken

Enligt redogörelsen ifrågasätts allt oftare universella mänskliga rättigheter och internationella människorättskonventioner på olika håll i världen.

– Människorättsperspektivet betyder att vi analyserar vilken betydelse all vår utrikespolitiska verksamhet får för de mänskliga rättigheterna.

– Mänskliga rättigheter borde också vara en viktig del av EU:s politik. Ett exempel är situationen i Belarus där EU tillsammans har reagerat mot människorättskränkningar.

Finland kandiderar också för ett medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022. Rådets uppgift är att övervaka brott mot de mänskliga rättigheterna.

USA:s intresse för Europa kan inte tas för givet

Den utrikes- och försvarspolitiska redogörelsen presenteras bara en vecka innan presidentvalet i USA, men enligt Haavisto påverkar valet inte bedömningen av Finlands utrikespolitik.

– Vår egen syn på säkerhet måste bygga på långsiktighet. Också andra länder som är viktiga för oss håller val och byter statsledning, ändå fortsätter vårt försvars- och säkerhetspolitiska samarbete. Det som gäller USA är skrivet så att det håller på lång sikt.

Enligt Haavisto är det viktigt att värna om USA:s försvarspolitiska intresse för Europa oavsett hur det går i presidentvalet.

– Man kan tänka sig att den generation amerikaner som fortfarande har andra världskriget i sitt DNA och minns USA:s avgörande roll i Europa nu är borta. Nu behövs ny motivation och nya perspektiv för att bygga transatlantiskt samarbete, säger Haavisto.

Starkare betoningar på cyberhot

Redogörelsen lyfter också fram farorna med hybridhot och behovet av cyberförsvar.

– I takt med att den nya generationens kommunikationsnät, såsom 5G och efterföljande nätgenerationer, tas i bruk i större utsträckning är det viktigt att på ett förutseende sätt säkerställa nätens säkerhet och störningstålighet, däribland deras bärkraft i exceptionella
situationer, heter det i redogörelsen.

Även Skyddspolisen som idag presenterade sin rapport om den nationella säkerheten varnade för farorna med cyberspionage och brist på informationssäkerhet.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen godkändes idag av statsrådet och lämnas nu till riksdagen för behandling. Varje regering utarbetar en ny redogörelse som fastställer prioriteringar och mål för utrikespolitiken under den närmaste framtiden.

.