Grundlagsutskottet får mycket att fundera på med vårdreformen - men frågan är om en så massiv reform alls längre behövs?

Regeringens senaste utkast till vårdreform innehåller tre huvudsakliga problem, säger professor emeritus Mats Brommels, som numera verkar vid Karolinska institutet i Stockholm. Brommels lutar mot att ifrågasätta det vettiga i en massiv förvaltningsreform.

Problemen som Mats Brommels räknar upp har att göra med finansieringsmodellen, särlösningen i Helsingfors och Nyland och möjliga uppsägningar av omfattande avtal om köptjänster.

Övergången till statlig finansiering behövs visserligen.

- Det är nog bara genom statlig finansiering som vi kan säkerställa jämlikhet, framför allt regional jämlikhet, säger Brommels.

Men reformen är stor. Statsandelar delas ut på basis av vårdbehovet, vilket har stora konsekvenser för de stora städerna.

- Vi har hört mycket kraftiga protester från den kommunala sektorn.

Nyland delas i reformen in i fyra vårdlandskap (som numera ska kallas välfärdsområden) samt Helsingfors.

Brommels anser att kommunerna behandlas på ett ojämlikt sätt, vilket kommer att skärskådas noggrant i grundlagsutskottet.

Rätt att säga upp avtal med privata vårdbolag granskas

En sak som väckt mycket diskussion är att välfärdsområdena i vissa situationer kan få rätt att säga upp avtal som ingåtts med privata vårdbolag, om de inte uppfyller regeringens krav på hur tjänsteproduktionen går till.

Det kan bli svårt att skriva lagtexten på ett sätt som gör det möjligt att ensidigt säga upp avtal som varit fullt lagliga då de ingåtts.

- Det innebär ett ingrepp i den privata äganderätten, som har grundlagsskydd, säger Brommels.

Svåra avtal om vårdfastigheter

Svenska Yles program Spotlight avslöjade nyligen att många kommuner fått problem med avtal de har med vårdbolag.

Fastighetsägarna hyr hellre sina äldreboenden till privata vårdbolag än till kommuner. I en del mindre kommuner har det lett till att vårdbolagen fått monopol på att sälja sina äldreomsorgstjänster till kommunen.

En orsak till problemen är den förra regeringens begränsningslag. Kommunerna har också varit nöjda då det funnits privata finansiärer, som gått in och byggt till exempel äldreomsorgsfastigheter.

Enligt Brommels söker fastighetsinvesterarna långsiktiga hyresavtal, och de förväntar sig avkastning.

- Eftersom man inte kunnat träffa avtal med kommunerna så är det ju inte överraskande av man vänt sig till de privata vårdbolagen.

Regeringen uppmärksammar de språkliga rättigheterna

Regeringen föreslår att Egentliga Finland ska koordinera de svenskspråkiga tjänsterna medan Västra Nyland föreslås få ansvaret för att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna i samband med vårdreformen.

Brommels tackar regeringen för att den visat större intresse för de språkliga rättigheterna än den förra.

Det är också enligt honom bra att det finns huvudansvariga välfärdsområden, samtidigt som det finns ett krav på samarbete.

Klarar vi i Svenskfinland av att axla ansvaret?

- Det är upp till bevis.

Hur rationellt är det egentligen med en så stor reform?

Regeringar har i åratal försökt genomföra olika versioner av en vårdreform. Planerna har varit omfattande och politisk kohandel har idkats.

Den här gången har regeringen sagt att reformen är mer avskalad än tidigare, men faktum kvarstår att helheten är stor.

Mats Brommels säger sig ha börjat tvivla på det rationella i att genomföra en enorm förvaltningsreform. Många av målsättningarna har redan förverkligats i form av frivilligt samarbete, där sjukvårdsdistrikt har samordnat socialvården och sjuk- och hälsovården.

Brommels nämner Södra Karelen, Norra Karelen och Mellersta Österbotten som exempel. Också i Nyland, närmare bestämt området kring Hyvinge och Mäntsälä, har det skett mycket.

- Det är ju ett tecken på att det inte nödvändigtvis behövs lagstiftning eller tvång från regeringen för att åstadkomma de här förändringarna.

Regeringen har som mål att lämna propositionen om en social- och hälsovårdsreform till riksdagen i december.