Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Dammar hotar unik flod i Asien – miljontals människor lider

Från 2020
Uppdaterad 29.11.2020 17:43.
Inga farkoster kan passera de dramatiska vattenfallen i Mekong nära gränsen mellan Laos och Kambodja. Den nyaste dammen i Mekong har uppförts i en flodfåra mitt bland de spektakulära vattenfallen.
Bildtext Inga farkoster kan passera de dramatiska vattenfallen i Mekong nära gränsen mellan Laos och Kambodja. Den nyaste dammen i Mekong har uppförts i en flodfåra mitt bland de spektakulära vattenfallen.
Bild: Yle / Björn Ådahl

Omstridda dammbyggen kan skada den mäktiga Mekongfloden på ett oåterkalleligt sätt. Vattenståndet är nu lägre än någonsin förr, och fiskarnas fångster har minskat betydligt. Upp till 60 miljoner människor uppskattas vara beroende av floden.

Pensionären Chanthanet Khommasath är lättad. Han är glad över att han för ett år sedan lyckades sälja sitt hotell som han drev på ön Don Khon i Mekongfloden.

Chanthanet Khommasath har levt i närheten av Mekong hela sitt liv. Han ställer sig pessimistiskt till flodens framtid.
Bildtext Chanthanet Khommasath har levt i närheten av Mekong hela sitt liv. Han ställer sig pessimistiskt till flodens framtid.
Bild: Yle / Björn Ådahl

- På grund av viruskrisen kommer det nu bara enstaka besökare till Don Khon, berättar Chanthanet via den kinesiska mobilapplikationen WeChat som är populär i hans hemland Laos.

- Mitt beslut att göra mig av med hotellet berodde ändå inte på viruset utan på att en damm har konstruerats här i närheten.

Chanthanet hänvisar till den nyaste dammen i Mekong.

Den laotiska dammen ligger bara en dryg kilometer från landets gräns till Kambodja och ungefär lika långt från Don Khon som tillsammans med flera hundra andra små öar bildar en unik skärgård i den delen av floden.

Mekong är som bredast norr om gränsen mellan Laos och Kambodja. Där snirklar floden sig fram genom en skärgård som består av hundratals små holmar och sandbankar.
Bildtext Mekong är som bredast norr om gränsen mellan Laos och Kambodja. Där snirklar floden sig fram genom en skärgård som består av hundratals små holmar och sandbankar.
Bild: Yle / Björn Ådahl

- Dammbygget har orsakat svåra ekologiska skador. Det har uppstått ett rysligt ärr i den orörda naturen, och i framtiden avskräcker dammen säkert många turister från att komma hit, konstaterar han.

Kinesiska megadammar, viktiga fiskar

Dammen är den trettonde som har uppförts i Mekong under de senaste 25 åren.

Mekong var en av de få dammfria stora floderna i världen innan den första dammen, den 130 meter höga Manwan i sydvästra Kina, blev färdig år 1995.

Elva av dammarna finns i Kina och några av dem är ännu högre än Manwan. De övriga två dammarna har konstruerats i Laos.

Dammarna misstänks nu ha bidragit till att vattenståndet i Mekong har varit rekordartat lågt under de senaste två åren.

Största delen av dem som bor vid Mekong fiskar aktivt. Utan proteinet från fiskarna skulle miljontals människor ha svårt att klara sig.
Bildtext Största delen av dem som bor vid Mekong fiskar aktivt. Utan proteinet från fiskarna skulle miljontals människor ha svårt att klara sig.
Bild: Yle / Björn Ådahl

Fenomenet har redan lett till att skördarna på de bördiga åkrarna kring floden har tagit skada och till att fiskarnas fångster har minskat kraftigt.

Mekong är den efter Amazonfloden biologiskt mest mångsidiga floden i världen. Fiskbestånden är också sällsynt stora, och miljontals människor livnär sig genom att fiska på floden.

För människorna som lever i flodens närhet är fiskarna dessutom en central ingrediens i dieten. Utan proteinet som de får från fiskarna skulle många ha svårt att klara sig.

Enkla men snabba motordrivna kanoter är de vanligaste fortskaffningsmedlen på Mekong.
Bildtext Enkla men snabba motordrivna kanoter är de vanligaste fortskaffningsmedlen på Mekong.
Bild: Yle / Björn Ådahl

Torkan syndabock, klimatförändringar spökar

Kina beskylls för att inte släppa ut tillräckligt mycket vatten från sina dammar i Mekong. Kina förmodas reglera vattenståndet för att hindra att det uppstår översvämningar kring de kinesiska delarna av floden.

Kina förnekar att det är dammarna som förorsakar det låga vattenståndet.

Ända sedan år 2018 har det regnat klart mindre än vanligt kring Mekong i Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam och enligt Kina är det torkan som har lett till att det finns för litet vatten i floden.

Torkan anses i sin tur vara förknippad med klimatförändringarna. Den är den svåraste som har drabbat Mekongs nedre lopp på mannaminne.

I Vietnam är läget så allvarligt att regeringen i fjol införde ett undantagstillstånd i Mekongs deltaområde. Det synnerligen bördiga deltat står för mer än hälften av landets risproduktion.

 Stora delar av de mestadels branta, bördiga flodbankarna är uppodlade. Dammarna har gjort det svårt att hålla odlingarna i skick.
Bildtext Stora delar av de mestadels branta, bördiga flodbankarna är uppodlade. Dammarna har gjort det svårt att hålla odlingarna i skick.
Bild: Yle / Björn Ådahl

Nyttigt slam, skadliga rubbningar

Många naturskyddsorganisationer säger att dammarna skadade Mekong redan innan vattenståndet började sjunka.

Nedströms har mängden näringsrikt slam minskat betydligt efter att de första dammarna blev färdiga i Kina.

- Slammet gör att vattnet i Mekongs nedre lopp är brunt, men nuförtiden finns det så litet slam i vattnet att det ibland till och med är klarblått, säger den thailändska forskaren Tuanthong Jatagate i en intervju för nyhetsbyrån Reuters.

- Det är skrämmande, för det betyder att de omgivande åkrarna inte får den sedvanliga näringen från flodvattnet.

Dammarna har också rubbat de naturliga förändringarna i Mekongs vattenstånd. Vanligen stiger vattenståndet långsamt under regnperioden för att sedan sjunka lika långsamt under torrperioden.

På många platser lider flodbankarna av erosion. Invånarna är tvungna att lämna sina hem som löper risk för att rasa ned i floden.
Bildtext På många platser lider flodbankarna av erosion. Invånarna är tvungna att lämna sina hem som löper risk för att rasa ned i floden.
Bild: Yle / Björn Ådahl

- Förr kunde de som brukade jorden vid de bördiga flodbankarna förbereda sig för förändringarna i vattenståndet. Nu är det omöjligt att göra det, för allt beror på hur mycket vatten som kineserna släpper ut ur sina dammar.

Det säger Teerapong Pomun, chef för medborgarorganisationen Mekong Community Institute i tidningen South China Morning Post.

Unik process, gynnsamma översvämningar

De allra mest drastiska förändringarna sägs dammarna ha åstadkommit i den kambodjanska sjön Tonle Sap, den största i Sydostasien.

Sjön är förenad med Mekong med en flod som är unik såtillvida att den under regnperioden rinner åt ett håll och åt det motsatta hållet under den torra perioden.

Bara en handfull broar har konstruerats över Mekong. För det mesta är invånarna tvungna att anlita primitiva pråmar för att få fordon transporterade från en strand till en annan.
Bildtext Bara en handfull broar har konstruerats över Mekong. För det mesta är invånarna tvungna att anlita primitiva pråmar för att få fordon transporterade från en strand till en annan.
Bild: Yle / Björn Ådahl

Under regnperioden rinner så mycket vatten in i sjön att den svämmar över och blir upp till fem gånger större än under torrperioden.

Slammet gör att vattnet är ovanligt näringsrikt, och tack vare det är åkrarna kring sjön fantastiskt bördiga.

Processen leder också till att fiskbestånden i Tonle Sap är sällsynt rikliga. Mer än en miljon kambodjaner är beroende av de här fiskarna.

Dammarna har nu rubbat den här processen.

Fiskfångsterna har redan minskat med 25 procent, och folk som bor i närheten av sjön säger att de aldrig har sett vattenståndet vara lika lågt som det har varit under det gångna året.

- Sjön svämmar inte längre över på samma sätt som förr. Åkrarna får inte tillräckligt mycket näring och fiskarnas möjligheter att yngla av sig begränsas, säger byachefen Salas Vel till nyhetsbyrån dpa.

Tandlös kommitté försöker medla

Diskussion om artikeln