Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Yles enkät: Vi får valuta för våra skatter, tycker nästan alla - men bland sannfinländarna pyr en skatterevolt

Från 2020
Bild på en skattedeklaration och några sedlar.
Bildtext Ju mer vi anser oss ha nytta av de skatter vi betalar desto nöjdare är vi också med att betala dem.
Bild: Mika Hokkanen / Yle

Finländarna älskar sina skatter och litar på systemet, men nu är vi inte längre lika eniga i frågan, säger professor Anu Kantola.

På tisdag rullar den årliga skattekarusellen i gång när skattemyndigheten publicerar beskattningsuppgifterna från i fjol. Men allt är inte som förut.

I år har skattemyndigheten plockat bort uppgifterna på över 4 000 personer från listan över höginkomsttagare. Det är personer som själva har begärt att inte finnas på listan.

Skattemyndigheten tolkar dataskyddsförordningen så att personer som finns i ett personregister har rätt att motsätta sig att deras uppgifter ges ut.

Den mångåriga kutymen med att skicka ut en komplett lista på namnen över höginkomsttagarna till medierna har alltså brutits då skattemyndigheten plockar bort namn.

Dataskyddsförordningen tillämpades redan i fjol, men i år är antalet höginkomsttagare som vill plocka bort sitt namn över 20 gånger större.

Vi har alltså inte längre en heltäckande lista över vilka som betalar de högsta skatterna och vilka som tjänar mest. Myndigheterna berättar inte heller om de bortplockade namnen finns i toppen, mitten eller slutet av listan.

Anu Kantola on helsingin Yliopiston Professori.
Bildtext Professor Anu Kantola säger att det har en betydelse för helheten att flera namn saknas på utskicket från skattemyndigheterna.
Bild: Markku Rantala / Yle

Det finns en risk för att helhetsbilden över hur förmögenhet ansamlas blir otydlig då man plockar bort information, säger professor Anu Kantola.

Hon forskar vid Helsingfors universitet i inkomstklyftor och i hur förmögenheten fördelas.

- I Finland är gruppen storinkomsttagare så liten att det här bildar ett hål i helhetsbilden.

Kantola är en av författarna i en färsk forskningsrapport där man har sett på hur en persons inkomstnivå syns i hur hen ser på inkomstskillnader och socialförmåner.

Finländarnas åsikter går tydligt isär när det gäller frågan om det är befogat att plocka bort namn från listan över höginkomsttagare, visar en enkät Yle har låtit göra.

En större del av finländarna, 47 procent, anser att man inte ska ta bort namnen, visar enkäten som Taloustutkimus har gjort.

En litet mindre del, 38 procent, anser däremot att det är bra att höginkomsttagare kan ta bort sina namn. Var sjätte svarande kunde inte ta ställning till frågan.

Graf som beskriver åsikter om publicering av skatteuppgifter, majoriteten av de som svarade på enkäten tycker att höginkomsttagare inte ska kunna välja att ta bort sitt namn från medierna listor.

Olika syn bland olika partianhängare

Partitillhörigheten spelade en viss roll i hur man ser på frågan.

De som var anhängare av Vänsterförbundet, SFP eller SDP var de som allra tydligast krävde öppenhet.

Också majoriteten av dem som stöder Sannfinländarna vill att man som tidigare publicerar namnlistor.

- Man spekulerar ofta kring om Sannfinländarna ligger till höger eller till vänster i politiken, men i den här frågan är de ett vänsterparti. Som protestparti vill de att namnen är synliga, analyserar Kantola.

Samlingspartiets anhängare ger däremot tydligt sitt stöd till att namn plockas bort ur listan.

Bland de övriga partierna är det under hälften av anhängarna som stöder att uppgifter inte ges ut.

Ett stapeldiagram som visar hur partianhängare resonerar kring offentliga skatteuppgifter.
Ett stapeldiagram som visar hur partianhängare resonerar kring offentliga skatteuppgifter.
Ett stapeldiagram som visar hur partianhängare resonerar kring offentliga skatteuppgifter.

Uppgifterna är offentliga i alla fall

Trots att skattemyndigheten rensar i den skilda listan över höginkomsttagare är beskattningsuppgifterna fortfarande offentliga. Man kan alltså få uppgifterna med namns nämnande.

Att beskattningsuppgifterna är offentliga får ett starkt stöd från finländarna, 68 procent tycker det är bra. En femtedel tycker det är en dålig sak.

Ett pajdiagram som visar hur finländarna tycker om att skatteuppgifter är offentliga.

Kärnfrågan i hur vi förhåller oss till skatter är ändå vilken utdelningen på skattepengarna blir, alltså i fråga om till exempel nybyggen och offentlig service.

- Finländarna gillar skatter. Vi har en bred tillit till vårt system, sammanfattar Kantola.

- I enkätsvaren syns ett starkt stöd för beskattningen, men där finns också sprickor. Av sannfinländarna anser en stor del att de inte har någon nytta av skatterna. Också bland Samlingspartiets anhängare finns det en hel del skeptiker, fortsätter Kantola.

En klar majoritet anser att man får valuta för skattepengarna, åtminstone till en del eller till och med rejält. Samtidigt anser var tionde person att man nästan inte alls har någon glädje av skattepengarna.

Några procent av svararna anser att de inte alls har någon nytta av skattepengarna.

Graf som visar att 35 prcent av de som svarade på Yles enkät tyckte att de får valuta för sina skattepengar, 48 procent att de får det i viss mån, 13 procent lite och 3 procent inte alls.

Det är framförallt bland dem som röstar på Sannfinländarna de största skatteskeptikerna finns.

Å andra sidan anser lite över hälften av partiets anhängare att man får lite eller rejält med valuta för skattepengarna.

Frågan delar alltså partianhängarna starkt.

De som ansåg sig få mest utdelning på skattepengarna var de som stöder De gröna eller Vänsterförbundet.

En graf som visar hur personer från olika partier upplever att de får valuta för sina skattepengar.
En graf som visar hur personer från olika partier upplever att de får valuta för sina skattepengar.
En graf som visar hur personer från olika partier upplever att de får valuta för sina skattepengar.

Svenska Yles principer för publicering av skatteuppgifter

Artikeln baserar sig på Ylen kysely: Veroille saa vastinetta lähes kaikkien mielestä, mutta perussuomalaisissa piilee verokapina skriven av Antti Parviala. Texten har översatts och bearbetats av Petra Thilman.

Diskussion om artikeln