Minoriteter kan avgöra presidentvalet i USA - "ett psykologiskt slag mot svarta om Trump vinner igen"
De svarta väljarna kan få en avgörande roll i presidentvalet i USA. Minoritetsgrupperna, särskilt svarta utgör en stor del av dem som röstar på demokraterna. Speciellt i vågmästarstaterna, bland annat i North Carolina, kan de svarta väljarna avgöra vem som blir USA:s nästa president.
I 30 år har barberaren Joseph Smith tagit emot kunder i Blalock´s barbershop på Wilmington Street i Raleigh i North Carolina.
Barberarsalongen ser ut som om den var tagen direkt ur 50-talet med golvet som ett schackbräde med sina svarta och vita rutor.
Nu är det soldaten Kevin som sätter sig ner i en av de typiska 50-talsstolarna.
Smith småpratar vänligt med sin kund samtidigt som han omsorgsfullt för hårtrimmern över Kevins huvud.
Det blir militärt kortsnaggat.
North Carolina har den största andelen svarta väljare av de viktigaste vågmästarstaterna
Joseph Smith hör till de svarta i North Carolina som har röstat på Joe Biden.
- Jag anser att Joe Biden är den bästa mannen för presidentposten just nu. Jag tror att han kommer att göra ett bra jobb, säger Smith.
- Trump är inte en politiker, han är en affärsman och han styr landet som ett företag.
North Carolina har den största andelen svarta väljare av alla viktiga vågmästarstater, 23 procent. Och det är de svarta som kan avgöra presidentvalet till Joe Bidens fördel.
- De svarta väljarna är nyckeln till en demokratisk seger, säger Kerry Haynie professor i statsvetenskap och afroamerikanska studier vid Duke University.
- Om valdeltagandet bland svarta blir stort så kan det betyda seger för Biden.
80 procent av de svarta i North Carolina röstade på Hillary Clinton
De svarta väljarna tenderar att rösta på demokraterna. I valet år 2016 röstade 80 procent av dem på Hillary Clinton i North Carolina.
Trots det tog Donald Trump hem segerna i delstaten. Clintons problem var att valdeltagandet bland svarta sjönk radikalt jämfört med när Barack Obama ställde upp i presidentkampen år 2008 och 2012.
Den här gången ser det ändå ut som om de svarta väljarna röstar mycket ivrigt.
Nästan 50 procent av dem har förhandsröstat, vilket är mycket med tanke på att svarta väljare traditionellt föredrar att rösta på själva valdagen.
Orsaken till ivern stavas Donald Trump.
- Trump är inte bra för USA, säger Lauren, som tillsammans med pojkvännen Cannon går gatan fram i ett av de områden i Raleigh där det bor många svarta.
- Han har inte handskats speciellt bra med någonting under presidentskapet och han är inte lämplig som president.
Cannon säger att han gillade Joe Biden som Barack Obamas vicepresident.
- Jag gillar vad han och president Obama åstadkom för utbildningen för afroamerikaner. Det var enklare tider då, suckar Cannon.
Svarta känner sig inte trygga
Enligt flera undersökningar har rasismen och hatbrotten ökat i USA under Trumps fyra år som president.
Hatgrupperna i landet har aldrig varit så många som nu.
Också polisbrutaliteten har blivit ett stort problem. Och många svarta känner sig inte trygga.
En ung kvinna som inte vill vara med på bild eller säga sitt namn säger att hon varje gång hennes mamma går till butiken är rädd för att hon inte ska komma hem igen.
Svarta har fått nog av hur de behandlas och ser presidentvalet som det enda sättet att påverka.
Och Black Lives Matter-rörelsen, som protesterar mot rasism och polisbrutalitet, har inspirerat svarta, speciellt unga att gå och rösta, säger Lauren.
- Den här generationen av unga svarta vill se en förändring och diskussionerna om polisbrutalitet och ojämlikhet har sporrat svarta att rösta för att få en förändring till stånd. Och för att visa att svarta liv har betydelse.
Coronaviruset har drabbat svarta hårt
Också hälsovård är en viktig fråga för svarta väljare eftersom svarta i USA har drabbats extra hårt av coronaviruspandemin.
I North Carolina står de för 30 procent av delstatens bekräftade smittfall och 34 procent av dödsfallen. Orsaken är att svarta ofta saknar sjukvårdsförsäkring.
- Också utbildning är en viktig fråga, säger professor Kerry Haynie. Trumpadministrationens utbildningspolitik har inte varit gynnsam för afroamerikaner.
- Och överlag sociala frågor. USA har gjort framsteg under årtiondena, men har gått tillbaka under Trump.
Både Biden och Trump har försökt locka svarta väljare
Donald Trump och Joe Biden är väl medvetna om hur viktig den svarta väljargruppen är för dem.
Båda har på olika sätt försökt locka svarta väljare.
Trump har bland annat lovat tre miljoner jobb och satsningar på sjukvård och utbildning i områden med många svarta invånare.
Biden å sin sida har bland annat lovat minskade inkomstklyftor och mer jämställdhet i utbildningen för svarta.
De svarta väljarna har ändå inga illusioner om att saker och ting skulle bli bättre som genom ett trollslag om Biden vinner.
- Jag tror att mycket av den rasrelaterade spänningen skulle finnas kvar säger Mallory. För det finns många Trumpsupportrar som fortsättningsvis skulle stöda honom fast han inte skulle vara president.
"Psykologiskt slag mot svarta om Trump vinner igen"
Enligt Kerry Haynie, professor i statsvetenskap och afroamerikanska studier skulle det vara ett psykologiskt slag mot svarta om Trump vann valet igen.
- Det skulle ge en signal till svarta väljare att vi har vridit tillbaka klockorna till en gammal tidsålder som vi trodde att vi hade lämnat bakom oss, i stället för att ha gått framåt och sett utveckling.
- Men jag tror att det också skulle vara en väckarklocka för svarta väljare och andra att rösta mer aggressivt i kommande val, säger Haynie.
I barberarsalongen på Wilmington Street har Joseph Smith klippt färdigt Kevins hår. Han putsar ännu av nacke och hals med en enorm borste och Kevin tittar sig belåtet i spegeln.
Frisyren är precis som den ska vara och Jospeh Smith får ordentligt med dricks.
Enligt Joseph Smith kunde Trump ha fått något bra till stånd men hans problem är att han blev kaxig.
- Han lyssnar inte på någon annan än sig själv. Han tar inte emot råd av sitt eget team eller av sina läkare. Och allra minst lyssnar han på dig eller mig. Men Joe lyssnar, säger Joseph Smith.
Diskussion om artikeln