Varför lämnar de kvinnliga prästerna Väståboland? - församlingsmedlem tror det bottnar i större problem med kommunikationen i församlingen
Missnöje pyr inom Väståbolands svenska församling
Biskopen kommenterar missnöjet inom Väståbolands svenska församling
På senare tid har antalet präster som är kvinnor i Väståbolands svenska församling minskat. I samband med prästbytet på Houtskär väcktes också frågan om kyrkoherden i församlingen medvetet lobbar för att locka konservativa och präster som är män till församlingen.
Församlingsmedlemmen Malin Eriksson tycker ändå att problemet bottnar i en djupare problematik. I veckan skrev hon en insändare i Åbo Underrättelser, där hon ville lyfta fram det här.
- Jag har suttit som förtroendevald i församlingen och jobbat med de här frågorna. Jag har försökt påverka situationen, men kände att det inte ledde till någonting och därför ställde jag inte heller upp för omval. Nu då jag såg att inget verkar ha förändrats ville jag lyfta fram det här, säger Malin Eriksson.
"Man börjar se ett mönster i vem som söker sig bort"
Kaplanvalet på Houtskär är bara en del av problematiken och Eriksson tycker det är viktigt att se på helheten i församlingen.
- Antalet kvinnliga präster har sjunkit en hel del på några år. Numera finns det bara en kvinnlig präst i församlingen. Det här bekymrar mig för det får inte bli för ensidigt åt endera hållet, utan det behövs en bredare representation, säger Eriksson.
Även om Eriksson lyfter fram könsfrågan är hon också noggrann med att påpeka att det inte är det enda som är viktigt när det gäller val av präster. Det är också viktigt var prästerna står i olika frågor och att prästerna är i olika åldrar. Men ändå frågar sig Eriksson varför just kvinnorna söker sig bort från församlingen.
- Visst finns det alltid enskilda orsaker till varför personer söker sig bort. Men jag tycker att det börjar ses ett mönster i vem som söker sig bort och vem som stannar kvar. Så då kan man fråga sig vad vi som församling gör fel om folk söker sig bort, säger Eriksson.
Eriksson tycker att närheten till Åbo är en fördel för församlingen och det är nära för studerande vid Åbo Akademis teologiska fakultet att göra sin praktik i Pargas.
"Viktigast att prästen gör ett bra jobb"
Väståbolands svenska församlings kyrkoherde Harry Sanfrid Backström förnekar däremot bestämt att han för någon egen agenda. Han påpekar att det oftast är svårt att få behöriga sökande till en tjänst och att det är domkapitlet som fattar beslutet. Personligen har han inget emot präster som är kvinnor.
- För mig är det viktigt att ha präster som är bra på sitt jobb, på att sprida evangeliet och hålla förrättningar. Är det sen en kvinna eller en man är av underordnad betydelse, säger Backström.
När det gäller att församlingen numera har mer manliga präster säger Backström att det finns flera orsaker till att en person väljer att söka jobb någon annanstans. Det kan handla om familjesituationen eller att servicen är bättre på annan ort. I Åbo svenska församling är just nu alla präster kvinnor. Men visst kan säkert personliga åsikter också påverka.
- Olika personer passar bättre och sämre att jobba ihop. Har man möjlighet att välja kanske man väljer att jobba med personer som har samma synsätt som en själv, säger Backström.
Diskussioner har inte lett till något
Gällande Malin Erikssons insändare hade Backström önskat att Eriksson hade kontaktat honom personligen om saken.
- Det bästa är att mötas i en diskussion och det är jag alltid öppen för. I många saker kunde jag säkert ha fungerat och kommunicerat bättre, säger Backström.
Malin Eriksson upplever däremot att tidigare kontaktförsök med Backström inte lett till önskat resultat.
- Som förtroendevald har vi fört den här diskussionen vid mötesbord och det har inte lett till önskat resultat. Så jag tänkte att vi kanske borde bredda diskussionen. Diskussionen i pressen har handlat ganska långt om Houtskär, men jag ser att det finns en bredare diskussion som behöver föras, säger Eriksson.
Backström säger att ingen annan kontaktat honom om missnöje med kommunikationen.
Många förtroendevalda missnöjda med kommunikationen
Jan Eriksson, ordförande för det gemensamma kyrkofullmäktige och medlem i kyrkorådet, har också märkt av den bristande kommunikationen.
- Tyvärr är det lite dåligt med kommunikationen, speciellt mellan präster och förtroendevalda, man förankrar inte sina beslut i församlingsrådet eller hos ledande förtroendevalda. Det tycker jag att är lite dåligt, säger Jan Eriksson.
Viktigt att skilja mellan personliga åsikter och församlingens åsikter
Jan Eriksson upplever att kyrkoherdens personliga åsikter har färgat mångas bild av församlingen.
- Vår kyrkoherde har gått hårt ut att han motsätter sig homosexuella äktenskap. Den åsikten har han såklart rätt till, men de åsikterna bör han framföra i jagform. För det är inte hela församlingens åsikt, säger Jan Eriksson.
Både Malin Eriksson och Jan Eriksson önskar mera dialog, så att alla tillsammans kan komma fram till en bra lösning.
- Vi borde diskutera mera med varandra. Olika åsikter kan vi vara av, men nu brukar man oftast hitta en lösning bara man diskuterar, säger Jan Eriksson.
"Läget är bekymmersamt"
Missnöjet i församlingen har grott redan en tid och många har även tagit kontakt med biskop Bo-Göran Åstrand om situationen.
- Vi i domkapitlet har fått signaler både från förtroendevalda och från några anställda att läget är bekymmersamt. Nu är det dags att vi slår oss ner och ser över situationen och vad vi kan göra för att det ska bli bättre, säger Åstrand.
Konflikterna av den här typen hör inte till vanligheterna, men det är inte första gången under Åstrands tid som biskop, som han upplevt situationer som behöver ses över. Domkapitlet har även en stiftssekreterare för personalvård, som används i en del fall för att reda ut konflikter.
- När helhetsbilden klarnar, klarnar också vad som behöver göras, säger Åstrand.
"Viktigt att personalen känner sig sedda och hörda"
När det gäller att andelen präster som är kvinnor har minskat i församlingen, medger Åstrand att det ibland är svårt att veta orsaken till att en präst väljer att söka sig vidare.
- Det är viktigt att alla känner att de är på en trygg arbetsplats, där de är sedda och hörda och får kommunicera. Om det här inte fungerar eller fungerar dåligt, då kommer domkapitlet in och ser vad vi kan göra åt saken, säger Åstrand.
Åstrand har planer på att inom de närmaste veckorna komma till Pargas för att diskutera det missnöje som väckts med berörda parter.
- Jag ser framemot de här överläggningarna. Det är viktigt för mig att få finnas där lokalt och lyssna. Bara vi hittar en bra tidpunkt ska jag också åka ut till kapellförsamlingen på Houtskär och träffa människorna där, säger Åstrand.