Snart ska alla läkarhelikoptrar ägas av staten – Finnhems nya vd: "Räddningsbasen i Seinäjoki framskrider"

Hälften av landets läkarhelikopterbaser är i statlig regi i och med att det statsägda Finnhems köpt Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab. Ogenomskinliga affärer väcker oro inför Finnhems följande drag.

I september köpte Finnhems Skärgårdshavets Helikoptertjänst (SHT), och affären slutfördes i rask takt. Nästa steg för Finnhems är att ta över resten av flygbaserna, och införskaffa egna helikoptrar.

Finnhems är ett statsägt bolag. Bokstäverna HEMS i bolagets namn står för Helicopter Emergency Medical Service – alltså läkarhelikoptertjänst. Helikoptern rycker ut i brådskande eller livshotande nödsituationer.

Tidigare har Finnhems skött koordinerandet av läkarhelikopterverksamheten. Själva flygtjänsterna har köpts in av två olika bolag: SHT och Babcock.

Serviceavtalet med Babcock går ut vid årsskiftet 2021–2022, och nu under hösten har SHT alltså köpts upp av Finnhems.

I samma veva fick Finnhems en ny vd. Den färska vd:n Jari Huhtinen, med bakgrund på Finnair, säger att stämningen är positiv och framåtblickande.

– Vi har ett bra team, och tillsammans med sjukvårdsdistrikten gör vi ett viktigt jobb för att möjliggöra akutvård för patienter i nöd.

I framtiden kan alla läkarhelikoptrar tillhöra staten

I social- och hälsovårdsministeriets utredning år 2018 konstaterades att det är kostnadseffektivt att staten sköter läkarhelikopterverksamheten.

Social- och hälsovårdsministeriets utredningsman Jyri Lilja rekommenderade dock att man fortsätter köpa helikoptertjänsterna av privata bolag.

Hans bedömning år 2019 var att det är bättre ur ett kostnads- och kvalitetsperspektiv.

Staten tog över Finnhems i mars 2020. Tidigare ägdes läkarhelikoptrarna av sjukvårdsdistrikten.

I ett nordiskt perspektiv verkar statligt helikopterägande aningen udda. De flesta nordiska baser sköts av privata bolag, även om man i Sverige och Norge utreder möjligheter att övergå mer till statliga bolag.

I september blev det klart att Finnhems köper upp Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab (SHT), som ägdes av den åländska affärsmannen Anders Wiklöf.

Helikoptrarnas leasingavtal och personal flyttas över till Finnhems.

I och med affären blir SHT dotterbolag till Finnhems och fortsätter sköta trafiken på helikopterbaserna i Vanda, Tammerfors och Åbo.

Således finns det bara två bolag som erbjuder läkarhelikoptertjänster i Finland: statsägda Finnhems i söder, och Nordens största läkarhelikopterbolag Babcock Scandinavian Air Ambulance i norr och på Åland. Därtill finns en med donationsmedel finansierade läkarhelikopter i Lappland.

Finnhems bygger även två nya baser; i Seinäjoki och i Kouvola.

Blir det faktiskt billigare med egna statliga helikoptrar?

Finnhems utreder nu inköp av egna helikoptrar, i stället för att flyga med leasade helikoptrar.

Tanken är att Finnhems producerar servicen med en mindre prislapp eftersom man samarbetar med andra myndigheter, såsom gräns- och sjöbevakningen.

– Det handlar till exempel om samarbete kring service och reservdelar, och lagring av materiel. I det här skedet är det svårt att kommentera, detaljerna klarnar när vi kommer ordentligt i gång med utredningsarbetet, säger Finnhems vd Jari Huhtinen.

Riksdagsledamot Mia Laiho (Saml) är oroad över bristen på genomskinlighet i Finnhems planer på att köra egna nya helikoptrar.

Laiho lämnade tillsammans med två andra samlingspartister ett skriftligt spörsmål till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) om varför Finnhems planerar köpa helikoptrar, utan att allmänheten får ta del av köpplanerna.

Enligt ministern har Finnhems styrelse skött affären så att alla arrangemang är genomskinliga och följer marknadsvillkoren.

Men Laiho är oroad.

– Det är frågan om stora summor och skattebetalarnas pengar. Då måste man få veta motiveringar till olika inköp, och fundera noggrant vad som är vettigt att skaffa.

Enligt Laiho är hela helikopterärendet komplicerat, och det är svårt för en oinsatt person att veta vad som är bäst. Själv är hon utöver politiker även läkare.

– Medborgarna och beslutsfattarna måste veta på vilka grunder besluten tas.

Laiho undrar varför man inte lyssnat på utredningsmannen Jyri Liljas oro.

– Tidtabellerna är stram för så här stora investeringar. Vi kan inte ta risken att helikoptrarna skulle ta paus, de måste ha beredskap att vara i luften hela tiden.

Personalens kunskaper i fokus

Ett annat orosmoln enligt Laiho är hur man säkerställer att det finns tillräckligt med kunnig personal.

Nu finns ett förslag om att samla personalen i en personalpool. Laiho gillar inte den planen, hon tror kunskapsnivån bibehålls bättre om vårdpersonalen koordineras inom akutvårdssystemet.

För att röra till det hela ytterligare påverkar även den stundande vårdreformen.

Tidningen Hufvudstadsbladet rapporterade tidigare på hösten om att SHT:s personal uttryckt oro för att förändringarna kan leda till att patienter blir lidande. Enligt tidningen har flera piloter och nyckelpersoner inom SHT redan sökt sig utomlands.

Något sådant har vd:n Jari Huhtinen inte hört talas om.

Också vd:n på SHT, Kenneth Krogius, säger att personalen är glad och nöjd över övergången till Finnhems.

Helikopterbasen i Seinäjoki planeras för fullt

I Österbotten har det varit oklart hur och vem som ska ansvara för helikoptern.

För ett par år sedan gick diskussionen het om helikoptern ska stationeras i Seinäjoki, där den når fler personer, eller i Vasa, där räckvidden är bättre med tanke på skärgården. Seinäjoki blev stationeringsort i slutet av år 2018.

Huhtinen säger att utredningarna pågår för fullt.

– Vi har statlig finansiering och har inlett byggarbetet. Inom några månader kan vi gå ut med närmare info om tidtabellen, säger han.

Det gäller även de övriga baserna i norr, det vill säga Uleåborg, Kuopio och Rovaniemi.

Artikeln uppdaterades 13.11.2020 klockan 13.12. Termen läkarhelikopter ersatte den i detta samband missvisande termen räddningshelikopter. En mening om övriga nordiska länders eventuella planer på att gå från privat- till statsägt lades till.