Coronakrisen stoppar inte omstritt val i Myanmar – men många minoriteter utesluts

Efter att länge ha levt i en brutal militärdiktatur kan invånarna i Myanmar nu för andra gången på fem år delta i ett parlamentsval. Söndagens val anses ändå inte vara fritt och rättvist. Det beror bland annat på att en del av väljarna har fråntagits sin rätt att rösta.

Trädgårdsmästaren Saw Maung hemlighåller inte vem som är hans idol. Han är en hängiven anhängare av den förra oppositionsledaren Aung San Suu Kyi som i praktiken har fungerat som Myanmars statsöverhuvud under de fem senaste åren.

- Aung San Suu Kyi har uppoffrat sig för att förbättra mitt hemland. Hon är beundransvärd, konstaterar Saw Maung, som för åtta år sedan av ekonomiska skäl lämnade Myanmar för att arbeta i Malaysia.

En stor del av väljarna i söndagens parlamentsval antas vara av samma åsikt som Saw Maung. Suu Kyis parti, det styrande Nationella demokratiska förbundet (NLD), väntas därför vinna valet med bred marginal.

- Utan Suu Kyi och NLD skulle generalerna fortfarande sitta vid makten. Jag hoppas att partiet vinner en så klar seger att Suu Kyi kan få militären att sluta att blanda sig i politiken, säger Saw Maung.

Många begränsningar, döda väljare

I det förra valet år 2015 vann NLD betydligt fler än hälften av platserna i parlamentet. Partiet förmodades då gå in för att verkställa politiska reformer, men under de senaste åren anses det i stället ha inskränkt den nya demokratin.

Nu beskylls partiet för att det också har sett till att söndagens val inte är rättvist. Bland andra FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har framfört sin oro för att stora mängder väljare inte tillåts att rösta.

Oppositionspartiernas möjligheter att föra sina kampanjer har också begränsats. Deras budskap har till exempel censurerats i synnerhet när de har innehållit kritik av NLD och militären.

Inhemska valobservatörer har dessutom bara delvis fått rätt att övervaka valet. Det har redan resulterat i anklagelser bland annat om att också avlidna personer har registrerats som väljare.

Förtryckta muslimer, häftig beskyllning

Den muslimska folkgruppen rohingya har i praktiken inga möjligheter att delta i valet. Medlemmarna av folkgruppen har inte kunnat registrera sig som väljare, och de har inte heller fått ställa upp som kandidater.

Den internationellt mest kända av dem som inte har godkänts som kandidat, Kyaw Min, deltog i åratal i NLD:s kamp mot den brutala militärjuntan som styrde landet ända fram till år 2011. Sammanlagt satt han då sju år i fängelse av politiska skäl.

- NLD förstår inte längre vad demokrati och mänskliga rättigheter betyder. Partiet imiterar militären för att stärka sitt grepp om makten, konstaterar Kyaw Min i den amerikanska tidskriften Foreign Policy.

FN beskriver rohingya som en av de allra värst förtryckta minoriteterna i hela världen. Nästan en miljon rohingya har flytt över gränsen till Bangladesh, medan uppskattningsvis 600 000 lever i eländiga förhållanden i västra Myanmar.

Ignorerade minoriteter, spända relationer

Den av NLD utnämnda valkommissionen har också bestämt att val inte kan ordnas i mer än 50 olika distrikt. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har sammanlagt nästan två miljoner väljare fråntagits rätten att rösta.

Distrikten bebos huvudsakligen av olika etniska minoriteter som länge har fört en väpnad kamp mot militären. I de här områdena stöder många väljare inte NLD utan partier som driver minoriteternas intressen.

Valkommissionen motiverar sitt beslut med att det inte är tryggt att ordna val i distrikt där det pågår en väpnad konflikt. Beslutet befaras göra sitt till för att ytterligare försämra relationerna mellan minoriteterna och den dominerande burmesiska folkgruppen.

När NLD kom till makten efter valet år 2015 hoppades man att Aung San Suu Kyi skulle lyckas få till stånd fredsavtal med minoriteterna. De flesta av de väpnade konflikterna har ändå fortsatt, och i det västliga landskapet Rakhine har läget förvärrats betydligt under de senaste åren.

Bittra avhoppare, viruset oroar

Tiotals partier ställer upp i valet. Några nya partier har grundats av politiker som har hoppat av från NLD efter att ha kommit i gräl med förbundets ledning.

-NLD fungerar på ett allt mer auktoritärt sätt. Lojalitet värderas i högre grad än kompetens, och alla är rädda för att förarga Aung San Suu Kyi, konstaterar Thet Thet Khine, som leder det nya partiet Folkets pionjärparti.

Flera oppositionspartier har uppmanat valkommissionen att skjuta upp valet med hänvisning till coronapandemin. Under den senaste tiden har viruset spridit sig på ett oroväckande sätt i synnerhet i den största staden Yangon och det oroliga landskapet Rakhine.

Suu Kyi har avfärdat oppositionens krav. Hon har konstaterat att valet är viktigare än viruset i och med att det skulle uppstå en konstitutionell kris ifall valet inte ordnades inom de följande dryga två månaderna.

Militären spökar, grundlagen rött skynke

NLD:s främsta rival, unionens solidaritet- och utvecklingsparti (USDP), var ett av dem som ville att valet skulle skjutas upp. USDP är allierat med militären som har utformat den gällande grundlagen.

Grundlagen bestämmer att militären automatiskt har 25 procent av platserna i parlamentet. Det innebär att militären kan blockera alla försök att ändra grundlagen, och att den också kan inlägga veto mot andra lagförslag.

Grundlagen fastslår också att militären har rätt att utnämna bland annat försvars- och inrikesministern. NLD:s mål är att skära ner militärens makt genom att trumfa igenom en ny grundlag, och för att det ska vara möjligt behöver partiet en stor seger i parlamentsvalet.

Grundlagen bestämmer dessutom att en person som är gift med en utlänning eller vars barn är utländska medborgare inte kan bli landets president. Aung San Suu Kyis bortgångna man var en britt och hennes två söner är brittiska medborgare, så hon kan inte formellt bli statsöverhuvud om inte lagen ändras.

Mannen dog i Britannien medan Suu Kyi satt i husarrest i Yangon. Sammanlagt höll militärjuntan henne inspärrad i nästan 15 år.

Sedan år 2016 har Suu Kyi i praktiken fungerat som statsöverhuvud i egenskap av sin roll som statskansler. Presidenten har följt hennes direktiv, men själv har hon hela tiden varit tvungen att ta militärens åsikter i beaktande.