82 år sedan Kristallnatten – forskare vid Donnerska institutet: "Antisemitismen är alltid aktuell"
Det har gått 82 år sedan Kristallnatten, eller som den också kallas: novemberpogromen. Natten mellan den nionde och tionde november 1938 då många judars affärer, hus och synagogor förstördes runt hela Nazityskland.
Under kristallnatten misshandlades tusentals judar och omkring 400 mördades av nazisterna. Därutöver fördes tiotusentals judar iväg till koncentrationsläger.
– Det viktigaste vi har att lära av kristallnatten är hur snabbt utvecklingen eskalerade. Om hur alldeles vanliga människor drogs med i judehatet och hur det fick sådana enorma proportioner som det fick.
Det säger Ruth Illman, docent i religionsvetenskap och föreståndare vid Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning vid Stiftelsen för Åbo Akademi.
I dag, säger hon, har vi ju facit på hand och vet vilka förödande konsekvenser det blev av förintelsen.
– Det visste man inte för 82 år sedan, men jag hoppas att vi om vi någon gång står inför ett likadant scenario hör larmsignalerna.
Antisemitismen hade ökat i Tyskland ända sedan nazisternas maktövertagande 1933. Två år senare kom Nürnberglagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”.
Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. De fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus.
De kunde inte gifta sig med tyskar och inte tillhöra någon facklig organisation. Nazisterna förbjöd till och med att de skulle få ha husdjur som hundar och katter.
Accelererande upptrappning
– Den stegvisa utvecklingen från en sorts samhälls-, ekonomisk- och politisk situation där det fanns ett intresse av att plocka upp tusenåriga idéer av hat mot en viss grupp av människor var frapperande, säger Illman.
– Judarnas religiösa och kulturella bakgrund kokades ihop till en stor soppa av hat, där en nystartad politisk ideologi kunde använda det material som redan fanns latent hos människor. Sedan kunde man bygga en så förödande förintelse- och dödsindustri som det sedan blev.
– Den viktigaste lärdomen är nog att vi måste se och höra hatprat, svartmålning och bottenlöst misstänkliggörande, menar Ruth Illman. Vad det faktiskt kan leda till, och vilka spår som syns ännu i dag.
Antisemitismen fortfarande aktuell i vårt samhälle
– Tyvärr finns det en hel del antisemitism i dagens samhälle, säger Illman som är ansvarig för ett forskningsprojekt om vardagsjudendom i dag.
Den judiska minoriteten är rätt liten idag i Finland, de två judiska församlingarna som finns har ungefär 1300 medlemmar.
De har funnits i vårt land i flera hundra år och är väldigt välintegrerade.
– De flesta judar har heller inga kännetecken eller karaktärsdrag som skulle kunna dra judehat till sig, säger Ruth Illman. Dessutom är de flesta precis lika sekulariserade som alla andra finländare.
– Tyvärr har många som intervjuats i forskningsprojektet berättat om olika antisemitiska incidenter som de upplevt. De beskriver att det är en oro och rädsla som de lever med när de rör sig på stan, på nätet och på sina arbetsplatser.
Unga, gamla och virrpannor
Vilka är de då, antisemiterna? Illman säger att hela spektret nog är representerat. Tidigare var antisemitismen många gånger grundad i religionen, i att man hade olika trosuppfattning om vad kristendom var.
– Antisemitismen har ju varit väldigt stark genom kristendomens historia. Det här är, säger Illman, ett av spåren.
– Men ser vi på antisemiterna idag så kan man nog säga att de knappast är så hemskt bevandrade i biblisk- och religionshistoria, utan vi tänker att det är frågan om nynazister med stark högerideologi och rasbiologiskt tänk. Men de är ändå en ganska liten grupp.
– Inom radikalvänstern finns det också antisemitism, fortsätter Illman. Här handlar det mera om att judar är kapitalister eller så handlar det om kritik av staten Israel.
– Det händer att man blandar ihop religionen och den politiska staten Israels agerande och ställer alla judar till svars för vad staten Israel sysslar med.
Förhatliga nidbilder florerar
– Där kommer vi in på vad som är den allra starkaste antisemitiska strömningen idag, säger Ruth Illman.
Illman syftar på konspirationsteorier och det allmänna arvegodset av förhatliga nidbilder och stereotypier av judar.
– Sådant som att judarna styr den globala ekonomin och medierna, att de leder läkemedelsindustrin, penningmarknaden och kulturen. Inga gränser tycks finnas, allt är judarnas fel liksom.
Coronaviruset skylls också på judarna
Illman menar att de flesta nog känner till snacket i olika forum och memes på sociala medier om att det är de judiska släkterna som styr alltihop.
Just nu florerar många rykten på nätet om att judarna står bakom spridningen av Covid-19.
– Ett otroligt välmuterande virus den här antisemitismen som trycks kunna anpassas till nästan vad som helst, säger Illman.
Färgampull-attack mot synagogan i Åbo
Till all tur har vi varit förskonade från allvarliga fysiska angrepp här i Finland, men i januari sköts färgampuller mot synagogan i Åbo.
Det skedde dessutom på minnesdagen för förintelsens offer. Det var en skakande upplevelse för många Åbobor, inte enbart judarna.
– Den röda färgen tolkades av många som blod och förde tankarna till nidbilden av judar som blodutsugare, säger Ruth Illman.
Polisutredningen har inte kommit någon vart men attacken ska nog inte räknas bara som ett så kallat upptåg.
I samma veva ska noteras att också katolska kyrkan fick sig en släng med sleven, eller rättare sagt ampullerna.
Illman påpekar också att det är viktigt att vi inte gör någon gradskala här, att det är värre när en attack görs mot en viss grupp.
Oroande signaler i Europa
Ruth Illman har en känsla av att antisemitismen växer just nu. I Europa har vi fått se flera oroande utvecklingslinjer den senaste tiden.
Attackerna i Frankrike nyligen har helt klart haft antisemitiska förtecken.
I Ungern är utvecklingen synnerligen oroande. Där har premiärminister Orban fört en personlig vendetta mot den judiska magnaten George Soros, som misstänkliggörs som en representant för kapitalet.
Och förra veckan hörde vi från Storbritannien om de processer som pågår inom Labourpartiet, där tidigare ordförande Jeremy Corbyn har blivit avstängd från partiet på grund av en utredning om hans sätt att hantera antisemitiska incidenter inom partiet.
– Så visst, säger Ruth Illman, det finns många oroande signaler.
Artikeln har uppdaterats den 9 november klockan 16.25 med Ruth Illmans rätta titel.
' /%3E%3C/svg%3E)
