Coronapandemin har påverkat många finländares välbefinnande, och lett till vårdskuld – särskilt männen är nu mindre hoppfulla inför framtiden

Institutet för hälsa och välfärd har i en färsk rapport tittat närmare på coronaepidemins inverkan på befolkningens välbefinnande och livsvillkor, på social- och hälsovården och på ekonomin.

Hela vårdsystemet har sackat efter på grund av coronapandemin och det återstår mycket arbete för att komma ikapp.

Fler psykiska symptom har observerats hos vissa grupper - framför allt bland studerande, äldre och vårdpersonal, enligt rapporten från Institutet för hälsa och välfärd.

Varannan finländare som tillfrågades i september och oktober sade att deras optimism inför framtiden hade minskat.

Jämfört med situationen under våren verkar andelen ha minskat något hos kvinnor (från 46 procent till 36 procent), men förblev densamma eller ökade hos män (från 33 procent till 56 procent).

Att män ser dystrare på framtiden än vad kvinnor gör anser experter att är oroande, med tanke på att män oftare begår självmord.

Samtidigt säger en annan grupp forskare vid Statistikcentralen ändå, lite motsägelsefullt nog, att finländarnas sinnesstämning inte i allmänhet verkar ha förändrats väsentligt under epidemin.

Utmanande läge för äldre

Äldre personer har befunnit sig i en särskilt svår situation. De har till exempel kunnat få betydligt mindre hemvård än planerat, i strid med den vårdplan som har gjorts upp för dem. Dessutom har rekommendationen om besöksförbud hos äldre lett till ensamhet.

På grund av epidemin begränsar släktingar och vänner ofta också sina besök till dem som är utsatta för risker, vilket ytterligare ökar behovet av tjänster.

Samtidigt har anhörigvårdare haft det kämpigt och inte alltid kunnat hålla de ledigheter de har rätt till enligt lagen.

Hälsoklyftorna ökar, och distansjobbet likaså

Epidemin har också i allmänhet påverkat många finländares vardag och livsstil. Folk har till exempel hållit sig mer för sig själva och undvikit många sociala situationer. Också sömnsvårigheter har varit vanliga, påpekar forskarna i hälsomyndighetens rapport.

Samtidigt jobbar en stor del av finländarna på distans hemifrån, vilket kan fungera både bättre eller sämre.

När det gäller träning och näring finns det också både positiva och negativa förändringar. Vissa motionerar nu mer och lever mer hälsosamt än förr, medan andra inte gör det.

Alkoholkonsumtionen har i allmänhet minskat jämfört med i fjol, men det finns också skillnader där mellan olika befolkningsgrupper.

Ekonomiska konsekvenser

Permitteringar och uppsägningar har förvärrat de ekonomiska problemen och folk har varit oroade för sin privatekonomi. Behovet av olika ekonomiska stöd har ökat.

Också nationalekonomin har påverkats negativt. Bruttonationalprodukten minskade till exempel med 4,9 procent i våras, under perioden april-juni, jämfört med samma period året innan. Det här var ändå mindre än i många andra länder.

Framför allt de som redan hade det svårare med sin ekonomi före pandemin har drabbats hårt. I kommunerna har till exempel behovet av livsmedelsbistånd ökat.

De mest utsatta har drabbats hårt, och fler larm till hemmen

Det har också varit utmanande för de som har befunnit sig i svåra sociala situationer – till exempel personer med mentala problem, rusmedelsmissbrukare och bostadslösa.

Många sådana här riskgrupper blev på våren utan tjänster, när myndigheter skar ned på både personlig service och olika gruppaktiviteter.

Familjer har påverkats väldigt olika av coronatiden. För vissa har den inneburit ökad gemenskap och mindre brådska, men för många har den mentala belastningen ökat och det har uppstått fler konflikter.

Det syns också i polisens statistik. Polisen larmades till finländska hem 30 procent oftare under årets sex första månader, jämfört med året innan.

I familjer med små barn har det ofta blivit svårare att förena arbetsliv och familjeliv.

Familjer har samtidigt kunnat ha det svårt att få alla nödvändiga stöd och offentliga tjänster de skulle ha rätt till och behov av. Bland annat har det varit svårt att få tid till barn- och mödrarådgivning, och till skolhälsovårdare.

Uppdämt behov inom vården

Social- och hälsovården erbjöd finländarna färre tjänster i år, till följd av att den fokuserade en del av resurserna på coronapandemin. Överenskomna tider annullerades och det gick inte heller att boka nya tider till den närmaste framtiden.

I många fall övergick man också till vård på distans.

Specialsjukvården flyttade till exempel på våren fram mindre brådskande vård. Under hösten har läget varit mer normalt igen, men allt det uppdämda vårdbehov som finns syns inte heller i köerna än. Specialsjukvården har hittills vårdat betydligt färre patienter än under ett vanligt år.

I den vanliga hälsovården sökte färre sig till en fysisk mottagning på våren, och köerna kan vara extra långa till följd av det. Hälsovården har ändå löpt på väl, menar forskarna, och flera aktörer har också satsat på mottagningar på distans för att få folk att vända sig till vården, trots coronaläget.

Inom missbrukarvården och den psykiatriska vården har det erbjudits mindre hjälp, när flera i personalen flyttades till andra uppgifter. Dessutom har det har varit en utmaning för många när allt mer av hjälpen har erbjudits på distans - de som är mest utsatta behöver ofta hjälp ansikte mot ansikte.

Tandvården har för sin del en hel del vårdskuld (1,3 miljoner besök) till följd av coronapandemin, eftersom man slutade ta emot patienter i annat än i akuta fall. Många som jobbar inom tandvården har styrts om till andra arbetsuppgifter.

Vårdskulden kan hänga kvar en tid

Om coronaläget blir betydligt värre eller fortsätter ännu i åtminstone flera månader så kan vårdskulden fortsätta växa.

Då kan svåra sjukdomar diagnostiseras i ett senare skede, vilket leder till att patienter snabbare kan få sämre hälsa och till med kan mista livet i något som vården skulle kunna hjälpa till med. Dessutom riskerar fler att få psykiska problem.

Distansvården kan ändå hjälpa till med att korta vårdköer i fortsättningen.

Ett kommande coronavaccin kan också så småningom hjälpa samhället att börja återgå till en mer normal tillvaro igen.