Svårt för finsktalande att bli en del av det finlandssvenska samhället

En kommande språkundersökning från Åbo Akademi pekar på ett fortsatt hätskt språkklimat där också finsktalande känner sig åsidosatta.

Artikeln är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om fördomar mellan språkgrupper

Svenskfinlands fördomar - det här tycker vi om finskspråkiga

32:33

Vart fjärde år sammanställer Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi Språkbarometern. Det är en sorts attitydundersökning om språken i Finland och är en av grunderna till språkberättelsen som görs under varje regeringsperiod.

Mellan åren 2012 och 2016 hade språkklimatet i Finland blivit sämre.

Och språkklimatet är fortsättningsvis hätskt, åtminstone om man frågar Marina Lindell, forskare vid Åbo Akademi. Hon sammanställer som bäst en ny språkbarometer och konstaterar att klimatet inte förvärrats under de fyra senaste åren, men tyvärr har det inte blivit bättre heller.

För att ta tempen på språkklimatet i Vasaregionen gjorde podden Lägsta domstolen en förfrågan i facebookgruppen Puskaradio Vaasa, där vi bad finsktalande berätta om de upplevt sig åsidosatta i arbetsintervjuer eller ovälkomna på grund av språkfrågan.

Här är några översatta kommentarer ur diskussionen:

Jag har låtit bli att söka många jobb p.g.a. kraven på svenska

Det där är anledningen till varför jag flyttade bort från Vasa. Jag behöver aldrig tala svenska längre

När språkbarometern görs riktas alltid frågorna till minoritetsspråkgruppen i ett område. I Österbotten finns många kommuner där svenskan är i majoritet. Marina Lindell känner igen många av tankegångarna i diskussionen i Puskaradio Vaasa.

– Att leva som minoritet är utmanande på många sätt. Det är säkert ännu mer utmanande för en finskspråkig som flyttar till en svensk- eller tvåspråkig ort. Att plötsligt leva som en minoritet är nytt för dem, säger Lindell.

Lindell konstaterar att samma sak också gäller om svenskspråkiga flyttar till väldigt finskspråkiga orter.

– Men det som jag har sett i våra undersökningar, speciellt i år, är att finskspråkiga som lever som en språkminoritet i tvåspråkiga kommuner känner att de har väldigt svårt att kunna bli en del av det finlandssvenska samhället, säger Lindell.

Man klarar sig inte enbart med finska

Vasa- och Jakobstadsregionen är platser där en finsktalande inte klarar sig med bara finskan, påstår vissa i den nämnda diskussionen på facebook.

Det här stämmer inte menar Heidi Matinlassi. Hon jobbar för Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia med att locka kunnigt folk att arbeta i Jakobstadsregionen.

– Vi har generellt en bild i övriga Finland av att vara väldigt svenskspråkiga, att man behöver kunna flytande svenska för att klara sig här i regionen, vilket inte stämmer alls, säger Heidi Matinlassi.

I sitt jobb deltar Matinlassi ofta i olika mässor där företag marknadsför sig och letar ny kompetens. Hon berättar att många frågar om hur de ska klara sig då de inte kan svenska.

– Det är klart att det är en fördel om du kan båda språken. Om du vill komma in i arbetsgemenskapen lär du dig också. Det blir ett vuxet språkbad, säger Matinlassi.

Matinlassi tror inte att företagen kommer att hitta tillräckligt med arbetskraft lokalt i framtiden.

Podden Lägsta domstolen snackar fördomar mellan språkgrupper

I veckans avsnitt av Lägsta domstolen talar Max och Axel om fördomar mot finskspråkiga. Vi lyfter också upp finskspråkigas upplevelser av att bo på tvåspråkiga orter eller orter där svenskan är i majoritet.

Svenskfinlands fördomar - det här tycker vi om finskspråkiga

32:33

Uppdaterad 22:09: Meningen "Hon hoppas att man kunde tvätta bort bilden av hur svenskspråkig regionen är" är borttagen pga redaktörens missförstånd. Något sådant sades inte.