Inkomstskattesatsen höjs till 20,5 procent i Pargas - även samarbetsförhandlingar är möjliga

Det blir en höjning av inkomstskattesatsen i Pargas från och med nästa år. Det bestämde Pargas stadsfullmäktige efter en lång diskussion i går. Men också andra åtgärder behövs för att få ekonomin i balans.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén, säger att coronaläget är den största orsaken till att höjningen av skattesatsen är nödvändig.

- Utan coronan kunde vi ha balanserat ekonomin det här året och gjort ett nollresultat, det som är besvärligt är att coronapandemin fortsätter och vi vet inte hur länge den fortsätter, men det som är klart är att den förorsakar en bestående inverkan främst på skattesatsen, säger Nygrén.

Totalt räknar man med att coronapandemin har lett till kostnader på 4,5 miljoner euro för Pargas stad. Hit hör bland annat stadens minskade inkomster. De direkta kostnaderna för coronatestning, smittspårning och städning uppgår till drygt 500 000 euro.

En höjning av inkomstskattesatsen leder till högre inkomster på 1,3 miljoner euro. För en medelinkomsttagare kan en halv procent högre skatt innebära att inkomstskatten stiger med 400-500 euro i året. Fastighetsskatteprocenterna hålls på samma nivå som tidigare.

Samarbetsförhandlingar troligtvis oundvikliga

Men för att få ekonomin i balans behövs också andra åtgärder.

- Så som det nu ser ut kommer jag med ett förslag till stadsstyrelsens decembermöte att inleda samarbetsförhandlingar om permitteringar och uppsägningar, säger Nygrén.

Andra åtgärder var också något som efterlystes av flera fullmäktigeledamöter.

- Vi höjde skatteprocenten med 0,25 procent, i år föreslås det 0,5 procent, vad blir det nästa år? Nu borde vi ta vårt ansvar och ha möjligheter att göra strukturella förändringar, så att vi får verksamheten på en sådan nivå som vi har råd med, säger SDP:s Maria Lindell-Luukkonen.

Även Samlingspartiets Markku Orell efterlyste mera konkreta åtgärder där tjänstemännen bereder konkreta sparförslag för stadsstyrelsen.

- Makten ligger hos tjänstemännen som gör beredningen. De vet vad som måste göras. Om vi inte får konkreta förslag till vårt bord kan vi inte fatta de här besluten, säger Orell.

Orell ifrågasatte också varför staden inte ingripit tidigare och permitterat personal. Då hade det ekonomiska läget sett bättre ut.

Vänsterförbundets Nina Söderlund tycker ändå inte att permitteringar är rätt väg att gå.

- Det går att permittera en del av personalen, men det är en utmaning och det måste ske så att inte alla blir i luven på varandra och det kan vara svårt att undvika. Så det är inte enkelt att få in de här inbesparingarna via permitteringar. Också därför anser jag att vi måste höja skattesatsen och se vad annat som kan göras, säger Söderlund.

Söderlund påpekar att det också kommer att finnas ett liv efter coronapandemin och att det gäller att hålla ut.

"Viktigt att fullmäktige tog det här beslutet"

Orell föreslog att skatten skulle höjas med 0,25 procent, istället för 0,5 procent. Efter diskussionen röstade fullmäktige om saken. Rösterna föll 26-9 till stadsstyrelsens förslag.

Stadsfullmäktiges ordförande Tarja Rinne är lättad över att fullmäktige kunde enas om att inkomstskattesatsen nu höjs till 20,5 procent, även om det inte var ett lätt beslut.

- Jag är mycket glad och lättad att stadsfullmäktige har tagit ansvar för ekonomin, trots att det svider i beslutsfattarnas hjärta också, säger Rinne.

Rinne anser att samarbetsförhandlingar kan vara ett verktyg för att få ekonomin i balans på kort sikt, men det behövs också långsiktiga åtgärder.

- Lika viktigt är att gå igenom det vardaliga arbetet och fundera på om man ska ledigförklara tjänster som blir lediga och om man kan omorganisera någonting. Alla verktyg behövs nu, säger Rinne.

Artikeln har 11.11.2020 klockan 14:23 rättats: En höjning av inkomstskattesatsen leder till högre inkomster på 1,3 miljoner euro. Ursprungligen stod det att en höjning av inkomstskattesatsen leder till en inbesparing på 1,3 miljoner euro.