Snälla flickor och starka pojkar: "Jämställdhet och likabehandling i skolan handlar om demokrati"

Pedersöre gymnasium jobbar aktivt med sin jämställdhetsplan och frågor som berör jämlihet och likabehandling. - Det är viktigt att de studerandes röster hörs och att pedagogerna vågar diskutera de här frågorna, säger studiehandledare Ann-Katrin Åstrand-Fellman.

Sedan 2014 är det lag på att alla finländska skolor ska ha en egen plan för hur jämställdhet ska förverkligas. En undersökning som Utbildningsstyrelsen låtit göra visar ändå att endast lite fler än hälften av skolorna har utarbetat en egen plan, så som lagen kräver.

Idén med planen är att styra skolorna så att fokus ligger på att jobba för jämställdheten mellan könen på långsikt.

- Jag tror inte att pedagoger medvetet behandlar studerande olika, det har med det sociala mötet i klassrummet att göra och också med gamla föreställningar om starka pojkar och snälla flickor. Vi behöver alla reflektera över de här sakerna, säger Åstrand-Fellman.

Viktigt att fråga de unga

Pedersöre gymnasium har en egen jämställdhetsplan som blev klar 2014. Den baserar sig på en omfattande kartläggning bland skolans studerande.

En eldsjäl i det här arbetet är studiehandledare Ann-Katrin Åstrand-Fellman som genast nappade på idén när hon fick en folder från Utbildningsstyrelsen i sin hand.

- Där lyftes det fram hur viktigt det är att undersöka läget i sin egen skola och att låta de studerande komma till tals. Det där fastnade jag för, säger Åstrand-Fellman.

Ställa öppna frågor och ge utrymme

I Pedersöre gymnasium valde man att göra en enkätundersökning som grund för jämställdhetsplanen. Den undersökningen övertygade Ann-Katrin Åstrand-Fellman om hur viktigt det är att de ungas egna röster får höras.

För när man frågade de unga fick man inte nödvändigtvis de svar man förväntat sig.

- Ofta har vi också en norm kring vilka svar vi väntar oss, och det här styr våra frågor. Därför är det viktigt att ha öppna frågor där de unga har möjlighet att föra fram sin åsikt, inte bara svara ja och nej, säger Åstrand-Fellman.

Åstrand-Fellman säger att de unga deltar i många undersökningar och ibland kan det uppstå en mättnad gällande frågeformulär. Men i den här undersökningen skrev många studerande utförliga svar.

- De skrev förvånansvärt långa svar, de bryr sig verkligen. Många önskade också mera diskussion och föreläsningar om jämställdhet och likabehandling, säger Åstrand-Fellman.

Mera nedlåtande kommentarer i högstadiet

Filip Salo som är ordförande för elevkårsstyrelsen säger att det är viktigt att alla behandlas jämlikt i skola, och han tycker att jämställdheten fungerar bra i gymnasiet.

Salo säger att det säkert förekommer mera nedlåtande kommentarer bland unga på fritiden. I högstadiet var det också mera fula ord och onödigt prat.

- Det beror säker på att många i den åldern vill vara coola och tuffa. Det är en jargong och inget de menar. I gymnasiet är de studerande mera mogna och har skippat sådant språk, säger Salo.

Olika mycket uppmärksamhet i klassrummet

I den första kartläggningen som Pedersöre gymnasium gjorde frågade man bland annat om de studerande utsätts för sexuella trakasserier. Enkätsvaren visade att det inte just alls förekommer i skolan, men nog på fritiden.

- Det handlar om sexualisering och att bli utsatt för sexistiska kommentarer eller få fula ord slängda efter sig, säger Åstrand-Fellman.

En sak som de studerande lyfte fram är hur studerande bemöts av lärarna. Exemplevis ansåg en del att vissa studerande i klassen får mera uppmärksamhet än andra.

- Där fick vi ta oss en tankeställare i lärarkåren och vi lyfte också saken till diskussion tillsammans med de studerande, säger Åstrand-Fellman.

Åstrand-Fellman säger att knappast någon pedagog medvetet vill lyfta fram vissa elever framom andra. Men att det ofta är det sociala mötet som styr hur vi riktar vår uppmärksamhet.

- Det kan handla om att vissa studerande ger mera gensvar och söker ögonkontakt med den som undervisar. Men den här diskussionen måste man som pedagog också våga ta, säger Åstrand-Fellman.

En femtedel lyfte fram jämställdhetsproblematik

Den andra undersökningen som gjordes visade på att lite fler, ungefär en femtedel av de studerande, ställdes inför jämställdhetsproblematik i skolan.

Då gällde det främst stereotypa uppfattningar om snälla flickor och starka pojkar. Ibland ber pedagoger till exempel de starka pojkarna att ställa undan stolarna.

- Många studerande reagerade på sådana uttalanden. Det här har vi funderat mycket på i kollegiet, att vi ska vara normkritiska till vår egen inställning och vårt eget språk. Det här sitter djupt i oss och det behöver vi vara vaksamma på, säger Åstrand-Fellman.

Visar varandra respekt

Ida Anttila är viceordförande för elevkårsstyrelsen och även medlem i studerandevårdsgruppen. Anttila säger att de studerande sinsemellan diskuterar jämställdhetsfrågor och att det här arbetet är viktigt.

- Absolut, alla ska ha samma förutsättningar och ingen ska bli diskriminerad i skolan, säger Anttila.

I princip fungerar jämställdheten bra i Pedersöre gymnasium säger Anttila. Ibland kan det ändå uppstå situationer när pojkar och flickor behandlas stereotypt.

- Lärarna kanske inte alltid bryr sig lika mycket ifall pojkarna pratar på lektionen som de gör om det är flickorna som stör. Men det är vid ett fåtal tillfällen, överlag är lärarna medvetna, säger Anttila.

I gymnasiet är atmosfären öppen och accepterande, när man är yngre är grupptrycket större säger Anttila. Då ville man inte vara utanför gruppen utan passa in.

- I gymnasiet har man mognat och vågar vara sig själv och visar varandra respekt, säger Ida Anttila.

Jämlikhetsarbetet fortsätter

I Pedersöre gymnasium är planen att göra uppföljande undersökningar och uppdatera jämställdhetsplanen vart tredje år.
Just nu jobbar man intensivt med den nya läroplanen och då ser man också över jämställdhetsplanen.

Åstrand-Fellman har gjort en lättöverskådlig framställning över enkäterna som gjorts i gymnasiet. Då blir det också enklare att diskutera jämlikhet i lärarkollegiet.

- Då är det enklare att visa vad studerande tycker, vi har satt med citat från de studerande så att mångfalden av svar och de olika åsikterna framgår, säger Åstrand-Fellman.

Men alla studerande vill ändå inte diskutera jämställdhet och likabehandling. De tycker att det är jämställt nog som det är.

- Någon studerande har också uttryckt sig som så att det blir mera ojämlikt om man börjar diskutera det här. Men jag anser nog att vi behöver prata om de här sakerna, säger Åstrand-Fellman.

Skolan som en del av samhället

Åstrand-Fellman säger att hon som studiehandledare och statsvetare tycker att det är intressant att se hur medvetna många är om hur normerna i arbetslivet ser ut.

- Över 80 procent säger att man kan välja en prao- eller studieplats inom en bransch där ens eget kön är underrepresenterat. Sen vet vi att i verkligheten är det väldigt få som väljer över normgränserna.

Åstrand-Fellman säger att hon som studiehandledare har till uppgift att se skolan i ett större perspektiv, som en del av samhället. Den framtida arbetsmarknaden och jämlikhet och likabemötande är överlag viktigt.

Att arbeta för jämställdhet handlar om att ge alla elever lika möjligheter. Det handlar helt enkelt om demokratiprocesser.

- Både vi som personer och hela samhället mår bättre om vi satsar på jämlikhet och likabehandling, säger Ann-Katrin Åstrand-Fellman.

Artikeln uppdaterad med kommentarer av de studerande den 12.11 kl. 7.00