Skolhälsovårdarna pressade, jobbar med smittspårning vid sidan av sitt eget arbete medan epidemin tilltar
De jobbar kvällar och veckoslut vid sidan av sitt egentliga jobb som skolhälsovårdare. Ifall massexponering för coronasmitta konstateras i kommunen blir deras arbetsdagar långa. Smittspårning kräver noggrannhet och lokal kännedom. Skolhälsovårdarna har både och.
Skolhälsovårdarna är pressade, hjälper till med smittspårning
Just nu rekryteras det en skolhälsovårdare till i Kyrkslätt.
- Det är tungt att dra både årliga rutinkontroller av elever i skolan - och coronaarbete på kvällen. Vi behöver mera folk, säger biträdande avdelningsskötaren med ansvar för skol- och studerandehälsovården i Kyrkslätt, Antonina Carlberg.
Hon säger att smittpårningen blir allt viktigare ju mer epidemin tilltar.
I Kyrkslätt har smittan spridits via simhallen, skolan och hobbyverksamhet. Smittfallen närmar sig 200 i kommunen.
Vad missar man nu visavi eleverna?
I Kyrkslätt, med omkring 40 000 invånare, är man bekymrad över att coronafallen ökar snabbt. Kommunen begränsar bland annat hobbyverksamheten.
- Jag hoppas att vi inte missar något med våra elever nu, kommenterar Antonia Carlberg. Fördelen med en mindre kommun är att många känner varandra. Skolhälsovårdarna har jobbat länge i samma skola och då är det lättare med kontakten till familjerna. Samarbetet med den övriga elevvården är också viktigt för att stöda eleverna.
Hon betonar att tröskeln är låg för att ta kontakt med skolhälsovården och att man fått svara på många frågor under epidemin.
Rutinkontroller viktiga att hinna med
Carlberg känner till att årliga hälsokontroller ställvis har uteblivit i skolorna på grund av epidemin.
- Vi försöker ordna de årliga kontrollerna det står ju i lagen. Diagnoser såsom ADHD är också viktiga att fastslå, uppföljningen av ADHD görs inom skolhälsovården. Även om tidspressen är hård, så är det viktigt att vara närvarande i varje möte med eleven, förklarar Carlberg.
I Institutet för hälsa och välfärds rapport om coronaepidemins effekter konstateras att skolhälsovården inte har kunnat svara på elevernas och familjernas behov under epidemin. De regionala skillnaderna är också stora.
- I en del områden har skolhälsovården kunnat fungera normalt, på andra håll har resurser och verksamhet skurits ner rejält på grund av epidemin. Barn och unga är således i ojämlik situation, när det handlar om tillgång till skolhälsovård, konstateras i rapporten.
Var fjärde skolhälsovårdare har hälsokontroller ogjorda
Smittspårningen har inneburit att skolhälsovårdarnas arbetsbörda ökar i hela landet. Var fjärde skolhälsovårdare uppgav i rapporten att inprickade årliga hälsokontroller har blivit ogjorda. Rapporten presenterades av Institutet för hälsa och välfärd.
Skolhälsovården har fokuserat mera på besök som svarar på ett direkt behov och vårdarna använder mera tid för det här, enligt rapporten. Samtidigt kontaktar vårdnadshavarna skolhälsovården oftare än före epidemin.
- De är helt enkelt oroliga för sina barn, konstateras i rapporten. Åtta av tio skolhälsovårdare säger att oron för elevernas mående har ökat en del eller betydligt, jämfört med året innan.
Skolhälsovården ska räcka till för mycket just nu.
Hälsovårdaren ska ta ställning till skolornas coronaarrangemang och ge allmän rådgivning. Skolhälsovårdaren behöver samarbeta mera med utomstående aktörer. Arbetsfältet har breddats - allt medan coronaepidemin tilltar i de större städerna just nu.
Artikeln uppdaterad med ett nyhetsinslag från i morse kl. 14.32/AS