Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Stödet för hemvård av barn försvagas i Helsingfors, 900 miljoner euro går till renovering av skolor och metrostationer – så här ser budgeten för nästa år ut

Från 2020
Människor sitter samlade till fullmäkitgemöte, alla vid varsitt arbetsbord. Längst fram i salen finns mötets ordförande. Bilden är tagen snett uppifrån
Bildtext Helsingfors stadsfullmäktige ska ännu behandla budgeten innan den är klar. Arkivbild.
Bild: Antti Kolppo / Yle

De stora politiska grupperna i Helsingfors, Samlingspartiets, De grönas och Socialdemokraternas förhandlare kom till samförstånd om budgetens centrala innehåll.

Beslutsfattarna i Helsingfors kommer inte att lägga fram långa listor på saker som skärs ner, trots att coronaepidemin har skakat om stadens ekonomi. Stödet för hemvård av barn kommer att försvagas, men ändå inte tas bort helt och hållet.

För tillfället betalas ett "Helsingfors-tillägg" på stödet för hemvård av barn åt den förälder som sköter om barnet tills barnet fyllt två år, men i framtiden skulle det betalas bara det första året. Stödets storlek förblir ändå på samma nivå.

Barnfamiljer har ansett att "Helsingfors-tillägget" är viktigt, eftersom nedskärningar i det i många familjer kan betyda att barnen allt tidigare måste börja på daghem, då föräldrapenningen tar slut.

Helsingfors stad betalar ett kommuntillägg utöver det stödet som Folkpensionsanstalten betalar ut. För under 1,5-åriga barn är tillägget 264 euro i månaden, och efter det 218 euro i månaden tills barnet fyller två år.

Regeringen kom i sina budgetförhandlingar fram till att avgifterna för småbarnspedagogiken ska sänkas. För det här finns det 70 miljoner euro reserverat i statsbudgeten.

SDP:s Heinäluoma: "Viktigast att trygga servicen"

Ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp Eveliina Heinäluoma säger att åtgärder för att trygga service och sysselsättning nu är av speciell vikt, och det har man velat betona i budgetöverenskommelsen.

Enligt henne innehåller den så kallade återupplivande budgeten märkbara tillägg både för driftskostnader och för investeringar.

Kansanedustaja Eveliina Heinäluoma, SDP.
Bildtext SDP:s Eveliina Heinäluoma är nöjd med budgetöverenskommelsen.
Bild: Kimmo Brandt / Compic / Eduskunta

– Det är av speciell vikt att trygga service och sysselsättning, säger Heinäluoma.

Även Reetta Vanhanen, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp, betonar tryggandet av service och snabbt förverkligande av projekt inom kollektivtrafiken.

Samlingspartiets, De grönas och Socialdemokraternas förhandlare har alltså kommit överens om det centrala innehållet i nästa års budget för Helsingfors. Också Svenska folkpartiet hör till majoriteten som godkänt förslaget.

Budgetöverenskommelsen innehåller ett 900 miljoner euros investeringsprogram, inom vilket staden bland annat ska renovera skolor och metrostationer. I nästa års budget uppskattar man att driftskostnaderna ska öka med 3–4 procent.

De grönas Vanhanen konstaterar att budgetförhandlarna har jobbat hårt för att satsningarna på utbildningen, undervisningen, social- och hälsovården och sysselsättningen ska vara så fungerande som möjligt, trots ett ekonomiskt läge som ruckats av coronaepidemin.

Enligt Heinäluoma säkrar budgetöverenskommelsen också att inga lönesänkningar görs för Helsingfors stads personal. Borgmästare Jan Vapaavuoris (Saml) budgetförslag innehöll en slopning av personalens bonussystem, men gruppernas förhandlingar kom fram till att hålla kvar det.

Vänsterförbundet blev besvikna och gick ur förhandlingarna

Vänsterförbundet uppger att de kastade in handduken och gick ur budgetförhandlingarna. Fullmäktigegruppens ordförande Anna Vuorjoki säger att gruppen blev besvikna på de lösningar genom vilka man sökte lättnader till Vapaavuoris budgetförslag.

– Förslaget var inte på väg att förändras tillräckligt mycket enligt oss.

Enligt Vuorijoki var Vänsterförbundet ute efter en lösning där staden inte alls skulle ha skurit ner på utbildningen och undervisningen.

Kasvomaskiin pukeutunut henkilö seisoo bussipysäkillä.
Bildtext De gröna vill se snabb utveckling av projekt inom kollektivtrafiken. Arkivbild.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Dessutom ville Västerförbundet ha ett förslag i vilket man bättre skulle ha uppmärksammat coronaepidemins påverkan på barnskyddets och handikappservicens underbudgetering.

Liknande mål för ökning av budgeten för utbildning och social- och hälsovård hade de andra grupperna också. Enligt SDP:s Heinäluoma uppnådde man också dem.

Samlingspartiet: "Man kan inte kalla det en nedskärande budget"

Enligt Samlingspartiets gruppordförande Daniel Sazonov kommer tilläggsbudgeteringen på såväl driftskostnader som investeringar öka kraftigt, och enligt honom kan man inte säga att budgeten är nedskärande.

Precis som många andra städer kommer Helsingfors inte heller nu att höja inkomst- eller fastighetsskatterna. Det här påverkar direkt på den pengen som blir kvar i handen efter att lönen beskattats, och boendekostnader.

Daniel Sazonov från samlingspartiet utanför fullmäktigesalen i Helsingfors.
Bildtext Samlingspartiets gruppordförande Daniel Sazonov skulle inte kalla budgeten för nedskärande.
Bild: Yle/Kjell Lindroos

Vänsterförbundet, som lämnade förhandlingarna, ser att budgetöverenskommelsen leder till en förstoring i gruppstorleken på skolklasserna. Enligt Heinäluoma har man inte tagit några som helst beslut då det kommer till storleken på skolklasser.

Till följande går budgetförslaget till fullmäktigegruppernas behandling, och torde godkännas i Helsingfors stadsfullmäktige om två veckor. Beslut om skatterna tas redan på stadsfullmäktiges möte ikväll (11.11).

Artikeln baserar sig på Lasten kotihoidontuki heikkenee Helsingissä, 900 miljoonaa euroa esimerkiksi koulujen ja metroasemien kunnostamiseen – budjetista päästy sopuun skriven av Tero Valtanen. Artikeln är översatt och bearbetad av Alexander Beijar.

På andra språk

Diskussion om artikeln