Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Unga Teatern tar ut alla svängar med Det susar i säven

Från 2020
Tre skådespelare i djurmasker sitter på en höbal.
Bildtext Det susar i säven med regi och dramatisering av Paul Olin använder en spännande kombination av mask- och dockteater för att bygga upp berättelsens trolska stämning.
Bild: Tani Simberg

Livet vid den stillsamma ån tar en bullrig vändning när den excentriska Paddan blir heltänd på att köra sin bil, ju snabbare desto bättre. Unga Teatern gör en förtjusande uppsättning av Kenneth Grahames klassiska barnbok Det susar i säven.

En stillsam dag gräver sig Mullvaden (Stella Laine) upp till marknivå och stannar häpen upp inför en helt ny syn: den blänkande, kluckande ån.

Råttan (Elisa Makarevitch) driver förnöjt förbi i sin lilla eka och bjuder med sig Mullvaden på en roddtur. På utfärden träffar de den sprättiga Paddan (Kristian Thulesius) som lockar med dem på en färd i en husvagn, hans senaste livsstilshobby.

Paddan är nämligen funtad så att när han hittar något nytt projekt så blir han fullkomligt uppslukad av det. Då glömmer han också allt som han tidigare svärmat för.

Så går det redan under vännernas husvagnsfärd. En bil susar förbi och välter husvagnen, och i det ögonblicket tar Paddans intressen en direkt livsfarlig vändning.

Nu blir han nämligen maniskt intresserad av bilar och körande, ju snabbare desto bättre.

När de lömska vesslorna dessutom samlas i skogen och smider planer att ta över Paddans lantgods Paddeborg så hotar hela deras stillsamma tillvaro att kastas över ända.

Förtrollande idyll

Unga Teatern gör en alldeles förträfflig uppsättning av Kenneth Grahames klassiska barnbok Det susar i säven (1908).

Föreställningen använder sig av en spännande blandning av mask- och dockteater för att bygga upp bokens trolska och på många vis pur-engelska stämning.

Särskilt effektiva är Janne Siltavuoris scenografi, dräkter, masker och dockor som låter ensemblen gestalta det färggranna myllret av karaktärer, miljöer och inte minst fordon som förekommer i berättelsen.

Tre skådespelare i djurmasker står på en mörk teaterscen.
Bildtext Paddans (Kristian Thulesius) vänner Råttan (Elisa Makarevitch) och Grävlingen (Frank Skog) har fullt upp med att hålla hans huvudlösa impulser i styr.
Bild: Tani Simberg

Ensemblen gör ett lustfyllt och ohämmat skådespelararbete då de kastar sig in i de möjligheter som berättelsens karaktärer erbjuder.

Utöver de centrala karaktärerna bjuder föreställningen på ett härligt galleri av komiska sidofigurer – Paddans buttra häst, klantiga vesslor, poliser, domare, lokförare, fångvaktare och tvätterskor ...

Jukka Hannukainens ljus och Ville Hukkinens ljudvärld och musik manar fram landsbygdsidyllen med den stillsamma ån där invånarna njuter av sin behagliga tillvaro.

Men berättelsen har också en bitterljuv ton över att den här vilda världen med dess uttrar, råttor och grävlingar stör på tröskeln till en stor förändring.

Ån kluckar på lika stillsamt som alltid men samtidigt signalerar bilarna och ångloken hur den moderna världen närmar sig, inte sällan välkomnade av Paddans expansiva personlighet.

Det susar i säven spelar på Unga Teatern. Av Kenneth Grahame. Regi och dramatisering: Paul Olin. Scenografi, dräkter, masker och dockor: Janne Siltavuori. Ljusplanering: Jukka Hannukainen. Ljudvärld och musik: Ville Hukkinen. På scen: Alex Holmlund, Ville Hukkinen, Stella Laine, Elisa Makarevitch, Frank Skog, Kristian Thulesius.

Diskussion om artikeln