Utsatta familjer får stöd via Luciainsamlingen - via Tongåvan kan du vara med och hjälpa
Vem som helst av oss kan bli utsatt - bli sjuk, bli arbetslös eller helt enkelt bara känna att man inte orkar med vardagen. Folkhälsan har olika projekt och verksamheter för familjer som behöver stöd.
Huvudmålen i luciainsamlingen är Familjekraftlägren. På lägren kan familjer få pusta ut, träffa andra familjer och få en paus från vardagspusslet.
Det handlar om utsatta familjer som har möjlighet att åka på läger.
- Det kan vara en familj som drabbats av sjukdom eller en familj med brist på nära stödjande relationer, säger Britt-Helen Tuomela-Holti. Hon jobbar som sakkunnig inom familjearbete inom Folkhälsans förbund.
Coronaepidemin har gjort behovet av stöd större än tidigare, särskilt många ensamstående föräldrar har dragit ett extra tungt lass i år.
Stöd insamlingen
- Betala in på konto FI12 4055 1120 0450 79
- Donera via sms. Du kan ge 5, 10 eller 20 euro. För att till exempel donera 5€ skriver du: 5e lucia ditt namn. Skicka till numret 17191.
- Betala via Mobile Pay till numret 61638
Du kan också delta i luciaomröstningen och vara med och välja Svenskfinlands lucia.
På Familjekraftlägren gör man det som känns bäst
Familjekraftlägren är vanligtvis 4-5 dagar långa och de ordnas på olika håll i Svenskfinland. Famljekonstellationen kan variera med allt från ensamstående eller större familjer och barnens ålder varierar.
På lägren ordnas program från morgon till kväll och deltagarna får själv välja vad de vill delta i.
- Folkhälsan jobbar med hälsofrämjande arbete och vi tänker att trots att det finns svårigheter så finns det också mycket som funkar och som är roligt. Vårt fokus är att se krafterna som finns och stärka det, säger Tuomela-Holti.
Familjekraftslägren görs i samarbete med Semesterförbundet, och den som vill delta gör en ansökan till deras webbplats. Dessutom behöver familjen en rekommendation av någon hjälporganisation som finns i bakgrunden. Till exempel från socialsektorn, skolkuratorn eller diakonin.
- Vi har väldigt många sökande så tyvärr kan vi inte ta emot alla som söker, beklagar Tuomela-Holti.
Tacksamma familjer
Responsen av familjer som deltagit i lägren har varit översvallande, berättar Tuomela-Holti. Familjerna är nöjda över att komma till färdigt dukade bord och där allting är uttänkt färdigt för dem.
Hon säger att de som kommer till lägren har väldigt olika behov - en del vill vila, en del vill umgås med sin partner, andra vill stärka förhållandet inom familjen och andra vill umgås med andra föräldrar.
- Vi poängterar att deltagarna ska lyssna på sina behov och delta i sådant i programmet som de känner att de har glädje och nytta av.
På lägren ordnas både separata aktiviteter för barnen och för föräldrarna men också program för hela familjen tillsammans.
Kaisa och Otto är två föräldrar som deltagit i Familjekraftläger tillsammans med sina tre barn, och de är mycket nöjda. De har gått igenom flera långvariga sjukdomar.
- Vi fick både veta och känna att vi inte är ensamma då vi deltog i lägren. Vi behöver motarbeta kulturen att alla ska klara sig själva och jobba på i all tysthet, säger Otto.
Kraft i familjegrupper
Luciapengarna går också till Familjekraftgrupper.
Det kan handla om en grupp där något av barnen har neuropsykiatriska bekymmer, en grupp med tonårsföräldrar eller där familjen har barnen inom öppna vårdens barnskydd, eller föräldrar med invandrarbakgrund.
- I gruppen får deltagarna kamratstöd och kan dela tips och idéer med varandra, berättar Tuomela-Holti.
Gruppen samlas i allmänhet fem gånger.
Arbetsmetod då det förekommer våld i nära relationer
När föräldrarna är utmattade och utsatta kan det leda till våld i nära relationer.
Folkhälsan jobbar med en metod som kallas Trappan, och den är riktad till personal som jobbar med utsatta familjer.
Trappan riktar sig till exempelvis familjearbetare, socialarbetare eller skolkuratorer.
I situationer där barn har blivit åskådare till våld behöver de få en möjlighet att hitta ord på sina upplevelser, trots att de kanske inte själva blivit utsatta för våldet, berättar Tuomela-Holti.
Metoden går ut på att man systematiskt via 4-8 samtal går igenom det som barnet eller den unga har upplevt. I det våldsförebyggande arbetet ligger fokus på barnen.