Vad kan man hitta i vårt avloppsvatten? "Bara fantasin sätter gränser"
Genom att ta prover ur avloppsvattnet kan man få reda på en hel del om befolkningen som har använt vattnet. Men vad kan man ta reda på och hur går det till?
Två ämnen som har cirkulerat i rubrikerna är att studier av avloppsvatten visar att droganvändningen har ökat och att coronaviruset har påträffats i avloppsvattnet.
Så här går det till då proverna tas ur avloppsvattnet:
Den gemensamma nämnaren är förstås avloppsvattnet. Det går således att hitta och undersöka både virus och droger genom att ta prover från vattnet som vi invånare har använt.
Men vad annat kan man hitta i avloppsvattnet?
Teemu Gunnar, enhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd THL, säger att det i själva verket bara är fantasin som sätter gränser för vad man potentiellt kan undersöka.
Allt handlar nämligen om att hitta så kallade indikatorföreningar, alltså kemiska föreningar som kan beskriva ett fenomen. Vatten, som är en förening av väte och syre, är ett exempel på en kemisk förening.
Förstås måste det finnas en idé bakom det som undersöks och dessutom måste det finnas en tillräckligt stor mängd av ämnet i vattnet.
Både i Finland och ute i världen har man genom att undersöka avloppsvattnet bland annat undersökt alkoholbruket, tobaksrökning och förekomsten av olika mediciner.
Också mängden sildenafil, det verkande ämnet i potensläkemedlet Viagra, har undersökts i förhållande till den mängd som har sålts lagligt i Finland.
Stort urval och resultat i realtid
Gunnar säger att det finns två stora fördelar med att analysera avloppsvattnet då man undersöker befolkningen. För det första är urvalet mycket stort.
- I vattenreningsverket i Viksbacka renas 860 000 personers vatten från Helsingfors, östra Vanda, Sibbo, Tusby och några andra kommuner. Det ger ett stort urval.
Gunnar säger att så gott som alla hushåll i kommunerna hör till ett gemensamt avloppssystem.
Den andra fördelen är att informationen kommer nästan i realtid.
För en lyckad analys krävs ändå att föreningarna förblir oförändrade i avloppsvattnet en tillräckligt lång tid för att ett prov hinner tas upp och analyseras.
Gunnar lyfter också fram att då exempelvis alkohol analyseras så är det inte förekomsten av etanol man ser på, utan de ämnen som kommer ur din kropp som en följd av ämnesomsättningen efter att du druckit ditt ölstop eller vinglas. Etanol kan hamna i vattnet på andra vägar, säger han.
Designerdroger lättare att spåra än cannabis
Också då det kommer till hur stor mängd det behövs av ett ämne varierar mellan de olika kemiska föreningarna.
Det behövs till exempel en mindre mängd partiklar i vattnet för att se användningen av nyare designerdroger än det behövs för cannabis.
Apropå cannabis, så räcker inte kunskapen för tillfället till för att analysera användningen av just cannabis eller buprenorfin, som bland annat finns i Subutex-tabletter.
Det finns på Gunnars önskelista.
Men det kräver många och långa tvärvetenskapliga undersökningar. Man måste nämligen bilda sig en uppfattning om vad det är man vill ta reda på och hur man ska gå till väga.
- Det kräver kunskaper i många olika branscher, beroende på vilket ämne vi vill analysera, säger Gunnar och tillägger att han tillsammans med sina kollegor har försökt efterlysa det här i många vetenskapliga publikationer.
Gunnar säger ändå att det är möjligt att hitta så små spår som en miljondels gram i en liter vatten.
Men ju mer vatten det finns att ta till, desto lättare blir det att genomföra analyser.
- Genom reningsverket i Viksbacka rinner det 280 000 kubik vatten per dygn, så där finns det nog så det räcker och blir över, säger han och skrattar.
Oftast rör det sig ändå bara om några tiotals eller hundratals milliliter vatten som åker på analys, eftersom det är eftersträvansvärt att analyserna ska gå så smidigt som möjligt.
Oregelbundenhet leder till opålitliga resultat
Vare sig man vill analysera virus och bakterier eller droganvändning så tas själva vattenproverna på samma sätt. Men därefter skiljer sig analysmetoderna, berättar Gunnar.
Då proven analyseras försöker THL vidta åtgärder så att resultaten ska vara så pålitliga som möjligt, bland annat genom att alltid ta prover i snarlika förhållanden.
- De flesta problemen har att göra med de kemiska föreningarna, men också om proven tas för sällan eller om de så att säga tas med stora skopan blir de mindre pålitliga, säger Gunnar.
För att förebygga det här tas många prover med 24 timmars mellanrum.
Här kan du se en direktsändning från kloakerna under Helsingfors:
