Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

I blå zoner lever folk märkbart länge – här hemma är Svenskfinland det närmaste vi kommer

Från 2020
Blått hav fotograferat ovanifrån
Bildtext Blå zoner är platser i världen där ovanligt många blir upp till 100 år. Sardinien är en av de blå zonerna i världen.
Bild: Mostphotos

Tänk dig att leva frisk och lycklig tills du är kring hundra år gammal. Det låter nästan för bra för att vara sant. Men det finns faktiskt ställen i världen där ovanligt många blir upp till 100 år. De här platserna kallas för blå zoner.

Konceptet blå zoner växte fram i och med ett arbete som gjordes av demograferna Gianni Pes och Michel Poulain år 2000. De reagerade på att det fanns platser i världen där folk blir äldre än på många andra ställen.

Begreppet blå zon blev sedan känt när Dan Buettner från National Geographic lyfte fram fenomenet 2005.

Han pekade ut de blå zonerna på ön Okinawa i Japan, Sardinien i Italien, Nicoya på Costa Rica, Ikaria i Grekland och Loma Linda i Kalifornien.

Buettner kom fram till att det är nio faktorer som täcker människornas livsstil i de blå zonerna. Det är bland annat viktigt med motion, mening i livet och att bo nära familjen för att leva ett långt liv.

SÅ HÄR LEVER DU LÄNGE

Susanne Ådahl är doktor i medicinsk antropologi och säger att också generna påverkar livslängden i de blå zonerna.

– De blå zonerna är platser som är geografiskt isolerade, så det innebär att vissa genrerna upprepas.

Hon lyfter ändå fram det sociala nätverket som en av de viktigaste faktorerna för en långt liv.

– Det är också väldigt viktigt att man känner att man har makt att påverka sin egen livssituation, säger Ådahl.

På Åland lever man längst

I Finland lever man längst på Åland. Där är den förväntade livslängden 83,48 år. Resten av Svenskfinland är ändå inte långt efter.

Olli-Pekka Lehtonen är chefläkare på Ålands hälso- och sjukvård och han säger att man därför kunde kalla Svenskfinland för Finlands blå zon.

SÅ HÄR LÄNGE LEVER VI I FINLAND

Faktorer som gör att vi lever länge är bland annat motion, att undvika stora mängder tobak och alkohol och att äta hälsosamt.

Lehtonen säger att det här faktorerna statistiskt sett ändå inte varierar mellan Åland och fastlandet. Däremot har han själv märkt en stor skillnad mellan livsstilen på Åland och på fastlandet.

– Människorna på Åland lever på ett annat sätt. Man märker inte av stressen här på samma sätt som på fastlandet, säger Lehtonen som har bott på Åland sedan 2008.

Människan är en helhet

― Olli-Pekka Lehtonen

Lehtonen säger också att industrialiseringen aldrig har nått Åland. Och det kan vara en orsak till deras by-samhälle med flera generationer där alla känner alla.

– Alla är medvetna om hur grannarna mår. Sannolikheten att bli marginaliserad är avsevärt mindre än i större städer, säger Lehtonen.

Det finns ingen forskning som visar att by-samhället på Åland skulle vara orsaken till att ålänningar lever längre.

Däremot finns det forskning som pekar på att ett samhälle med flera generationer som tar hand om varandra är bra för hälsan.

Olli-Pekka Lehtonen
Bildtext Chefläkare Olli-Pekka Lehtonen säger att invånarna på Åland lever på att annat sätt jämfört med invånarna på fastlandet.
Bild: Yle/Ylva Vikström

Psykiska hälsan skiljer Åland från fastlandet

Hur kan strukturen i samhället och det sociala nätverket leda till längre livslängd?

Lehtonen säger att sjuklighet är ett komplext fenomen. Också på Åland så drabbas befolkningen av sjukdomar som till exempel cancer.

– Men människan är en helhet. Det finns många faktorer som påverkar vår hälsa.

Han säger att vilja och inre styrka kan hjälpa en att kämpa emot sjukdomar, och speciellt symptomen.

Största skillnaden mellan Åland och fastlandet är den psykiska hälsan.

Statistiken visar att ålänningar inte använder mediciner för psykiska sjukdomar eller är sjuklediga från arbetet på grund av psykiska sjukdomar, lika mycket som på fastlandet.

– Ålänningar kan kämpa mot symptomen, menar Lehtonen.

Han berättar att det finns studier som visar att symptom i HIV eller hjärtinfarkt kan lindras om man har inre styrka, stöd i sin närhet och kan kämpa emot sjukdomen.

Därför är den psykiska hälsan avgörande för ett långt liv.

Ålands skärgård
Bildtext Finlands befolkning lever längst på Åland.
Bild: Mostphotos

Vad kan vi lära oss av blå zoner?

Susanne Ådahl lyfter fram flera faktorer utgående från de blå zonerna, som vi kunde tillämpa i vårt samhälle för att skapa en hälsosammare livsstil.

1. Lägga mera tid på motion i skolan
– Ge ordentligt med tid för barn att röra på sig

2. Lära ut meditation
– Lära barn att stressa av och lugna ner sig

3. Diskutera hur man kan finna mening i livet

4. Satsa mera på huslig ekonomi i skolan
– Lära barn att laga bra och hälsosam mat

5. Anamma en holistisk syn på hälsan
– Vi är en helhet. Hälsa är inte bara biologi

6. Sociala aktiviteter över generationsgränserna
– Få människor i olika åldrar att agerar tillsammans för en gemensam sak

Susanne Ådahl säger att det är viktigt att ta fram faktorer som upprätthåller åldrandet, eftersom vi har en åldrande befolkning.

– Vi borde gå mot ett ålderslöst samhälle.

Susanne Ådahl, tutkija, lääketieteen antropologia
Bildtext Susanne Ådahl säger att vi måste göra ändringar i vårt samhälle för att vi inte ska stressa ihjäl oss.
Bild: Markku Pitkänen / YLE

Är blå zoner så bra så som de låter?

Ådahl är orolig över det stressiga samhället i Finland.

– Om den här trenden fortsätter så kommer vi inte att ha en långlivad befolkning. Vi kommer att stressa ihjäl oss.

Det finns mycket vi kan ta lärdom av från de blå zonerna. Men är en blå zon verkligen rena rama paradiset jämfört med Finland?

Ådahl säger att vi inte ska glömma bort att Finland är en stark välfärdsstat.

– Vi har en bättre sjukvård och det är en stor fördel för Finland.

Vi har också ren luft och bor inte tätt inpå varandra. Dessutom har vi bra stadsplanering som stöder till exempel cykling och att röra på sig.

Ådahl lyfter också fram naturen som en stor resurs i Finland.

– På många ställen vågar folk inte gå ut i naturen för att det kan vara farligt.

– Här är folk inte rädda för att vara ensamma ute i skogen, säger Ådahl.