Lenholm i Pargas utsedd till vinnare i tävlingen Årets landskapsgärning 2020

Den värdefulla kulturbiotopen Lenholm i Pargas vann första pris i tävlingen Årets landskapsgärning, som ordnas av Centralen för Lantbruks- och hushållskvinnor. Lenholm utsågs tidigare i oktober till Årets landskapsgärning i Egentliga Finland.

Tävlingen Årets landskapsgärning ordnades i år för sjätte gången. Sammanlagt 109 bidrag kom in varav 17 tilldelades landskapliga utmärkelser.

Temat för årets landskapsgärningstävling var "Den förtrollande ängen". Temat uppmuntrade finländare till att sköta om och främja mångfalden på olika sorters ängar.

Juryn utsåg Lenholm till vinnare bland 17 tävlande bidrag.

Lenholms vårdbiotop består av en blandning av betesmarker, ängar och hagmarker.

Juryn motiverar sitt val med att hänvisa till att naturens mångfald på Lenholm är exceptionellt betydelsefull.

– Lenholms betesmarker är också landskapsmässigt en värdefull helhet och lättillgängliga för en stor publik, och området har ett viktigt rekreationsvärde, säger Leena Lahdenvesi-Korhonen, utvecklingschef vid Centralen för Lantbruks- och hushållskvinnor, i ett pressmeddelande.

Lahdenvesi-Korhonen tillägger att juryn värdesätter den långvariga betningen på Lenholm. Betningen stöder den biologiska mångfalden, bevarar den finländska kulturmiljön och dämpar spridningen av näringsämnen i vattnet. Juryn var också imponerad av det långsiktiga samarbetet och gemenskapen mellan de olika parter som tillsammans tar hand om Lenholm.

Ortsborna har en viktig roll i skötseln av Lenholm

Niklas Reuter, som ansvarar för områdets skötsel, betonar att många olika parter varit med i utvecklingen av Lenholm. Till exempel Forststyrelsen har i tiderna grundat en naturstig och byggt ett fågeltorn på området. Reuter betonar att ortsborna har en viktig roll i områdets skötsel.

– Runa-Britt och Thomas Willberg hämtar ett tjugotal nötkreatur och Markus Karlsson hämtar sina får för att beta på området. Aktiva från Pargas naturskyddsförening och lokala fågelentusiaster deltar i slåttertalkon, och Yrkesinstitutet Livias natur- och miljöstuderande röjer området för att se till att ängarna inte blir slybevuxna. Också det kontinuerliga stödet från Finska Hushållningssällskapets landskaps- och miljöexpert Riitta-Liisa Pettersson har varit värdefulla, säger Reuter.