"Skolan inte jämlik i praktiken" - resursfördelning sätter krokben för svenskspråkiga elever

Klyftan mellan elevernas förutsättningar att klara av läroämnet modersmål och litteratur i gymnasiet växer. Beroende på var eleven fått sin grundskoleutbildning kan skillnaderna motsvara upp till ett års skolgång.

Enligt Sofia Stolt, doktor i svenskans didaktik på Svenska handelshögskolan, handlar ojämlikheten mer om bakgrundsfaktorer och resursfördelningar. En avgörande faktor är till exempel hur kommunerna fördelar undervisningstimmar utöver minimikravet timmar. De olika läroämnens timantal kan därför variera kommuner och till och med skolor emellan.

Vad skulle krävas för att eleverna skulle få ett jämlikt utgångsläge oberoende av skola, region eller kommun?

– Nu då kommunerna slår fast sina budgetar vore det intressant att se vilka kommuner som drar in på timresursen, och hur de motiverar det. För varje årsveckotimme som dras in betyder det i praktiken cirka 38 lektioner mindre undervisning per läsår, säger Sofia Stolt.

– Jämlikheten sitter i minimiutbudet av undervisningstimmar, men då ställer jag mig frågan att “räcker dagens minimiutbud för att nå det som krävs i det långa loppet?”

“Räcker dagens minimiutbud av undervisningstimmar för att nå det som krävs?”

Elever, skolor och kommuner

– I praktiken är skolan inte jämlik. Alltså miniminivån finns, men därutöver så kan ju kommunerna via ekonomiska resurser göra en hel del mera för eleverna beroende på kommun och beroende på vilken grundskola eleven går i, säger Sofia Stolt.

Skillnader på nivån av läs- och skrivkunnighet mellan landsbygd och tätort och mellan pojkar och flickor har ökat, och skillnader på resurser verkar öka polariseringen elever emellan. Men skillnaderna gäller inte längre bara landsbygd och tätort, utan också skolor och kommuner.

Fler utbildningstimmar, tillgången till skolbibliotek och datorer samt klassernas storlek bidrar till avgörande skillnader.

Föräldrarnas akademiska bakgrund liksom lärarnas pedagogiska behörighet är betydande för elevernas inlärningsresultat.

– För att ge examinanderna så goda förutsättningar som möjligt borde de få så mycket och så god undervisning som möjligt. Det här betyder behöriga lärare som hänger med i läroplanen och får fortbildning. Lärarnivån är väldigt viktig för kvaliteten i undervisningen, för jag upplever nog att modersmålet är en väldigt viktig grundsten med tanke på demokratin i samhället.

“Till och med ett år mera undervisning”

Få klasslärare väljer att specialisera sig på modersmål.

– Det är ett ämne som tar mer tid att specialisera sig inom än inom andra ämnen. Det kräver alltså fler kurser, modersmål och litteratur, än ett annat ämne, säger Stolt.

Ojämn resursfördelning är en till pusselbit i problematiken. På kommunal nivå borde resurserna ökas.

– Kommuner som har råd att investera i utbildning och öka den här timresurseringen ger eleverna helt konkret mera undervisning, och det här kan handla om till och med ett år mera undervisning under hela grundskoletiden.

Fast Stolt anser att modersmålsundervisningen och resursfördelningen är en akut fråga, menar hon att situationen inte är hopplös.

“Det är viktigt att man uppmärksammar och är medveten.”

– Under den här hösten har det kommit ut flera aktuella rapporter och avhandlingar som tangerar det här ämnet och som bekräftar tidigare resultat, alltså att polariseringen ökar. Men det som vi ska komma ihåg är att det görs också väldigt mycket just nu för att stärka kunskapen och för att försöka jämna ut de här skillnaderna. Till exempel projektet Skrivande skola och Läsambassadörerna uppskattas väldigt mycket av lärarna.

Fortsättningsvis behövs en satsning på fortbildning och utbildning för lärare, men också se till att utbildningsanordnarna, alltså kommunerna, har ekonomiska möjligheter att satsa på skolorna.

– Här finns en hel del att titta vidare på, men jag tycker det är viktigt att man uppmärksammar och är medveten om det för att kunna göra något åt det, säger Stolt.

Det obligatoriska provet modersmål och litteratur sätts under lupp i antologin ”Modersmålsprovet i brännpunkten” (Svenska litteratursällskapet i Finland, 2020) som kommer ut denna vecka. Tanken är att kartlägga provets sammanhang och lyfta fram olika perspektiv på examinandernas och lärarnas situation.

Rättelse 23.11.2020 kl. 8.18 Sofia Stolts titel korrigerad.
Rättelse 23.11.2020 kl. 14.45 Titeln på antologin korrigerad.