Så formas vårdreformen för Västnylands del med Elisabeth Kajander i nyckelroll

Det är full fart med planeringen av den förestående vårdrefomen - men vilka följder får den för västnylänningarnas del?

Fler digitala och mobila vårdtjänster och ett nytt sätt att organisera vården - det kommer vårdreformen med säkerhet att innebära.

Många frågor är ännu öppna men eftersom tiden är knapp (områdesval ska hållas år 2022) gäller det nu att lägga i en högre växel.

En central person i formandet av framtidens social- och hälsovård i Västnyland är Karisbon Elisabeth Kajander.

Från och med början av december blir hon tjänstledig från jobbet som grundtrygghetsdirektör i Hangö och tillträder som projektchef för det projekt som planerar hur vården i Västra Nylands välfärdsområde organiseras.

I framtiden kommer social- och hälsovården att koncentreras till vissa serviceenheter där alla vårdtjänster finns att tillgå. De här enheterna kallas för sote-centraler, eller social- och hälsovårdscentraler med omfattande vård. Raseborg föreslås få en sådan central.

Vård på nära håll eller längre bort

Vad som händer med de nuvarande hälsovårdscentralerna är för tidigt att säga. Sannolikt kvarstår de flesta men eventuellt med mindre omfattande vårdtjänster.

- Min personliga åsikt är att tjänster som används ofta, som läkarmottagning, rådgivning, sociala tjänster och tjänster inom äldreomsorgen ska finnas i kommunerna, nära människorna.

Kajander betonar att invånare inte ska behöva resa långa vägar för att få den mest grundläggande vården.

Däremot upplever hon att tjänster man inte behöver så ofta, som specialiserade tjänster inom social- och hälsovården, kan koncentreras till vissa orter.

Fler än en, färre än tio

Det kommer inte att finnas social- och hälsovårdscenter med omfattande vård i alla kommuner, men Kajander betonar vikten av att det åtminstone finns en sådan i den västligaste delen av västra Nyland, förslagsvis i Raseborg.

Utöver dessa centraler med omfattande service ska det finnas närservice att tillgå också i de övriga kommunerna. Närservicen koordineras från social- och hälsovårdscentralerna.

Kajander tycker det är särskilt viktigt att i det här skedet gå in för arbeta fram en modell för just Västnyland.

- Vi vet att våra utmaningar ser annorlunda ut här än i Esbo eller huvudstadsregionen. Vi har långa avstånd, tvåspråkighet och andra saker som gör att vi skiljer oss från huvudstadsregionen.

Svenskt centrum i Raseborg

På Elisabeth Kajanders bord kommer också att ligga utvecklandet av den svenska servicen, inte bara inom Västra Nylands välfärdsområde utan i hela landet. Det här kan komma att betyda att Raseborgs sjukhus blir ett centrum för den svenskspråkiga vården.

- Det kan betyda att den svenskspråkiga vården administreras från Raseborgs sjukhus i framtiden, säger Kajander.

Hon lyfter gärna fram Raseborgs sjukhus som en förebild när det gäller vård på två språk, särskilt svenska, och tror att sjukhuset därför kommer att få en särskild betydelse just för utvecklandet av den svenskspråkiga vården i landet.

Att rent konkret flytta patienter från andra håll för vård i Raseborg tror hon ändå inte det kommer att blir frågan om.

- Det har ju inte visat sig vara lyckat att flytta patienter hit och dit. De flesta vill bli omskötta i sin hemkommun.

Blir vi överkörda av Esbo?

Vad betyder då vårdreformen för den enskilda kommuninvånaren i Västnyland?

- Det har jag funderat mycket på men det är väldigt svårt att säga i det här skedet.

Det har i offentligheten påpekats att Helsingforsområdet och västra Nyland hör till förlorarna när det gäller ekonomin i vårdreformen. I relation till folkmängd och andra faktorer har Västnyland haft relativt goda resurser att sköta vården hittills. I framtiden gäller förminskade resurser som ska fördelas inom det nya välfärdsområdet.

Finns det då en risk att stora Esbo kör över de små kommunerna i Västnyland?

- Det är förståeligt att det finns en sådan oro. Därför är det viktigt att också vi i vår landsända är aktivt med i utvecklingsarbetet.

Digital och mobil framtid

Vårdreformen kommer alltså att innebära att hela vårdstrukturen förändras. Just nu pågår ett utvecklingsarbete där det funderas över hur vården borde vara organiserad för att fungera smidigt och kostnadseffektivt.

- Här i våra små kommuner har vi sällan haft möjlighet att stanna upp och fundera: Gör vi det vi ska göra? Ger det det resultat vi vill ha?

Kajander ser utvecklingsarbetet som en möjlighet att stanna upp och fundera grundligt på hur man når bästa möjliga resultat med de resurser man har.

- Där har vi mycket att vinna, säger Kajander.

Mobil och digital framtid

Vårdreformen för med sig nya tänkesätt och de digitala och mobila tjänsterna är starkt på frammarsch.

Ett digitalt läkarbesök kan innebära att läkare och klient befinner sig hundratals kilometer ifrån varandra men kan diskutera genom en videoförbindelse.

En mobil vårdtjänst är däremot nästan det motsatta eftersom vårdtjänsten då är rörlig och kan komma till den plats där vården behövs.

- Digitala tjänster kommer definitivt att utvecklas mer inom det här projektet. Redan nu har vi till exempel i Hangö prövat detta i liten skala och det har varit omtyckt, särskilt nu i coronatider, säger Kajander.

Samtidigt påpekar hon att de digitala tjänsterna ska fungera som stödfunktioner. De kommer aldrig att ersätta de mänskliga kontakterna.

- Alltid behöver vi också människan och händerna. Och framför allt hjärtat förstås.