En hurdan relation vill du att dina barn ska ha till dina föräldrar? Berätta för oss!

Mor- och farföräldrar är ofta ett viktigt stöd för familjerna för att få vardagspusslet att rulla. Forskning säger att relationen mellan far/morföräldrar och barnbarn är viktig för alla parter.

Vissa drar upp sina bopålar för att flytta närmare sina föräldrar då de får barn. Det kan i de flesta fall ge en närmare relation mellan barnbarn och far/morföräldrar.

Samtidigt kan det efter en tid uppfattas som att det finns en barnvaktstjänst som förväntas fungera per automatik.

Det kan behövas hjälp att skjutsa barnen till deras hobbyer några kvällar i veckan. Samtidigt som man som pensionär gärna fyller sina dagar med roligt innehåll och umgås med de kära barnbarnen.

Föräldrarnas ibland långa arbetsdagar kräver att någon hämtar barnen på dagis före stängningsdags. Och ibland vaknar ett av barnen med feber och ingen av föräldrarna har möjlighet att stanna hemma från jobbet.

Då hjälper mommo och farfar ställer upp och allting fixar sig.

Men var går gränsen? Hur mycket kan man anta att mor- och farföräldrarna ska ställa upp?

Vad säger vi om fammo eller mofi besluter sig för att tillbringa vinterhalvåret på varmare breddgrader? Anses de vara själviska eller är det dem välförunnat?

Har du flyttat närmare dina föräldrar/svärföräldrar för att få hjälp med att sköta barnen? Och kanske för att dina föräldrar ska få en närmare relation till dina barn?