Två meters avstånd kanske inte räcker – coronaviruset sprids också via små svävande partiklar i inomhusluften
Forskare säger att finländare borde ta i betraktande att coronaviruset är luftburet, för att bättre kunna skydda sig mot coronaviruset. Det är extra viktigt på vintern när många tillbringar mycket tid inomhus. Munskydd, god ventilation och luftrenare kan ändå minska smittorisken.
Två meters avstånd kanske inte räcker – coronaviruset sprids också via aerosoler
Mikael Ehn är biträdande professor vid Centret för atmosfärsvetenskaper (INAR) vid Helsingfors universitet och forskar i hur aerosoler bildas.
Han anser att myndigheter har underskattat aerosolernas betydelse för spridningen av coronaviruset.
– De flesta myndigheter såsom Institutet för hälsa och välfärd och WHO går fortfarande ut med informationen att det sprids främst via droppar, som alltså betyder så stora partiklar att de faller till marken inom ett par sekunder, det vill säga inom ett par meter från den som har producerat dem.
Men coronaviruset kan alltså också sprida sig via aerosoler – små droppar som kommer med utandningsluften och kan sväva omkring en längre tid. Det uppger både Institutet för hälsa och välfärd och världshälsoorganisationen WHO.
Nu säger man det här ännu tydligare än man gjorde i somras, när den här frågan först dök upp på allvar i offentligheten.
Institutet för hälsa och välfärd uppdaterade förra månaden informationen på sin webbplats så att där står att aerosolspridning förekommer och att det innebär att man kan bli smittad också på längre håll än två meter.
Den vetenskapliga tidskriften The Lancet har också nyligen konstaterat att det är viktigt att försöka minska risken för att drabbas av coronavirus som svävar i inomhusluften.
Större spridning till vintern
Nu under vinterhalvåret kommer coronaviruset också att spridas effektivare via aerosoler, än på sommaren. Det påpekar Staffan Normark, som är professor i medicinsk mikrobiologi vid Karolinska institutet, i en intervju med Vetenskapsradion vid Sveriges Radio.
– Sammantaget tycker jag att bevisen är starka för en ökad risk för luftburen smitta i inomhusmiljöer, framför allt i torra miljöer, som vi får nu under höst och vinter, säger han.
Men hälsomyndigheterna bedömer alltså fortfarande att coronaviruset huvudsakligen sprids via droppsmitta i närkontakt. Mikael Ehn och många andra aerosolforskare är kritiska till den bedömningen.
– Den här spridningsvägen har många myndigheter inte velat ta fram som en viktig spridningsväg, trots att det finns mycket belägg för att det till och med kan vara den dominanta spridningsvägen, säger Ehn.
Hur stor roll aerosoler spelar är ändå inte klarlagt än. Det forskas en hel del i det här, och det kan leda till att hälsomyndigheternas budskap också ändras så småningom.
Riskabelt i mindre utrymmen med dålig ventilation
Det som är klart redan nu är att risken för aerosolsmitta är störst i mindre, dåligt ventilerade inomhusmiljöer.
– Den som är smittad kanske pratar, ropar eller sjunger. På det sättet producerar man väldigt mycket partiklar, aerosoler. Om man sedan gör det inomhus, där partiklarna kan ackumuleras och dessutom finns det mycket människor omkring som sedan kan andas in de här partiklarna, finns det stor risk för att man sprider viruset till andra.
Det är också avgörande om den som är smittad producerar höga halter av coronavirus eller inte.
Ny forskning, till exempel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Microbe förra veckan, har kommit fram till att man oftast är mest smittsam under den första veckan efter att man har fått symptom.
Coronaviruset har i flera fall spridits i form av kluster, så att ett litet antal personer har smittat många andra.
– Ta ett superspridarevenemang som exempel. För att förklara det med droppsmitta betyder det att den ena personen måste ha varit jättenära varenda en av de där människorna. Medan det är väldigt enkelt att förklara det med aerosolsmitta, för då räcker det att man är i samma rum en längre tid och producerar partiklarna med virus i och de andra andas sedan bara in luften och blir smittade på det sättet, påpekar Mikael Ehn.
Stor skillnad mellan inne och ute
Forskare bedömer allmänt att risken att drabbas av coronavirus är betydligt högre inomhus än utomhus, vilket också stöder tesen om att aerosoler kan ha en viktig roll i spridningen.
Luftflödet utomhus gör att partiklarna ganska snabbt blandas ut i en stor volym av luft.
Det innebär också att man kan minska risken genom att inte befinna sig inomhus i samma utrymme som flera andra personer, eller genom att minimera den tiden.
Om det inte är möjligt så gäller det att hålla avstånd och använda ett munskydd eller ett andningsskydd, betonar Ehn.
– Man ska ha ett skydd som faktiskt sitter tätt runt mun och näsa. För om hälften av inandnings- eller utandningsluften far förbi genom springor mellan ansiktet och skyddet så filtreras inte den luften.
Forskning konstaterar också att munskydd har en viss positiv effekt om de används rätt och att de är ett verktyg bland många för att minska smittspridningen.
God ventilation och luftrenare
Dessutom hjälper det om det ventileras inomhus - antingen via ett maskinellt ventilationssystem, eller genom att man öppnar ett eller flera fönster.
– Så att partiklarna som man andas ut kan transporteras från inomhusluften utomhus.
På vintern blir det ändå lätt kallt att ha fönster öppna. En annan effektiv lösning kan då vara att använda luftrenare, påpekar Ehn.
– Luftrenare kan nog också hjälpa. Där är det också viktigt hurdan luftrenare man skaffar. Den måste dels ha tillräckligt bra filtreringsförmåga, och dels filtrera tillräckligt stor mängd luft för att vara till någon nytta.
Vid Teknologiska forskningscentralen VTT forskar man för tillfället i hur man bäst kunde minska risken för aerosolspridning, i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd och Tammerfors universitet.
Specialforskare Aku Karvinen nämner i stort sett samma knep som Mikael Ehn också tar upp.
Men Karvinen säger dessutom att luftrenare ofta är till större nytta i äldre hem med sämre luftombyte.
– Om det är ett nyare hem med ett effektivt luftombyte så är behovet av luftrenare inte så stort, säger han.
Se hur effektivt partiklarna sugs upp
En färsk animation från Teknologiska forskningscentralen VTT visar att luftrenare relativt snabbt kan ta bort små partiklar med virus ur inomhusluften.
Till exempel hepa-filter är mycket effektiva och kan filtrera bort mer än 99 procent av partiklarna i luften, men det finns också andra bra filter.
– Det är ganska viktigt att se till att man har ett filter som tar bort partiklar där kring mellan 1 och 50 mikrometer i diameter, säger Mikael Ehn vid Helsingfors universitet.
Han påpekar att man dessutom ska vara noggrann med att installera filtret rätt så att luften faktiskt passerar filtret.
Ehn varnar samtidigt för luftrenare som använder UV-ljus, för vissa av dem kan producera ozon i inomhusluften.
Det är samtidigt viktigt att inse att luftrenare inte skyddar mot droppsmitta, alltså droppar som landar på olika ytor.
Aku Karvinen på VTT föreslår dessutom att arbetsplatser i framtiden kunde ta i bruk individuellt luftombyte för varje plats i ett kontorslandskap.
– När man sitter vid sitt skrivbord kan man få frisk luft tillförd, eller så tas luft bort så att andra i närheten inte andas in det man andas ut, säger han.
VTT väntas i början av nästa år berätta mer om hur man bäst kan minska risken för aerosolsmitta i olika lokaler.
' /%3E%3C/svg%3E)
