Så föddes fördomarna om de rika finlandssvenskarna
Vad kan historien lära oss om de fördomar som råder om finlandssvenskar? På sätt och vis har en liten elit färgat en hel språkgrupp under hundratals år.
Artikeln är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om fördomar mot finlandssvenskar
Varför tycker finsktalande så illa om oss?
Finlandssvenskar är rika och överlägsna seglare och finlandssvenska män klär sig feminint. Det var sammanfattningen av de fördomar som podden Lägsta domstolen nyligen bad radiokanalen YleX:s lyssnare om.
Fördomarna verkar inte ha förnyats särskilt mycket, åtminstone inte om man läser den här, den här, eller varför inte den här artikeln.
Fördomarna har kommit någonstans ifrån och de motsvarar inte verkligheten i dag. Men helt osanna är de ändå inte – i huvudstadsregionen tjänar finlandssvenska par mer än finsktalande par. Svaret på frågan varför kan ha att göra med att finlandssvenskar ofta väljer partner med jämförbar utbildning, vilket i förlängningen sätter liknande förväntningar på barnen. På det sättet läggs den kollektiva ribban högt.
Rent historiskt sett har också finlandssvenskarna haft många fördelar. Adeln är något som kom till Finland från Sverige och var man adlig i Finland talade man svenska. Också borgerskapet var väldigt svenskspråkigt.
– Det utgjorde ändå en liten del av alla svenskspråkiga. Men det är förstås de som har synts och är nämnda i historieskrivningen, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.
Inga inkräktare vid kusten
En annan direkt felaktig uppfattning som delas av somliga är att finlandssvenskar är inkräktare i Finland – “åk tillbaka till Sverige” är en fras som säkert är bekant för många.
– Det är snarast så att de områden som finlandssvenskar och tvåspråkiga bor på länge var bosatta enbart av svenskspråkiga, säger Meinander.
Enligt språkforskaren Mikael Parkvall vid Stockholms universitet var kusten ganska obefolkad när svensktalande bosatte sig i Finland någon gång under 1200-talet. Meinander säger också att en diskussion om vem som kom först inte leder någonvart.
– Man vet inte ens vilket språk de första invånarna i Finland talade. Det är inte alls sagt att de talade ugriska språk. Då är vi alla inkräktare, säger Meinander.
Vill man bli petnoga så kan man snarare tala om att den finsktalande befolkningen har intagit kusterna, påpekar Meinander.
Kustens fördelar märks ännu av
På tal om kusterna så har havet gett finlandssvenskarna ekonomiska fördelar. Jordmånen har varit bra för jordbruk och havet har förenat befolkningar mellan andra länder. Enligt Meinander har det här lett till fördelar som finns kvar än idag.
– Statistiskt sett har finlandssvenskarna högre inkomster och större förmögenheter än de finsktalande, men skillnaderna är små och minskar hela tiden, säger Meinander.
Samtidigt är finlandssvenskar fortfarande överrepresenterade bland de riktigt rika, om man tänker på hur få finlandssvenskarna är. Finlandssvenskarna står för runt en femtedel av landets mest förmögna människor.
Minoritet med hög status
En fördom som verkar råda bland den finsktalande befolkningen är att finlandssvenskar är dryga och överlägsna. Rent historiskt sett har den svensktalande befolkningen fått sätta ett stort fotavtryck i det finländska samhället.
I början av den ryska tiden skrevs lagarna fortfarande på svenska, och universitetens språk var svenska och latin. Det svenska språket var länge de bildades språk.
– Finlandssvenskarna är inte en sån minoritet som på något sätt skäms över sin tillvaro. Man utgår från att man har rätt att tala sitt modersmål, säger Meinander.
Det svenska språkets historia i Finland kan ses som problematisk, som en folkgrupp med för hög röst sett till sin storlek. Henrik Meinander väljer att peka på att Finland inte är unikt om man jämför med andra länder.
– Så var det också i Baltikum. Där var elitens och det administrativa språket tyska. I Danmark var det länge tyska. I delar av Tyskland talade eliten franska.
Meinander hoppas att man inte glömmer att majoriteten av finlandssvenskarna ändå var jordbrukare, fiskare och senare arbetare.
– Det är hemskt orättvist att de pekas ut som arvtagare av förtrycket mot landets finskspråkiga.
Lägsta domstolen poddar om fördomarna mot finlandssvenskar
Om ni vill höra mer om fördomarna mot finlandssvenskar och varifrån de kan tänkas härstamma kan ni lyssna på Lägsta domstolens senaste avsnitt. Max och Axel funderar kring varför finlandssvenska män stämplas som feminina, tittar på forskning kring språkattityder och konstaterar att folk arbetar för att förbättra språkklimatet.
' /%3E%3C/svg%3E)
