Finland har Nordens äldsta befolkning och kortaste karriärer - vi måste jobba längre och utöka arbetskraftsinvandringen, enligt rapport
År 2060 är mer än var tredje finländare 65 år eller äldre. Det i kombination med att finländarna gör de kortaste arbetskarriärerna bland nordborna innebär att den finländska arbetskraften krymper.
Hur kan vi ändra på det? Tankesmedjan Agenda som är en del av Svenska Bildningsförbundet rf presenterar i sin rapport Alla orkar, alla vill...? ett flertal rekommendationer att beakta i arbetslivet nu och i framtiden.
Hur ska finländarna orka och ha viljan att jobba längre?
Vi måste orka och ha viljan att jobba längre
Den nordiska befolkningen åldras. De äldre blir fler, andelen unga och de som är i arbetsför ålder blir färre. Den här prognosen har vi hört tidigare och den ser ut att hålla i sig under de kommande årtiondena.
Tidigare har Sverige haft den äldsta befolkningsprofilen i Norden. Nu har Finland gått om Sverige.
Den arbetsföra andelen av befolkningen beräknas minska under de närmaste fyra årtiondena med fem procentenheter, enligt forskarna Anna K. Forsman och Johanna Nordmyr (Åbo Akademi) som har bidragit till rapporten.
Den första rekommendationen Agenda-rapportens skribenter kommer med är att vi fattar beslut som möjliggör att äldre hålls i arbetslivet längre och att arbetskraftsinvandringen till Finland ökar.
Det lockande pensionärslivet
Finländarna gör alltså de kortaste karriärerna i Norden. Från femton års ålder beräknas finländaren ha 39 år framför sig i arbetslivet.
Islänningarna gör de längsta yrkeskarriärerna med uppemot 46 år i arbete och svenskarna är i arbetslivet i 42 år.
Den finländska mannen och kvinnan uppger i enkätsvar att de vill gå i pension när de är drygt 62 år (medeltal).
Det här trots att de uppskattar att de skulle orka utföra sitt arbete eller liknande till cirka 64-65 års ålder.
Fortsätter finländaren att jobba också efter att hen får någon form av pension är motiven ekonomiska i mer än hälften av fallen.
Bland danskarna uppger däremot omkring 80 procent att det är andra motiv än ekonomiska som håller dem kvar i arbetslivet.
Rekommendation nummer två är alltså att motivera finländarna att senarelägga pensionärslivet.
Ålder och särbehandling
I Agenda-rapporten sägs att ålder inte är en orsak till särbehandling på arbetsplatser och att vi bör arbeta för varje medarbetares hälsa och hur hen upplever välbefinnande på sin arbetsplats.
Tar man till vara på resurserna hos individen, på arbetsplatsen och i organisationen för att behålla och främja hälsa samt välbefinnande kan arbetssituationen förändras till det bättre utan att man behöver byta jobb.
Uppfattningen om äldre arbetstagare
En finländsk studie inom produktionsindustrin som Agenda-rapporten tar fasta på visar att det i de här företagen inte fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan äldre och yngre arbetstagares hälsa.
Över 80 procent av de yngre och äldre arbetstagarna upplevde att deras fysiska hälsa var god och ungefär en lika stor procent upplevde sin psykiska hälsa som god.
De yngre upplevde i högre grad att arbetsuppgifterna kändes för svåra jämfört med de äldre medarbetarna.
Talangjakt
Personalen är en värdefull tillgång för företag och bolag. Ledningen letar efter nya förmågor, rekryterar och utvecklar för att behålla personal i nyckelposition.
Ändå visar en nordisk studie riktad till nio multinationella bolag att mer än 60 procent av de anställda inte visste om de var formellt identifierade som talanger av sin arbetsgivare.
I den här studien framkom att bland 50-åringarna och äldre fanns det många som själva identifierade sig som talanger, jämfört med i de yngre åldersgrupperna.
När det kom till om organisationen ser dem som talanger var de yngre mer benägna att tänka så jämfört med vad de äldre upplevde.
Gå till kontoret eller jobba hemifrån
Agenda-rapportens sjätte rekommendation är att vänja sig vid att det inte längre finns en standardlösning som passar alla företag och arbetsplatser.
De fysiska kontoren kommer knappast att utplånas men rapporten förväntar att allt fler kommer att jobba på distans med fler digitala verktyg för att producera och ha mänsklig kontakt trots fysiskt avstånd.
Om tio år kommer nio av tio jobb att kräva digitala färdigheter, sägs det i rapporten.
Puttar algoritmen bort arbetstagaren?
Vi har redan för länge sedan vant oss vid att fysiska arbetsuppgifter har automatiserats och i framtiden kommer också tankearbete att automatiseras med hjälp av algoritmer.
I Agenda-rapporten räknas yrken som bokförare, jurist, löneräknare, analytiker, revisor och kassör upp, med arbetsuppgifter med repetitiv datainmatning och analys som kan automatiseras.
Hälften av våra jobb kommer inom tio år att förändras genom automation men enbart fem procent kommer att helt upphöra, sägs det i rapporten.
Här kommer en iakttagelse om jämställdhet med i bilden. I dag utgör kvinnor 65 procent av den europeiska arbetskraften, men endast 17 procent av arbetskraften i IT-branschen.
World Economic Forum räknar därför med att många jobb som kvinnor har i dag elimineras framöver av teknologiska lösningar.
Livslångt lärande
Samhället och företag måste redan nu satsa på livslångt lärande och fortbildning.
I Agenda-rapporten sägs att högst sannolikt kommer många av dem som är födda på 1970- och 1980-talen att byta karriär.
Omkring 65 procent av barnen som nu börjar skolan kommer att jobba i yrkesroller och yrken som inte ännu ens finns.
Författarna slår fast att vi måste bli bekväma med att jobba med en maskin som vår kollega och vi måste satsa på digitala färdigheter som anknyter till nya teknologier som AI, cloud, computing, robotik och algoritmer.
Samtidigt måste vi utveckla mjuka värden, bland andra emotionell intelligens, kreativitet och samarbete. Humana värden kommer att bli viktiga.
Det som är näst intill omöjligt att automatisera är kreativitet, kommunikation, ledarskap och empati heter det i Agenda-rapporten.
Jobbet och/eller privatlivet
Agenda-rapportens författare Anna K. Forsman, Johanna Nordmyr och Nora Rosendahl frågar sig om vi borde utveckla föräldraledigheten för de äldre generationerna?
Med den frågan vill de fästa uppmärksamhet vid att dagens 55-åringar och äldre i arbetslivet kan ha både barnbarn och åldrande föräldrar som de tar hand om vid sidan av sitt jobb.
Millenialerna har andra förväntningar på sitt liv jämfört med tidigare generationer. De förväntar sig en bättre balans mellan arbete och fritid och också mer frihet och flexibilitet.
Hållbarhetstänket omfattar kanske också jobbet och inte enbart vad man konsumerar och vart och hur man reser.