Vaccinexpert svarar på 20 frågor om coronavaccinerna – när kommer de och vilka biverkningar har de?

Vi bad Hanna Nohynek svara på publikens vanligaste frågor om de kommande coronavaccinerna. Hon är överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd och medlem i Finlands nationella expertgrupp för vaccinationsfrågor (KRAR).

1. Vilka coronavacciner är det som kommer till Finland?

– Vi har i Finland sagt att vi åtminstone vill ha tre olika vaccintyper - RNA-vacciner, vacciner som bygger på adenovirus och proteinbaserade vacciner - och vi köper in vaccinerna via EU. I EU-kommissionens vaccinportfölj finns det också ännu fler vaccintyper, men åtminstone de här blir aktuella, säger Nohynek.

EU har hittills gjort förköpsavtal med sex vaccintillverkare (totalt cirka 1,4 miljarder doser), och Finland har rätt att köpa 1,23 procent av de vacciner EU får tillgång till. Det skulle räcka till mer än två doser för varje finländare.

De företag EU har avtalat med är Astra Zeneca, Sanofi-GSK, Johnson & Johnson, CureVac, Pfizer/Biontech och Moderna.

De vacciner som har kommit längst i utvecklingen tillverkas av Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca så troligen är det så att de vaccinerna kommer hit först.

Det finns ändå en del frågetecken kring hur Astra Zenecas vaccinstudie har gjorts, eftersom det i samband med den skedde ett misstag med doseringen.

Men vi torde få mer klarhet om några veckor när forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Astra Zenecas vaccin är ändå tillräckligt effektivt för att kunna godkännas, troligen minst 62 procent effektivt (enligt opublicerade data), men Pfizer/Biontechs och Modernas vaccin har hittills tydligare visat att de är effektiva till över 90 procent.

2. Vad är det för skillnad mellan de olika vaccintyperna - till exempel mellan RNA-vaccin och proteinbaserade vacciner?

– Det skiljer sig i hur de är tillverkade och hur de fungerar. RNA-vaccinerna har en liten del av virusets arvsmassa som kan koda proteintillverkning i kroppens celler, efter att det har injicerats i kroppen. Kroppen känner igen de här proteinerna som främmande och börjar skapa antikroppar och minnesceller. I proteinvaccinet är proteinet däremot redan färdigt och det är det som injiceras.

RNA-vaccin kräver också förvaring i kallare temperaturer än de andra vaccintyperna. Modernas RNA-vaccin ska förvaras i cirka –20 grader och Pfizers/Biontechs RNA-vaccin i cirka –70 grader.

3. Är vaccinerna menade endast för personer som tillhör någon riskgrupp?

– De vacciner som har kommit långt i utvecklingen har hittills testats endast på vuxna. Man har i mindre försök gett barn vaccinet, men när vi nu talar om att befolkningen ska kunna få vaccinet så är det de vuxna vi menar.

4. Kan det bli aktuellt att också vaccinera barn?

– Det beror på om vaccinerna får försäljningstillstånd för att användas också på barn. Men frågan är om barn behöver få ett coronavaccin. Barn drabbas mycket sällan av en allvarlig form av covid-19, till skillnad från vuxna och äldre.

– Man vet inte heller än hur väl vaccinerna stoppar viruset från att spridas. Men om det visar sig att de gör det så kan man tänka sig att det så småningom kan bli aktuellt att också vaccinera barn.

5. Hur väljer man vilka grupper som får vilket coronavaccin, om det visar sig finnas skillnader mellan hur bra olika vacciner är?

– Det beror på resultaten från vaccinstudierna. Om man ser att ett visst vaccin fungerar bättre hos en viss grupp - till exempel för de äldsta - så kommer de att prioriteras för det vaccinet.

– Finlands nationella expertgrupp för vaccinationsfrågor (KRAR) kommer att titta närmare på det här. I försäljningstillstånden som vacciner får står det också tydligt vilka grupper de är bäst lämpade för.

6. När börjar vaccineringarna mot covid-19 här i Finland?

– Först måste vaccinerna få försäljningstillstånd. Direkt efter det kan vaccinföretagen leverera vacciner till de länder de har avtal med. I vårt land har vi en viss ordning i vart vaccinerna förs och kommunerna är sedan ansvariga för vaccindistributionen på sitt område.

– Om ett eller flera vaccin får försäljningstillstånd inom EU i december är det i teorin möjligt att vaccineringarna kan börja då i Finland, men det är mer realistiskt att tänka sig att det skulle ske helt i början av nästa år. Vi får se.

Enligt en preliminär strategi är de som vaccineras först hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar coronapatienter, äldre personer och personer med sjukdomar som ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom, såsom Svenska Yle berättade förra veckan.

7. När har de flesta finländare vaccinerats mot covid-19?

– Om försäljningstillstånden kommer ganska snart såsom vi tänker oss och produktionskapaciteten hos vaccintillverkarna räcker till så kan man tänka sig att det skulle ske innan sommaren, eller senast i slutet av sommaren.

Finland har alltså rätt till 1,23 procent av de vaccindoser som EU beställer till sina medlemsländer. Det här baserar sig på den andel vår befolkning utgör av EU:s totala befolkning.

EU får till exempel köpa 300 miljoner doser av Pfizers/Biontechs RNA-coronavaccin. Finland har rätt att köpa cirka 3,7 miljoner doser. I och med att det ska tas i två doser så räcker det till drygt 1,8 miljoner finländare.

8. Hur stor andel av finländarna beräknas ta ett coronavaccin?

– Vi utgår från att alla inte vill ta vaccinet, men att de flesta vill göra det. I enkäter vi har gjort i år så har vi sett att det finns en koppling mellan ålder och intresse för vaccinet. Ju äldre man är, desto mer troligt är det att man vill låta vaccinera sig. I medeltal är det 70 procent av finländarna som har sagt att de vill ta ett coronavaccin, om det är rekommendationen.

– Om vaccinet ger en immunitet på cirka 90 procent och 70 procent tar vaccinet, räcker det till för att vi ska kunna uppnå immunitet på befolkningsnivå.

9. Hur mycket kommer det att kosta att vaccinera sig?

– Coronavaccinen ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och är då avgiftsfria. Men som skattebetalare betalar vi alla förstås ändå för vaccinen.

Hur dyra vaccinerna är har inte offentliggjorts, men det har till exempel nämnts i offentligheten att de kan variera mellan knappt 3 euro per dos till mer än 20 euro per dos, beroende på vaccintyp och tillverkare. Astra Zenecas vaccin är troligen billigast, medan Modernas vaccin är dyrast.

10. Kan man tvinga vårdpersonalen eller andra samhällsviktiga grupper att ta vaccinet?

– I Finland utgår vi från att det ska vara frivilligt att ta vaccinet. Vi hoppas att de som vårdar coronapatienter eller som jobbar vid vårdhem skulle skydda sig själva så att de inte smittar coronaviruset till sina patienter. Å andra sidan vet vi inte ännu hur bra vaccinen skyddar mot att man smittar andra.

– Det kan ändå bli aktuellt att man på vissa arbetsplatser kan kräva att den vårdpersonal som jobbar där måste vara vaccinerade mot covid-19. Den diskussionen måste ännu föras. Motsvarande krav finns också när det gäller influensavaccin.

11. Är det alltså så att de första coronavaccinen främst skyddar mot allvarliga former av covid-19, men kanske inte mot att man smittar andra?

– De resultat vi har hittills fått har handlat om att vaccinerna kan skydda mot att man insjuknar med lindriga eller allvarliga symptom. I bästa fall är det möjligt att de också kommer att skydda mot att man sprider viruset till andra personer. Vi väntar ännu på data om det.

12. Ska vaccinet tas mer än en gång?

– Alla de vacciner som nu är aktuella ska tas i två doser.

De ska troligen tas med cirka en månads mellanrum.

13. Hur länge skyddar vaccinen?

– Det vet vi inte än. Personer har studerats först sedan i somras, så den längsta uppföljningsperioden är nu cirka fyra månader. Vi behöver mer uppföljningstid för att veta mer om hur länge skyddet varar och huruvida det till exempel behöver ges tilläggsdoser för att upprätthålla skyddet.

14. Hur säkra är de coronavacciner som kan bli aktuella i Finland, och har man skyndat på utvecklingen på ett riskabelt sätt?

– Utvecklingen har varit snabb, men det beror på att man har gjort många utvecklingsfaser samtidigt och på att myndigheterna har varit tidigt med och gett råd. Så på det sättet är det ingen säkerhetsrisk.

– Om man får bieffekter så får man dem vanligen inom sex veckor efter vaccineringen. Det vi har sett hittills är att coronavaccinerna är säkra.

15. Hurdana vanliga biverkningar kan coronavaccinerna ge?

– Det kan uppstå rodnad och smärta vid injektionsstället hos ungefär hälften av de vaccinerade, och huvudvärk och värk i leder och muskler hos ungefär 20 procent. Cirka 10 procent har kunnat få feber. De här vanliga biverkningarna är inte så långvariga och kan behandlas med febernedsättande läkemedel.

– De nu aktuella coronavaccinerna anses vara så trygga att de troligen kommer att få försäljningstillstånd. Att man dessutom redan har kunnat påbörja vaccinstudier på barn säger också att säkerheten är på en mycket god nivå.

16. Men hur är det med mer sällsynta biverkningar i de kommande coronavaccinerna? Till exempel vaccinet mot svininfluensa som togs fram år 2009 ledde till narkolepsi hos vissa.

– Det är möjligt att det uppkommer allvarligare biverkningar som är mer sällsynta, och som till exempel förekommer hos en person av 100 000. Sådana biverkningar kan man inte få reda på i de stora studier man gör innan ett vaccin kan få försäljningstillstånd, när man alltså testar det på tiotusentals personer.

– Så om man har dålig tur är det möjligt att det kommer att dyka upp sällsynta biverkningar. Det märks sedan när man har vaccinerat betydligt fler personer. Men myndigheter och tillverkarna följer mycket noggrant med läget, och man har gjort ett mycket grundligt jobb med säkerheten. Vid vaccineringar handlar det alltid om att man väger fördelar mot nackdelar. Hundraprocentigt säkra vacciner finns tyvärr inte.

17. Fungerar vaccinerna annorlunda för personer som har en hel del övervikt?

– Vi vet inte ännu det, men det kommer att göras analyser också för olika riskgrupper. Jag antar att vi kommer att få mer information så småningom hur väl de fungerar för personer med fetma, och hur säkra vaccinerna är för dem.

18. Finns det allergiframkallande ämnen i dem, eller något som är skadligt för människan?

– Nej, moderna vacciner är mycket rena. De har vissa hjälpmedel och medel som kan öka deras hållbarhet, men allergiska reaktioner är mycket, mycket ovanliga.

19. Finns det skillnader i hur olika länder tänker gällande vaccinsäkerheten?

– Länderna är olika på den här punkten beträffande vilka kriterier som gäller innan man kan börja vaccinera befolkningen i stor skala. Till exempel i Kina och i Ryssland har det till exempel inte varit så viktigt att testa vacciner lika mycket som inom EU. Massvaccinationer har kunnat ske utan att man har testat ett visst vaccin på så många personer.

– De vacciner som används i Finland har däremot kontrollerats mycket noga av läkemedelsmyndigheterna, både med tanke på säkerheten och med tanke på hurdan effekt de har.

20. Hur redo är vi att distribuera vaccinen med tanke på knepig förvaring och så vidare? Hur går det till?

– Ja, till exempel ett av RNA-vaccinerna (Pfizer/Biontechs) behöver åtminstone till att börja med förvaras i –70 grader och för det vaccinet behöver vi ta till specialåtgärder med särskilda frysboxar. Till exempel de som bor på landsbygden kan också få det här vaccinet, men de behöver antagligen ta sig till lite längre bort för att få det. Det kan inte nödvändigtvis ges på den vårdcentral som är närmast.

– De vacciner som kan förvaras i kylskåp (till exempel Astra Zenecas vaccin) kan däremot distribueras på vanligt sätt, såsom man gör i samband med influensavaccin, påpekar Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd.

26.11.2020 kl. 13.13: Artikeln uppdaterades med tilläggsinfo gällande Astra Zenecas vaccinstudie (under fråga 1).