Fungerar ansiktsvisir mot coronaviruset? De vetenskapliga bevisen är fortsättningsvis svaga

Coronapandemins fortsatta framfart och nya coronarestriktioner innebär bland annat att vi måste bli bättre på att använda ansiktsskydd i vardagen. Ansiktsvisir är ett av alternativen som finns att tillgå, men frågan är hur mycket de faktiskt hjälper.

För en del innebär de masker som sluter tätt kring ansiktet ett visst obehag, eller gör vissa typer av aktiviteter svåra. Här kan ansiktsvisir, alltså den typen av ansiktsskydd som består av en genomskinlig, välvd plastplatta framför hela ansiktet som sitter fast i ett band som sätts på huvudet, kännas lockande.

Till och med vissa exklusiva designers har hakat på det här, som exempelvis Louis Vuitton med sin variant av visiret med guldnitar och en skärm som skiftar till en mörkare ton beroende på hur ljust det är.

Men det är tveksamt om platsvisir faktiskt har någon påtaglig effekt.

Visir vs engångs- eller tygmask

Grundtanken med visiren är att de ska skydda mot vätskestänk när antingen bäraren eller någon i dess omedelbara närhet hostar eller nyser. Fördelen med dem är att de inte sluter lika tätt, och därmed kanske upplevs som mindre obehagliga. Visiren täcker i regel hela ansiktet och kan innebära att folk som bär dem exempelvis rör vid ansiktet mera sällan, vilket är rekommenderat för att minska risken för att man sprider eventuell smitta från sina händer till ögon, mun eller näsa.

Nackdelen är att de ofta är öppna nertill och inte alls lika tättslutande som engångsmasker eller ansiktsmasker av tyg. Visir som används flera gånger ska dessutom rengöras mycket noggrant, vilket kan vara utmanade att få rutin på.

Så här skriver Arbetshälsoinstitutet på sin webbplats: "Utsidan och kantområdena ska alltid desinficeras när visiret tas av. Hela visiret ska tvättas med vatten och tvål, sköljas och torkas minst en gång per dag. Ansiktsskyddet ska vara CE-märkt och det ska ha en bruksanvisning."

THL anger att visir som används ska ha märkningen EN166, eller i undantagsfall Covid-19 när visiret används professionellt.

Studierna stödjer inte visir som enskilt skydd

Det har gjorts, och görs, flera studier där man simulerar utandning, hostningar och nysningar och testar diverse olika ansiktsskydd. Vissa av studierna är under behandling och kan inte anses utgöra grund för medicinska beslut ännu.

I september i år publicerades en studie utförd av forskare vid Florida Atlantic University som fick en del uppmärksamhet. I den eftersträvade man att visualisera hur droppar och partiklar sprids då vi andas ut, och hur väl olika former av ansiktsskydd handskas med dem.

I studien simulerades utandningsluften med puffar av steriliserat vatten med glycerin som liknar röken ur en rökmaskin, som sedan lystes upp med laserstrålar. Enligt den här studien släpper både ansiktsvisir och även masker med en inbyggd utandningsventil igenom en större mängd aerosoler, luftburna partiklar, som pekas ut som en potentiellt stor del av hur Covid-19 sprider sig.

I visirens fall stoppades i studien ovan större vätskedroppar, medan mindre droppar och aerosoler samlades på och kring visirets nedre kant. Därifrån kunde de sedan sprida sig vidare.

Visualiseringen ger vissa indikationer på svagheterna, men utgör inget slutgiltigt bevis, och studiens vetenskapliga värde har inte övertygat alla som forskar inom fältet.

Överlag kan dock ingen av studierna som gjorts säga med säkerhet att visir skyddar bra, utan i de flesta fall är de beroende av optimala förhållanden.

En israelisk studie konstaterar exempelvis att visiren stoppar partiklar av olika storlekar mycket effektivt, i viss mån till och med bättre än engångs- och tygmaskerna, men bara när det gäller just vätskeexponering rakt framifrån. Man konstaterar också att visirens skydd är mycket beroende av dess form och bredd.

En gemensam nämnare för många av studierna som finns, är att de tycks eniga om att engångsmasker och ordentliga tygmasker överlag utgör ett bättre skydd. Visiren kan fungera som ett komplement till dem, och kan vara ett extra skydd för de delar av ansiktet som inte täcks, exempelvis ögonen, vilket i sig kan hjälpa att reducera smitta.

THL: Visir bara då det inte finns andra alternativ

I nuläget innebär bristen på avgörande resultat att många hälsovårdsmyndigheter inte rekommenderar visir som ett enskilt skydd, men även här kan det skilja sig åt från land till land.

Institutet för hälsa och välfärd THL här i Finland listar på sin webbplats visir som ett alternativ då inte andra alternativ finns eller då andra alternativ skulle vara mindre lämpliga.

Folkhälsomyndygheten CDC i USA däremot meddelar att visir inte utgör ett likvärdigt alternativ, men lämnar precis som THL:s rekommendationer utrymme för situationer där det kan vara acceptabelt.

Den tyska motsvarigheten, Robert Koch-institutet, skriver specifikt att visir inte kan anses pålitligt som skydd, och i vissa tyska delstater räcker det inte med att man enbart bär visir för att följa eventuella krav på mask.

Källor: thl.fi, ttl.fi, cdc.gov, rki.de, nature.com, Lancet, Physics of fluids, PNAS.org