De nypublicerade resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2019 visar dystra siffror hos Hbtq-ungdomar när det gäller psykisk hälsa.
Över hälften av regnbågsungdomarna är bekymrade över sin psykiska hälsa. Det är två gånger fler än andra ungdomar, enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Var femte regnbågsung upplever att deras hälsa är medelmåttig eller dålig. Symtom på depression och ångest är tre gånger vanligare hos dem än hos ungdomar som inte identifierar sig som Hbtq.
Undersökningen visar att regnbågsunga upplever att de mera sällan får hjälp och stöd för sina problem då de verkligen behöver det.
– Resultaten här visar att det behövs starkare åtgärder för att främja regnbågsungdomars välbefinnande och inkludering, säger Satu Jokela som är THL:s utvecklingschef.
BildtextI undersökningen deltog elever i den grundläggande utbildningen från fjärde klass uppåt och i de lägre gymnasieklasserna och yrkesskolorna.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle
Västnyland,Hangö,inneluft,inomhusluftens problem,skolbyggnader,kvalitet av inomhusluft,reparationsarbete,Sanering,klassrum,hangö centralskola,centralskolan i hangö
Relationer har positiv effekt
Regnbågsunga känner sig ensammare än andra. En del av de svarande sade att de har svårt att tala med sina egna föräldrar.
Både regnbågsunga och andra unga har ungefär lika positiva upplevelser i relationer. Merparten tycker att de kan vara sig själva med sin partner och visa närhet och kärlek utan större problem.
Regnbågsbegrepp
HBTIQA+ är en förkortning på homo, bi, trans, interkönade, queer och asexuella. Plustecknet kan tilläggas för att visa att förkortningen också kan innefatta andra läggningar och identiteter.
Homosexualitet innebär egenskapen att attraheras, bli kär och/eller ha fantasier om personer av samma kön. Homosexualitet är en sexuell läggning och beskriver en aspekt hos en persons känsloliv och/eller identitet. Kvinnor som är intresserade av kvinnor kan också kalla sig lesbiska. Det är bara en person som själv som kan avgöra om hon, han eller hen vill kalla sig homosexuell eller annat.
Bisexuell är en person som är sexuellt och/eller emotionellt intresserad av både tjejer och killar.
Transpersoner är ett brett begrepp och brukar handla om personer som identifierar sig eller uttrycker en annan könsidentitet än den som tilldelades personen vid födseln. Transpersoner bryter normer gällande kön på olika sätt.
Cisperson är en person vars könsidentitet är inom normerna för det kön som registrerades vid födseln. Alltså en som inte är en transperson.
Interkönad (intersexualism) är en person som har ett oklart kön utifrån könsorganens uppbyggnad eller kromosomuppsättningen. Det finns personer som har intersexualism som könsidentitet eller en viktig del av identiteten medan andra ser det som en enbart medicinsk aspekt. Personer med fysiologiskt sett oklart kön kallades förut hermafroditer. En interkönad person kan vara cisperson eller transperson och ha vilken som helst sexuell läggning.
Queer kan vara ett perspektiv eller identitet där personen eftersträvar att inga sexualitets- eller könsnormer ska vara hindrande för det egna livet. Ordet queer kan också vara en könsidentitet och tillskrivas annat som till exempel queerforskning eller queerkonst.
Asexuell är en person som inte har någon sexlust eller något intresse/behov av att inkludera andra i sin sexualitet. Vissa asexuella kan bli förälskade och kan ha en sexuell läggning som till exempel homo- eller heterosexuell.
Det här är bara en bråkdel av de många termer och uttryck som används för att beskriva sexuella minoriteter och könsminoriteter. Du hittar en mer kompletterad lista här om du vill lära dig mera.
Källa: Regnbågsankan
Skolan känns inte säker
Köns- och sexuella minoriteter upplever också skolmiljön som bristfällig och mera osäker än andra. Speciellt könsminoriteter upplever mera mobbning och fysiskt våld.
Hälsokontroller känns utmanande för många. Ungefär tre av fem regnbågsunga känner att de inte kan vara fullkomligt ärliga under hälsoinspektioner.
– Det finns ett behov av tjänster dit ungdomar kan söka sig med låg tröskel utan att vara rädda för att bli diskriminerade, säger Jokela.
Offentliga myndigheter, skolor och läroinrättningar har en laglig skyldighet att motverka diskriminering och främja jämlikhet.
– Skolor borde stärka regnbågsungdomars inflytande, till exempel i planeringen av anläggningar, säger Satu Jokela.
