Pappans stress påverkar barnets hjärnutveckling, visar banbrytande forskning vid Åbo universitet
Pappans stress påverkar fostrets och barnets hjärnutveckling, visar ny inhemsk forskning. I spetsen för forskningsgruppen står professor Hasse Karlsson från FinnBrain-studien vid Åbo universitet.
Ju mera stress papporna upplevt under sin uppväxt, desto mera förändringar har forskarna sett i barnets hjärnutveckling.
Forskarna har undersökt pappor som haft stress under uppväxten upp till att de var 18 år.
Det här är första forskningen på människor som visar att ett samband finns mellan pappans stress och barnets hjärnutveckling
Hasse Karlsson
Tidigare forskning har undersökt stress bland försöksdjur, men studien i Åbo är den första forskningen av sitt slag.
– Det här är första forskningen på människor som visar att ett samband finns mellan pappans stress och barnets hjärnutveckling, säger professor Hasse Karlsson.
– Att mammorna har stor inverkan på barnet är självklart, men jag tror det här gör pappornas roll klarare.
Med stress avser forskningen grövre trauman.
– När vi mätt pappornas stress har vi kollat på om de till exempel blivit misshandlade som barn eller om deras behov inte blivit mötta, säger Karlsson.
Hur det här hänger ihop kvarstår att ta reda på.
– Det finns forskning på försöksdjur som visat att när pappan upplever stress tidigt i livet så förändrar det pappans biologi så att man kan se förändringar i spermcellerna.
När sedan spermcellerna befruktar ägget förs förändringen vidare till fostret. I det här skedet av forskningen vet man inte vad förändringarna innebär.
– Det kan hända att det här inte har någon större betydelse hos barnet eftersom det vi sett är ganska små förändringar i hjärnan. Men djurförsök har visat att stress kan öka risken för psykiska sjukdomar.
Tidigare forskning
Hur mammans stressnivåer påverkar barnet har forskningsgruppen redan undersökt i 10 år. Men vad forskarna räknar som stress ser olika ut för mammorna och papporna.
– När vi pratar om mammornas stress har vi undersökt ångest och depressionssymtom under graviditeten.
Vi har sett att barnen kan få återkommande infektioner och vi har också sett temperamentsförändringar
Hasse Karlsson
Till skillnad från pappans stress kan mammans stress påverka barnets hjärna genom biologiska förändringar under graviditeten, till exempel genom moderkakan.
– Vi har sett att barnet kan få återkommande infektioner och vi har också sett temperamentsförändringar.
– Det handlar om små förändringar på många olika områden som kanske har att göra med det att hela barnets biologiska system påverkas av hur mamman mår under graviditeten.
Kamp mellan Darwin och Lamarck
Karlsson poängterar att förändringarna som man sett är små, och det viktigaste med forskningsresultatet just nu är att det visar att föräldrarnas erfarenheter kan ärvas av barnen.
– Traditionellt har man ansett att förvärvade egenskaper inte ärvs och att det inte kan vara så att om mamman eller pappan upplever någonting skulle det kunna påverka nästa generation. Men det här leder till helt nya tankar.
Karlsson beskriver det som en kamp mellan Darwin och Lamarck.
Lamarck räknas som upphovsman till teorin om förvärvade egenskapers ärftlighet, och brukar ställas mot Darwins princip om det naturliga urvalet.
– Lamarck trodde att förvärvade egenskaper kunde nedärvas och man har i årtionden tänkt att Lamarck inte hade rätt.
– Det här är kanske första beviset som visar att Lamarck hade rätt i viss mån.
Nästa steg
– Nästa steg är att forska i spermcellerna och se om vi kan hitta länken mellan pappans stress och barnets hjärnutveckling.
Forskningsgruppen har god framförhållning. Barnen i studien kommer följas med tills de är vuxna.
– Vi hoppas vi ska kunna fortsätta med det här så länge som möjligt. Vi är speciellt intresserade av sjukdomar som påverkas av lång stressexponering, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, depression och hjärnsjukdomar.
