Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

En fjärdedel av de som insjuknar i covid-19 i Finland pratar varken finska, svenska eller samiska – socioekonomisk status påverkar

Från 2020
En person som sitter i en bil testas för coronaviruset av en vårdare klädd i skyddsutrustning.
Bildtext En fjärdedel av coronafallen i Finland har drabbat människor som tillhör någon språkminoritet.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Många med utländskt påbrå i Finland smittas av coronaviruset, visar uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd. Statistik visar bland annat att fler somalier än finlandssvenskar smittas.

Drygt åtta procent av Finlands befolkning pratar ett annat språk än finska, svenska och samiska. Ändå utgör den här delen av befolkningen en fjärdedel av alla bekräftade coronafall i landet.

– Det kan finnas många anledningar till det här. Bakgrunden kan till exempel vara en svagare socioekonomisk status, ett yrke där distansarbete inte är möjligt eller stor familj och trång bostad som gör det svårare att förebygga smittkedjor, säger forskningsledare Natalia Skogberg vid Institutet för hälsa och välfärd.

Hon säger att det vanligtvis är fråga om en kombination av en mängd olika faktorer som ökar risken för smitta i olika folkgrupper.

Viktigt mer flerspråkig kommunikation

De största minoritetsgrupperna i Finland är också de som toppar infektionsstatistiken – det vill säga de som pratar ryska, somaliska, arabiska och kurdiska.

Natalia Skogberg säger ändå att coronafallen snabbt ökar och minskar i alla språkgrupper.

– En plötslig ökning i smittfallen förknippas vanligtvis med massexponering, såsom stora bröllop eller smittkedjor på jobbet. Hittills har man lyckats stoppa infektionskluster med snabba åtgärder, såsom spårning och karantän.

Institutet för hälsa och välfärd har sedan våren tillsammans med andra myndigheter jobbat för att trygga flerspråkig coronainformation samt stöd på diverse språk för dem som smittas.

– Genom flerspråkig kommunikation i flera kanaler ser vi till att också vår befolkning med utländsk bakgrund har tillgång till korrekt och förståelig information. Men endast tillgång till informationen räcker inte för att motivera alla att följa rekommendationerna, särskilt när epidemin fortsätter, säger Skogberg.