När världen rusar efter coronavaccin riskerar de fattigaste att bli utan - distributionen är "en mastodontoperation"
Det är i det här skedet oklart om vaccin mot covid-19 kommer att kunna distribueras genast till alla som behöver det. Det finns en risk för att de fattigaste och mest sårbara människorna i världen blir överkörda i den allmänna rusningen efter vaccin i de rika länderna.
Satsningarna på att ta fram och fördela vaccin mot covid-19 samordnas av en global samordningsmekanism kallad Covax.
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus meddelade nyligen att 187 länder anslutit sig till Covax.
Seth Berkley, chef för vaccineringsalliansen Gavi, välkomnar presidentskiftet i USA och är glad över att den nyvalda presidenten Joe Biden och hans tillträdande administration också har engagerat sig i Covax-projektet.
Meningen är att rika länder ska hjälpa fattiga med finansieringen
Via det internationella samarbetet ska vaccindoser fås iväg också till de länder som inte har råd med det, och avsikten är att de rika länderna är med och bekostar det hela.
Det är ändå i det här skedet oklart om vaccin kommer att kunna distribueras genast till alla som behöver det i alla delar av världen.
Tedros varnade nyligen omvärlden för risken att de fattigaste och mest sårbara människorna blir överkörda i den allmänna rusningen efter vaccin.
– Den verkliga frågan är inte huruvida världen har råd med att dela med sig av covid-19-vaccinen. Frågan är huruvida världen har råd med att inte göra det, påpekade han nyligen vid ett internationellt möte.
Det behövs mera pengar
Vid samma möte sa Angela Merkel att hon är oroad över den långsamma utvecklingen. Hon sade sig vara bekymrad över att inga större överenskommelser har gjorts i fråga om vaccineringarna i fattiga länder samtidigt som rika länder har ingått avtal med läkemedelsfirmor om köp av enorma mängder vaccin.
– Om vi ska få ett stopp på pandemin måste alla länder ha tillgång till vaccin - och också råd med det. De medel som hittills har samlats in räcker inte till. Nu är det viktigt att alla är med och hjälper till, sa Merkel.
Också Världshälsoorganisationen WHO och vaccineringsalliansen Gavi som står bakom Covax-projektet säger att det behövs mera pengar. De medel som hittills har samlats in gör det möjligt att ge en inledande dos till 92 länder som inte själva har råd att införskaffa vaccinet.
Utöver vaccin finns det också ett akut behov av pengar för behandling och diagnosticering i fattiga länder.
Ett land är inte tryggt förrän alla länder är det
Ett forskningscentrum vid Duke University i North Carolina i USA följer kontinuerligt med hur överenskommelser om vaccin görs upp, vem som köpt, beställt, förhandlat om och reserverat vaccindoser.
Forskarna vid centret säger att "en stor majoritet" av de vaccindoser som hittills har köpts går till höginkomstländer.
– Med ett så här smittsamt virus och med en så här globaliserad värld kan inget land räddas från pandemins konsekvenser om inte alla länder är skyddade, konstaterar en forskare som BBC citerar.
Unicef har en gigantisk roll
FN:s barnfond Unicef har fått ansvaret att upphandla och distribuera de nya vaccinen.
Unicef arbetar med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på vårdcentraler där vaccinet ska ges.
Vidare förbereder Unicef också utbildning för hälsovårdsarbetare och informationskampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.
Unicef har gjort upp planer på hur covidvaccin ska kunna distribueras också i utvecklingsländer. Unicef och Världshälsoorganisationen WHO samarbetar med 350 flygbolag och fraktbolag för att leverera närmare två miljarder doser och sprutor till länder som Burundi, Afghanistan och Jemen nästa år.
''En mastodontoperation'' , säger Etleva Kadilli, chef för Unicefs leveransorganisation, i ett uttalande.
Här kan du läsa om hur det behövs 8 000 jumbojetar för att få ut coronavaccin till hela världen.
Vaccindistribueringen är en stor logistisk utmaning i fattiga länder
Vaccin räddar liv, och i medel- och höginkomstländer kommer det att finnas tillgång till vaccin. Logistiken sköts i allmänhet så att människor där blir vaccinerade inom en fastslagen tid.
I fattiga länder är vaccindistribueringen dock en stor logistisk utmaning. Vaccinet måste förvaras, transporteras och administreras.
Ett av de största problemen är att hålla vaccinet vid rätt temperatur
Ett av de största problemen är att hålla vaccinet vid rätt temperatur. Ett vaccin blir obrukbart om det utsätts för temperaturskillnader.
Vaccinet måste transporteras i en kylkedja som gör det möjligt att hålla vaccinet rätt tempererat, hela vägen från fabriken och ut till de människor som behöver det.
På många håll i världen, speciellt i varma länder, är det ofta svårt eller till och med omöjligt.
Vaccin behöver kylskåp och kylklampar och förs fram genom oländig terräng
Så här beskriver Läkare utan gränser en vaccintransport
Det är kylkedjan som är den stora utmaningen.
- I en stad, till exempel i Europa, lastas vaccinet på lastbilar som är försedda med kylskåp. Kylklampar används som extra skydd mot eventuella strömavbrott.
- Vaccinet lastas på flygplan. Flyg är snabbast och risken minst att kylkedjan bryts.
- När vaccinet är framme i det land där det ska användas flyttas det över till kylskåp på plats.
- För transport ut till de olika vaccineringsplatserna används ett slags kylväskor med isklampar. Väskorna är utrustade med speciella termometrar. När vaccinet är framme vid vaccinationsplatserna avläses termometrarna och då kan man se om vaccinet blev för varmt eller för kallt längs vägen.
- Ofta används det fyrhjulsdrivna bilar för att nå ut på landsbygden med vaccinet. På de platser där vägarna är oframkomliga eller förvandlats till stigar används motorcyklar, och ibland förs vaccinet fram av personer som går till fots.
- Stora kylväskor måste ibland föras genom oländig terräng som måste rensas från vegetation. Ibland måste man korsa floder för att nå fram till vaccinationsplatserna.
Vaccin, en global succé
- Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien.
- På 1970-talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos.
- I dag vaccineras 87 procent mot lunginflammation, 86 procent mot polio, difteri, kikhosta, stelkramp och mässling.
- Men det finns fortfarande miljontals barn som inte blir vaccinerade och som saknar det livsviktiga skyddet.
- Var 20:e sekund dör ett barn av en sjukdom som hade kunnat förhindras med vaccin.
- Varje år räddas dock mellan två och tre miljoner barn från att dö i vanliga sjukdomar tack vare vaccin, och under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats.
Källa: Unicef