Kurderna riskerar ett nytt inbördeskrig sinsemellan
Spänningen stiger mellan de irakiska kurderna och styrkorna i den turkisk-kurdiska gerillarörelsen PKK, som länge sökt skydd i norra Irak mot de turkiska regeringsstyrkorna.
Kurdiska PKK har bedrivit ett gerillakrig med inslag av terrorism mot den turkiska regeringen i årtionden och använt norra Irak som tillflyktsort.
Under kampen mot terrorgruppen IS i norra Irak och Syrien gjorde det kurdiska självstyret i norra Irak och PKK gemensam sak.
Men efter IS fall har irritationen och spänningen mellan dem ökat betydligt och det har förekommit flera väpnade skärmytslingar under hösten.
Irakiska kurder: Turkisk-kurdiska PKK utgör en säkerhetsrisk
De irakiska kurderna anklagar PKK för att utnyttja civilbefolkningen, bedriva utpressning mot dem och utgöra en säkerhetsrisk i största allmänhet.
Irakiska kurder i gränsområdena mot Turkiet har kidnappats av PKK-krigare som anklagat dem för att spionera för den turkiska regeringen och avslöja PKK:s positioner.
– Om det här fortsätter kommer [Irakiska] Kurdistans peshmergastyrkor att svara med kraft, hotade den lokala kommendören Bahram Yasin efter ytterligare två kidnappningar nyligen.
Peshmerga är historiskt en allmän benämning på beväpnade kurdiska frihetskämpar, men används i dag främst om styrkorna i den autonoma regionen Irakiska Kurdistan.
Befolkningen i gränslandet vill bli av med PKK
Stora områden i norra Irak längs den turkiska gränsen har tömts på sin befolkning under hösten.
Den turkiska armén har gjort räder och använt drönare för att bekämpa PKK, men samtidigt dödat civila. PKK har drivit ut lokalinvånare för att kunna använda byarna som militära fästen.
Den upptrappade spänningen har fått många i gränsområdet att oroa sig för att historien ska upprepa sig.
För drygt 20 år sedan förekom det blodiga strider mellan PKK och irakiska kurdstyrkor under det kurdiska inbördeskriget i Irak, samtidigt som den turkiska armén förde en brutal kamp mot PKK inne i Irak.
Tusentals krigare och civila dog under den konflikten.
– Vi betraktar ett kurdiskt-kurdiskt krig som haram (ett religiöst förbud), sa den inflytelserika förra presidenten i Irakiska Kurdistan Masoud Barzani förra månaden.
– Men den här hållningen ska inte misstolkas och utnyttjas för att utmana den lagliga myndigheten i [Irakiska] Kurdistan, varnade han.
Ju längre de stannar, desto värre blir det för vårt folk. Vi ber dem fara tillbaka till sitt land (Turkiet) och föra sin kamp i sitt eget land, inte i vårt
― Borgmästaren Aland Amir i gränsstaden Chamanke
I gränsområdena är civilbefolkningen trött på att vara inklämd mellan PKK och turkarna.
– Om PKK drar iväg härifrån kommer Turkiet inte längre att bomba oss. Ju längre de stannar, desto värre blir det för vårt folk. Vi ber dem fara tillbaka till sitt land [Turkiet] och föra sin kamp i sitt eget land, inte i vårt, säger borgmästaren Aland Amir i gränsstaden Chamanke till Al Jazeera.
Men PKK är militärt beroende av sina gömställen i de irakiska bergen och har inte ens antytt att man skulle vara redo att evakuera.
Pressen ökar emellertid, eftersom det kurdiska självstyret i norra Irak har ett ekonomiskt intresse av att samarbeta med Turkiet.
Självstyret har också ingått säkerhetsavtal riktade mot PKK med den irakiska regeringen i Bagdad.
Årtionden av grymheter har inte lett någonstans
- Kurdistans arbetarparti PKK grundades ursprungligen 1978 för att främja kurdiska rättigheter då Turkiet förtryckte kurderna.
- Turkiet förnekade kurdernas existens – de kallades "bergsturkar" – och förbjöd användandet av både kurdiska språk, namnformer och traditionell kurdisk klädsel.
- Senare gick PKK emellertid in för väpnat uppror och betraktas i dag som en terroristorganisation av Turkiet, EU och USA, men inte av FN och exempelvis Ryssland.
- Konflikten mellan Turkiet och PKK har krävt tiotusentals dödsoffer och bägge sidor har gjort sig skyldiga till svåra grymheter mot civilbefolkningen. Ingendera sidan har fått övertaget.
- PKK beräknas ha omkring 5 000 krigare i norra Irak, där de söker skydd undan de turkiska regeringsstyrkorna, tränar och samlar krafter mellan striderna.
- PKK har också närvaro i Syrien och är där lierat med det kurdiska Demokratiska unionspartiet PYD och dess väpnade gren YPG.
Alla drömmer inte om ett eget land
Kurderna i Mellanöstern har sällan varit eniga sinsemellan om hur den långvariga drömmen om en egen stat ska förverkligas – eller om den ska förverkligas överhuvudtaget.
En del kurdiska grupper förespråkar ett självständigt Storkurdistan, medan andra vill ha kulturell och språklig autonomi inom de länder de lever i nu.
Dessutom finns det grupper som är tillfreds med att leva parallellt med majoritetsbefolkningen utan formell autonomi.
Förutom den interna oenigheten är en annan orsak till att ett nationsbygge aldrig framskridit att kurderna bor i och är beroende av länder som häftigt motsätter sig alla tankar på en kurdisk stat.
Dessutom finns det motstånd i omvärlden. Länder som Spanien och Ryssland motsätter sig ett självständigt Kurdistan i rädsla för att det ska inspirera separatister därhemma.
Snabbfakta: Kurderna och Kurdistan
Källor: Yle, Foreign Policy, Council on Foreign Relations, Al Jazeera, Reuters, Wikipedia, Middle East Eye, New York Times, Haaretz, BBC.