Oroväckande trend: Fler behöver intensivvård för covid-19 – samtidigt sker bara vart nionde coronadödsfall på intensiven

I Finland har vi för tillfället 300 intensivvårdsplatser men största delen av dem är upptagna för andra än coronapatienter. Svenska Yles granskning visar att fler äldre har fått intensivvård igen och den trenden ser ut att fortsätta.

I början av hösten var det färre äldre som smittades av coronaviruset men den andelen har nu ökat igen.

Nu är 12 procent av de som har testat positivt för covid-19 över 60 år.

Att fler äldre har smittats har börjat märkas i praktiken också på intensivvårdsavdelningarna.

– Andelen patienter över 60 och 70 år har ökat inom intensivvården, kommenterar Stepani Bendel, som är överläkare vid Kuopio universitetssjukhus.

Han jobbar också vid en avdelning som har koll på intensivvården i hela landet.

Antalet patienter på intensiven har inte ännu varit så stort efter sommaren. Det handlar totalt om 88 patienter, men trenden verkar ändå ganska klar.

Äldre dör oftare än yngre i covid-19

Hur gammal man är har en stark koppling till hur stor risk man har att avlida i covid-19.

28 procent av coronapatienterna över 70 år på intensiven har dött, jämfört med endast 6 procent för de som är under 60 år.

– Vi kan vårda patienterna bättre nu än på våren. Själva sjukdomen är ändå lika farlig fortfarande, påpekar Bendel.

Äldre personer har också oftare fler riskfaktorer och behöver oftare intensivvård, än vad yngre gör.

– Om den här trenden vi ser nu fortsätter, att fler över 70-åringar behöver intensivvård, så kommer det också att synas som allt fler dödsfall, för de har betydligt större risk att dö av covid-19.

Smittofallen har drabbat olika sjukvårdsdistrikt mer jämnt än på våren. Här nedan ser du läget i de fem universitetssjukhusens specialupptagningsområden. Grafen visar hur många som har fått sjukhusvård – inte bara de som har fått intensivvård.

Ökningen är en stor utmaning för sjukhusen

Överläkaren Stepani Bendel är oroad över utvecklingen.

– Vi har ingen reserv i intensivvården och det finns alltså inte stora mängder lediga platser för coronapatienter, påpekar han.

Största delen av intensivvårdsplatserna behövs för att vårda andra patienter än de som har covid-19.

– Om andelen coronapatienter inom intensivvården fortsätter att öka nu under den närmaste tiden så riskerar kapaciteten att överskridas. Då måste man öka antalet platser genom att nedprioritera vården av patienter med andra sjukdomar, påpekar han.

Till exempel kan man då behöva skjuta upp mindre brådskande operationer och flytta personalen som jobbar med dem till intensivvården.

Alla klarar inte av intensivvård

Precis som i andra länder så får alla ändå inte intensivvård. De allra äldsta får sällan intensivvård, för de bedöms i de flesta fall inte ha nytta av det.

När man bedömer vem som ska få intensivvård är det ändå alltid en helhetsbedömning; om man till exempel är i bättre skick fysiskt så kan man bättre klara av intensivvården.

– Det är inte etiskt rätt att intensivvårda patienter som man bedömer att inte har chanser att klara sig, säger han.

Det här är också en förklaring till att så mycket som 40 procent av coronadödsfallen har skett på äldreboenden eller andra dygnet-runt-vårdhem, enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd.

De patienterna bedöms ofta inte ha nytta av att få sjukhusvård eller intensivvård mot covid-19.

– Det har sin naturliga förklaring. Det finns mycket ålderstigna, multisjuka personer som redan före covid-19 hade svårt nedsatt funktionsförmåga. Om man skulle vårda sådana personer på intensiven så skulle de inte överleva det, säger han.

Enligt Kuopio universitetssjukhus, som har koll på det nationella läget för intensivvården, har 14 procent av de 321 patienter som hittills har fått intensivvård avlidit.

Det handlar om 45 personer, vilket bara är 11 procent av alla coronadödsfall i vårt land.

Covid-19 också allvarligt för yngre

Stepani Bendel betonar att också många yngre än 60 år behöver intensivvård – covid-19 drabbar inte bara de äldsta allvarligt, även om riskerna i medeltal är betydligt större för dem.

– Cirka hälften av coronapatienterna på intensivvårdsavdelningen är för tillfället under 60 år. Det är en sjukdom som också i stor utsträckning kan slå till hårt hos personer i medelåldern.

Coronapatienter är relativt länge på intensiven – i medeltal i cirka 13 dagar, mot 3 dagar för andra patienter.

I Finland dör endast 14 procent av de coronapatienter som har fått intensivvård, vilket i internationell jämförelse är en mycket låg andel.

– Det är nog ett bevis på att intensivvården håller hög standard i hela landet, säger han.

Lång rehabilitering

De som har intensivvårdats och lyckas kämpa emot covid-19 har sedan ofta en lång rehabiliteringstid på sjukhus, på andra vårdcentraler eller på ett rehabiliteringscenter.

Till exempel kan lungläkare behöva följa med patienternas hälsotillstånd och de kan också behöva fysioterapi för att bygga upp muskler på nytt, särskilt om de har intensivvårdats i flera veckor.

Det pågår flera forskningsprojekt som följer med coronapatienters rehabilitering - både i Finland och i andra länder, för att få mer klarhet i hälsoeffekterna på lång sikt.