Klimatet är oberäkneligt och måste beaktas när nya hem byggs för kommande århundraden - vi har listat sex utmaningar

Hur kommer våra hem att se ut i framtiden? Vad behöver vi för att uppnå en balans mellan miljövänligt, ekologiskt boende och hemtrevlighet och trygghet? De här frågorna tvingas stadsplanerare och arkitekter ta ställning till inför kommande århundraden redan nu.

Utmaningarna är att klimatet inte kommer att vara detsamma som det varit hittills.

Janni Backberg jobbar som arkitekt på Helsingfors stads sektor för stadsmiljö med detaljplaneläggning. Vi träffas på utfyllnadsmark vid stranden till Hermanstads strandens område, som ligger på den östra sidan av den helsingforsiska udden.

Detaljplaneläggningen för området har nu kört igång. I dagens läge ser det ut som ett ödsligt ingenmansland där enstaka båtar står på vinterförvar i sällskap av en gammal betongfabrik.

Hermanstads strandens område tillsammans med Byholmens område kommer att fylla upp det obebyggda området mellan Nätholmen och Arabia. Totalt kommer här att planeras bostäder och tjänster för ungefär 10 000 nya invånare.

- Här i trakten är vi väldigt lågt, så vatten är kanske vårt största - jag skulle inte säga problem - för vi försöker vända det åt ett positivt håll och ta hand om vattnet så att det kan utnyttjas här på området, säger Backberg.

En annan sak att ta beaktande är stabiliteten och därför byggs husen så nära Hermans strandväg som möjligt.

Hur har ni tänkt när det gäller klimatuppvärmningen?

- Helsingfors stad har som mål att vara klimatneutralt år 2035 och det syns i allt vi gör. När det gäller material så finns det nu en stor vilja att bygga med trä som lagrar koldioxid. Här har vi som mål att hela området ska byggas av trä och vi undersöker också förutsättningarna för bergvärme i området. Den gröna infrastrukturen och dagvattenhanteringen ska också planeras på nytt sätt.

Utmaning 1: Stormar ger hällregn

Dagvatten kan ställa till problem ifall det kommer hällregn. I Hermanstads strandens område har man som mål att hantera dagvatten med nytt slags grön infrastruktur, det vill säga växter och träd som växer på området.

Dagvatten tas om hand i grönområden vid gator och parker, där växterna kan suga upp vattnet.

- Ett konkret exempel är att vi har som mål att samla upp dagvatten på innergårdarna som växterna kan utnyttja så att innergårdarna skulle bli så gröna som möjligt.

Målet är att så lite som möjligt av dagvattnet ska pumpas in i rör, utan allt vatten ska hanteras på området. Ifall rörsystemet överbelastas med dagvatten tvingas man till bräddning.

Det betyder att låta avloppsvatten rinna ut i vattendrag för att undvika ett baksug som skulle göra att avloppsvatten sögs tillbaka upp till bostädernas toaletter. Det här har varit en risk i äldre vattensystem där dagvatten och avlopp löper i samma rörsystem.

Utmaning 2: Att tänka i nya banor

Hur har klimattänket tagits emot inom arkitektkåren?

- Det är någonting som det börjat ske en stor förändring i nu på senaste tiden. Redan under studietiden var det mycket prat om det, men jag tycker att det på allvar har börjat komma upp de senaste åren.

- Det syns på flera olika sätt. Det är en stor förändring och stora förändringar sker oftast inte väldigt snabbt. Men nu har man överlag börjat vakna upp och inse att det behövs göras förändringar kring de här sakerna.

Stadsplanering görs alltid i samarbete med olika experter. Det finns mycket information, men den behöver sammanställas på ett nytt sätt. Hermanstads stranden har fungerat som ett pilotområde där man har undersökt hur en ny slags grön infrastruktur kan införs det i nya områden.

Till expertgruppen hör bland annat landskapsarkitekter och en biolog. Målet är att främja den biologiska mångfalden i området. Det här för att man ska kunna satsa på de växter som naturligt växer på området och som trivs bäst.

Utmaning 3: Värmeböljor

Framtida utmaningar är bland annat långvariga värmeböljor. Grön infrastruktur kan motverka att värmen packas på olika ställen. Genom diskussioner och workshops har den här forskningen tagits med i planeringen.

- Ju tätare staden blir desto större vikt läggs vid grönytor och växter som ligger i närheten av invånarna. Ju mera hårda ytor det finns desto mera behövs det mjuka gröna ytor som inte packar i sig värme utan som skänker svalka.

Närmare vatten är det svalare än längre inåt staden. Människor önskar sig mera ställen att vistas på. Målet är att det nära hemmet ska finnas trevliga och trygga ställen att vistas på som kan fungera till exempel som en förlängd gård. Staden ska vara trygg, trevlig och lockande.

Och ifall husen byggs nära havet kan växterna rätt placerade motverka blåsighet, eller buller om de placeras närmare större vägar.

Utmaning 4: Höjda havsnivåer

Traditionellt anses det vara fint att ha havsutsikt, men i dagens läge ställer det arkitekterna och stadsplanerarna inför utmaningar. För i och med klimatuppvärmningen kommer havsytan att höjas.
Utgångspunkten är att byggandet sker på en trygg nivå. I Hermanstads strand kommer husen att byggas några meter högre upp än den befintliga markytan.

I Helsingfors följer man internationell forskningsdata och räknar med en landhöjning på 30 centimeter fram till år 2100. Enligt dagens uppskattning tror forskarna att vattenytan kommer att ligga i medeltal 80 centimeter högre år 2100.

Om inte nya data kommer fram beräknas alltså vattenytan ligga ungefär en halvmeter högre om cirka 80 år.

Att bygga klimatanpassat kan i dagens läge ge ett högre pris. Ingen har ett genomgående svar på vad det kostar att ta klimatet i beaktande. Men att inte beakta klimatförändringarna ger i framtiden en mycket högre prislapp. Bättre att förekomma än att förekommas, tänker planerarna.

- Det är en jätteintressant tid att vara arkitekt, säger Backberg. Och stadsplanering i sig täcker det mesta som har att göra med oss människor, hur vi beter oss, hur vi trivs och vad som känns tryggt.

Utmaning 5: Minskad konsumtion

Det talas om att vi borde slita mindre på jordens resurser och bland annat bo på färre kvadratmetrar. Vad tänker du om det?

- Det är spännande fråga. Ju tätare staden blir desto mindre utrymme finns det. Men å andra sidan finns det mycket som kan delas. Allt behöver inte finns till för varje individ eller varje familj.
Det finns mycket som kan tas i beaktande när det gäller användningen av utrymme och olika gemensamma aktiviteter.

För dem som bor i stadsmiljö finns mycket som man kan dela på till exempel gemensamma klubbutrymmen, motionsutrymmen eller tvättstugor.

Men coronapandemin har å andra sidan fört med sig behov av ett extra utrymme där man kan jobba på distans. Hur den här tiden ska påverka det framtida boendet är en fråga att ta ställning till.

Utmaning sex: Trafikplanering

I det område som Backberg är med om att planera är tanken att all parkering för invånarna ska centreras till tre skilda parkeringshus till vilka det planeras mataffärer i anslutning. Om behovet av parkeringshus i framtiden skulle minska kan deras användning ändras.

Att all parkering koncentreras till parkeringshus betyder att gatorna blir lugnare. Gästparkering kommer att ske på området, men den är inte så omfattande.

Invånarna kommer att kunna röra sig utan egen bil. En ny spårvagnslinje kommer att ha hållplatser vid parkeringshusen.

- Stämningen har ändrats kring ämnet klimat och det finns en vilja och ett behov att göra saker på ett nytt sätt, säger Backberg.