Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Skyddar riksdagen restaurangbranschen framom kulturen? Ja, säger regeringsrådet, nja säger justitieministern

Från 2020
Uppdaterad 08.12.2020 09:54.
Ett bildcollage på en bild på en kvinna som sitter i en halvtom biosalong och en kvinna vid en bardisk med en öl framför sig.
Bildtext Inom kulturbranschen har man inte kunnat konstatera en enda smittokedja sedan kulturaktörerna börjat beaktat tryggheten med bland annat halvfulla teatersalar. Ändå är restriktionerna för kultur- och restaurangbranscherna helt olika.
Bild: Lehtikuva / Yle (collage)

Varför måste teatrarna, biograferna och nästan alla evenemang stänga helt, medan restaurangerna får fortsätta hålla öppet? Det här frågar sig nu många inom kultur- och evenemangsbranschen. Enligt Ismo Tuominen, regeringsråd vid Social- och hälsovårdsministeriet, är svaret att riksdagen helt medvetet har valt att skydda just restaurangbranschen.

Många kulturarbetare har mer eller mindre gått utan jobb sedan mars och för ett par veckor sedan var det återigen dags att helt stänga dörrarna.

Trots att man inom kulturbranschen har jobbat hårt för att ordna trygga evenemang, och också lyckats bra med det, har man ändå tvingats stänga sina dörrar – medan restaurangerna där besökarna äter och umgås utan munskydd får hålla öppet.

– Man kan inte riktigt äta med munskydd. Det är väl så att människan behöver mat varje dag, det är förstås nu ett faktum, svarar justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), och fortsätter:

– Jag hoppas nu att man inte skulle hålla på och ställa människor mot varandra utan att vi nu skulle söka lösningar.

Henriksson vill alltså inte se det som att en bransch skulle prioriteras framför andra.

 Oikeusministeri Anna-Maja Henriksson säätytalon rappusilla ennen hallituksen kokousta 19.5.2020.
Bildtext Justitieminister Anna-Maja Henriksson hoppas att man inte skulle ställa människor mot varandra utan söka lösningar.
Bild: Susanne Salin / Yle

Man kan inte riktigt äta med munskydd. Det är väl så att människan behöver mat varje dag, det är förstås nu ett faktum.

― Minister Anna-Maja Henriksson

Men frågar man Ismo Tuominen, som är regeringsråd vid Social- och hälsovårdsministeriet är svaret att riksdagen helt medvetet valt att uttryckligen skydda restaurangbranschen.

– Ja det har den. Riksdagens grundlagsutskott har gjort en bedömning att skydda näringsfriheten och har ansett att den rätten är så viktig att restaurangerna inte kan begränsas mer än vad den nuvarande lagen tillåter och det man nu begränsat i Nyland och andra spridningsområden, säger Tuominen.

En bransch skyddas – andra begränsas

Samtidigt som en bransch skyddas, med hänvisning till näringsfriheten, begränsas alltså andra branscher fullständigt.

Kulturbranschen, som visserligen till en viss del får statsstöd, är ändå ingen helt obetydande bransch. Den står för 3,5 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Det här kan jämföras med restaurangbranschen vars andel är ungefär 1,5 procent av BNP.

Evenemangsbranschen som till stor del består av privata aktörer sysselsätter omkring 20 000 personer, och de tillfälliga arbetstagare är upp till 175 000. Det här kan i sin tur jämföras med restaurangbranschen som sysselsätter drygt 77 000 personer.

Ändå har man inte värnat om näringsfriheten för kultur- och evenemangsbranschens del, eller några andra friheter heller, konstaterar Ismo Tuominen.

Ismo Tuominen, hallitusneuvos, sosiaali- ja terveysministeriö
Bildtext Ismo Tuominen är regeringsråd vid Social- och hälsovårdsministeriet.
Bild: Antti Lähteenmäki/YLE

Så säger lagen

Vi ska ta en titt på vad lagen säger om det här.

Lagen om smittsamma sjukdomar, och dess 58:e paragraf ger regionförvaltningsverken och kommunerna rätt att helt förbjuda allmänna sammankomster – och det är det vi nu ser i och med att till exempel teatrar och biblioteken har fått stänga dörrarna. Den här lagen skrevs 2016.

Men i år har riksdagen godkänt en tillfällig lag – ett momentum som trädde i kraft i november – och som berör uttryckligen just restaurangerna.

Den här lagen tillåter inga fler begränsningar än det vi nu ser exempelvis i Nyland. Besluten grundar sig på den här lagen, men statsrådet beslutar om noggrannare förordningar.

Regeringsrådet Ismo Tuominen konstaterar att det hela kan te sig ologiskt, men beror alltså på att lagarna har skrivits under olika tidpunkter, och att de inte har koordinerats och behandlats tillsammans i riksdagen.

Det enda sättet att stänga ned också restaurangerna är alltså att ta i bruk beredskapslagen, som togs i bruk i våras och som möjliggjorde en total nedstängning i landet.

För de som nu är i verklig kris kan den här särbehandlingen av restaurangbranschen te sig som en stor orättvisa. Inom kulturbranschen har man till exempel inte kunnat konstatera en enda smittspårningskedja sedan kulturaktörerna börjat beaktat tryggheten med bland annat munskyddsrekommendationer och halvfulla teatersalar.

– De här standardlösningarna gör att begränsningarna både biter där de ska, och där det finns en risk för spridning, men också de slår fel ibland, säger Ismo Tuominen.

Stolrader i biografsalong
Bildtext Teatrar och andra kulturaktörer har fått stänga ned på grund av coronarestriktionerna.
Bild: Mostphotos

Henriksson: Vi måste följa grundlagen

Vi återgår till justitieminister Anna-Maja Henriksson och frågan om varför just restaurangbranschen fått särbehandling.

– Inte har jag upplevt det på det sättet. Vi har behövt lösa restaurangbranschens situation på ett sätt som också är förenligt med den lagstiftning vi har, säger hon.

– Vi har en grundlag som vi måste följa, man kan inte stänga ned näringsverksamhet hur mycket som helst, och man kan inte stänga ned mer än nödvändigt. Också grundlagsutskottet har haft frågorna på sitt bord när beredskapslagen var i kraft. Det är ju det som är orsaken bakom.

Henriksson säger att situationen överlag är besvärlig, alternativet skulle enligt henne vara att man också begränsade restaurangerna ytterligare, genom en ännu strängare lagstiftning.

– Det kanske inte heller är den bästa lösningen. Kultursektorn lider, vi är medvetna om det. Jag lider också med kulturen och evenemangssektorn varje dag och regeringen tar den här situationen på allvar.

Henriksson säger att hon har stor förståelse för dem som jobbar inom kultur- och evenemangsbranschen.

– Men den gemensamma fienden är nu det här viruset och inom regeringen försöker vi göra vad vi kan.

Jag lider också med kulturen och evenemangssektorn varje dag och regeringen tar den här situationen på allvar.

― Minister Anna-Maja Henriksson

"Nya stödpaket behövs"

Henriksson säger att kultur- och evenemangssektorn är i behov av ett nytt stödpaket och konstaterar att hon kommer att stödja ett sådant så fort ministrarna Lintilä och Saarikko kommer med ett stödförslag.

– Jag hoppas att de kommer med ett sådant förslag så fort det är möjligt.

I fredags träffades kulturminister Annika Saarikko (C), näringsminister Mika Lintilä (C), chefen för Institutet för hälsa och välfärd Mika Salminen och representanter från kultur- och evenemangsbranschen för att än en gång diskutera branschens kris och nya stödpaket.

Saarikko säger att hon vill föra fram evenemangsbranschens situation för behandling i regeringen ännu före jul. Hur stora summor det är frågan om är ännu oklart.

Kulturen har redan fått 120 miljoner euro i tilläggsbudgetarna under det här året.

Överdirektör Riitta Kaivosoja vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att man nu kommer att dela ut 30 miljoner euro för kultursektorn.

– Men kulturbranschen kommer att behöva stöd ännu en lång tid framöver.

Diskussion om artikeln