Så här ska vården ordnas i framtiden - regeringen presenterade sin slutliga modell till vårdreform

Små justeringar, men ingen helomvändning. Ungefär så kan man sammanfatta den slutliga versionen av regeringen Marins vårdreform som nu getts till riksdagen.

Bland annat ska kommuner som satsar på förebyggande av hälsoproblem och de med stor inflyttning få lite mer pengar, lovar regeringen.

- Den här dagen kunde inte ha börjat bättre, utbrast familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på tisdagsförmiddagen.

Man kunde ana ett försiktigt lättat leende bakom munskyddet när Kiuru inledde presskonferensen vid vilken hon och sex andra ministrar presenterade vårdreformen.

Regeringen har nu filat på sitt förslag till social- och hälsovårdsreform, som presenterades tidigare i höst.

Man har åtgärdat en del av de punkter som väckte mest kritik och frågor.

Bland annat lovar Kiuru nu att orter som satsar mycket på att förebygga hälsoproblem ska få mer pengar av staten än man ursprungligen hade tänkt.

Det samma gäller regioner med stark inflyttning. Båda de här frågorna lyftes upp i kritisk dager när de större städerna kommenterade det ursprungliga förslaget till reform.

De ansåg att modellen i alltför hög grad byggde enbart på vårdbehovet - ju äldre och ju sjukare befolkning, desto mer pengar från staten.

Enligt kritikerna sporrar det här inte till förebyggande hälsoarbete eller till att locka unga skattebetalare.

Penningfördelningen har också kritiserats bland riksdagsledamöter, speciellt stort är missnöjet inom Svenska folkpartiet.

Trots en viss justering av penningfördelningen, står ändå grunden kvar - pengarna ska i främsta hand delas ut utgående från behovet.

Ska bli billigare med tiden

Regeringen Marins förslag till vårdreform har också kritiserats för att glömma bort de ekonomiska utmaningarna.

Tidigare regeringar har mer eller mindre direkt uttryckt att ett av målen med en jättereform av det här slaget bör vara att få kontroll över vårdkostnaderna.

De hotar att skena iväg när en allt större del av finländarna blir gamla och sjuka.

Den här regeringen har inte betonat det här, men på tisdagens presskonferens försäkrade socialdemokratiska kommunministern Sirpa Paatero att ekonomin är under kontroll.

- Till en början kommer det här att kosta en del, men år 2030 räknar vi med att man får det här i balans, sa Paatero.

Enligt henne tänker man att kostnadsökningen kan stävjas med en halv miljard euro på lång sikt. Något spar är det ändå inte tal om.

Övergångstid för arrangemang med privata bolag

En annan fråga som väckt debatt inför den här versionen av vårdreformen är de privata aktörernas roll.

I dagens läge har man på en del håll lagt ut hela vården på privata bolag - något som inte ska vara möjligt i framtiden.

Arrangemang av det här slaget ska nu gås igenom fall för fall och meningen är att man efter en övergångstid slopar sådana avtal.

Exakt hur det ska gå till när avtal hävs, gick ministrarna inte in på under presskonferensen.

Kiuru försäkrade ändå i en rätt komplicerad utläggning att regeringen även beaktat risken för rättsfall när man gått in för den här linjen.

I bakgrunden finns grundtanken att välfärdsområdena själva ska klara av att erbjuda den vård och omsorg som krävs.

Kiuru ville ändå understryka att regeringen inte är ute efter att slopa allt samarbete med privata vårdaktörer.

- Vårdsedlar, inhyrd vårdpersonal och olika samarbetsmodeller är okej också i framtiden, lovade Kiuru.

Äntligen i mål?

Låter allt det här bekant? Flera regeringar har presenterat flera versioner av jättereformen, som ska ruska om det finländska vårdsystemet i grunden.

I bagaget har man nu åratal av arbete, försök och misstag. Även tidigare har man försökt sig på att göra om vården så att den ska fungera jämlikt och effektivt i hela landet.

Enligt minister Kiuru har man lyssnat noggrant på all kritik, inte minst på allt det som riksdagens grundlagsutskott framfört mot de olika tilltänkta reformerna under årens lopp.

Den tidigare ordföranden i social- och hälsovårdsutskottet Kiuru verkar nu säker på att den här reformen klarar sig genom riksdagsmangeln.

Inte att undra på om hon ser lättad ut.

Vårdreformen i ett nötskal:

- Det skapas 21 välfärdsområden + Helsingfors
- Välfärdsområdena tar över social- och hälsovården från kommunerna
- Även räddningstjänsten omfattas av reformen
- Pengarna kommer från staten
- Riksdagen inleder nu behandlingen av reformförslaget
- Områdesval ska ordnas i början av år 2022
- Välfärdsområdena ska inleda sin verksamhet 2023

Artikeln uppdaterad kl.13.10 med de centrala punkterna i reformen.