Det råder tystnad kring de cirka 20 finländska barnen i lägret för misstänkta IS-krigares anhöriga i Syrien

Det finns fortfarande ungefär 20 finländska barn i lägret al-Hol i Syrien. Finlands utrikesministerium ger ut mycket knapphändig information om barnen och deras anhöriga. Den rådande pandemin gör att kommunikationen har försvårats, och nu börjar vintern vara i antågande.

Lägret al-Hol sköts av kurdiska myndigheter. Lägerinvånarna består av misstänkta IS-krigares familjer. Många av de internerade kvinnorna har varit gifta med IS-krigare och har varit internerade i lägret sedan terrororganisationen Islamska statens sista fäste föll.

Pekka Shemeikka, informationsansvarig på Utrikesministeriet, säger att situationen inte har förändrats särskilt mycket sedan augusti då tolv finländare från al-Hol anlände till Finland.

Shemeikka besvarar några frågor i ett mejl till Svenska Yle.

1. Hur många finländare finns det kvar i lägret al-Hol?

- I den utländska delen av al-Hol finns det fortfarande cirka 6 000 barn och cirka 3 000 kvinnor.

- Inne i lägret finns det bland annat ungefär 600 barn och 200 kvinnor från EU-länderna. Av barnen är ungefär hälften under fem år gamla.

- Under år 2020 har barn förts ut ur lägren till sina hemländer, bland annat till Storbritannien, Italien, Frankrike, Ryssland och USA.

- Det finns fortfarande ungefär 20 finländska barn i lägret och färre än tio mödrar.

2. Är det möjligt att få barnen till Finland? Vad gör Utrikesministeriet?

- Myndigheterna fortsätter som hittills med att bistå de finländska barnen. Utrikesministeriets mål - och statens skyldighet - är att försöka få hem de finländska barnen så snabbt som möjligt. Uppgiften är verkligen svår, men den går att genomföra.

3. Har Finland kontakt med lägret?

- Situationen i området och i nordöstra Syrien är fortsättningsvis inte stabil. Kampen mot terrororganisationen Islamiska staten (IS) kräver kontinuerligt insatser från det internationella samfundet.

- Vi kan inte ge ut detaljer om de finländska myndigheternas verksamhet eftersom det handlar om att trygga myndigheternas agerande. Dessutom handlar det om skydd av privatliv, framför allt barnens.

4.Har någon myndighet rest till al-Hol eller Syrien / Turkiet nu under hösten med anledning av barnens situation?

- Se ovan.

5. I augusti anlände en familj från al-Hol till Finland. På vilket sätt skedde det? Kunde något liknande ske i dag?

- Då handlade det om en familj som själv hade flytt från lägret. Utrikesministeriet har kontinuerligt varnat för de risker som finns om man försöker fly på egen hand.

Tre familjer anlände till Finland i augusti

• I augusti 2020 kom tre familjer - tre vuxna kvinnor och nio barn till Finland från al-Hol. Enligt UM ar barnen under tio år gamla. Familjerna uppges vid olika tidpunkter våren 2020 ha lyckats fly från al-Hol där de var internerade. Det är oklart hur familjerna flydde från lägret.
• Familjerna beviljades resedokument på ambassaden i Turkiets huvudstad Ankara. Hemfärden ordnades enligt UM i samarbete med turkiska myndigheter.
• UM påpekar att alla finländska medborgare har rätt att återvända till Finland om de så önskar. Utrikesministeriets och ambassadernas uppgift är att erbjuda nödvändiga dokument som möjliggör hemresan.

Grundlagsutskottet utreder ministeransvar

Utrikesminister Pekka Haavistos agerande i al-Hol-frågan väckte mycket uppståndelse i höstas. Haavisto förargade sin tjänstemannakår genom att överlåta ansvaret för al-Hol-frågan till ett specialsändebud, och frånta chefen för den konsulära avdelningen, Pasi Tuominen, uppdraget.

Haavistos ageranden granskas nu av grundlagsutskottet.