Sanningar och myter om cannabis – vad händer om Finland avkriminaliserar världens mest kontroversiella planta?

Cannabis, marijuana, gräs... Ett rusmedel som ständigt väcker debatt. Men vad är egentligen cannabis? Och vad skulle avkriminalisering innebära?

Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd år 2018 har nästan en fjärdedel av finländarna prövat cannabis under sin livstid, sju procent hade använt cannabis det senaste året, och tre procent den senaste månaden. Det är alltså ingen främmande makt som hotar krypa in i stugorna, det har den redan gjort. Men vilka risker medför en eventuell avkriminalisering?

Vi börjar med att reda ut vad cannabis är, går vidare till sanningarna och myterna och landar i vad en avkriminalisering innebär och varför cannabis är en så omtvistad, politisk fråga som alla utnyttjar på sitt eget sätt.

Vad är cannabis?

Öppna

Cannabis är en växt som odlats av människor i tusentals år, och det är möjligt att det är en av de allra första växterna vi började odla. Den kallas även hampa, hasch, ganja, marijuana och många andra saker. Cannabis används främst som rusmedel, som naturmedicin eller som material för tillverkning av olika saker.

Cannabis som rusmedel/medicin

Människan har använt cannabis för dess psykoaktiva effekter - för att bli hög - åtminstone sedan närmare tusen år före vår tideräknings början. Ruset har använts i religiös kontext av flera kulturer genom historien.

Man kan röka, äta och dricka cannabis och även använda det som salva eller olja för utvärtes eller invärtes bruk.

Om du röker cannabis kommer effekten - ruset - relativt snabbt, medan då du till exempel äter cannabis (i form av till exempel ett bakverk) kan effekten dröja innan den presenterar sig.

Vad som händer med din kropp beror på den kemiska sammansättningen av den cannabis du använder och delvis på din ålder (farligare för tonåringar och yngre).

Cannabis består av tiotals kemiska föreningar vars förhållande till varandra avgör hurudan effekt drogen har. THC – tetrahydrocannabinol – ger det eftertraktade ruset medan CBD – cannabidiol – besitter de eftertraktade medicinska, terapeutiska effekterna. Ju starkare THC, desto kraftigare rus och större inverkan på användaren. Produkter med relativt hög CBD-halt är tillåtet i många länder, så länge THC-halten är så låg att den inte kan ge ett rus. I Estland till exempel är den tillåtna THC-halten 0,2 procent, medan den i rekreationell cannabis oftast är mellan 10 och 20 procent.

Det finns tre varianter från vilka alla former av cannabis som drog härstammar:

• Cannabis sativa
• Cannabis indica
• Cannabis ruderalis

Traditionellt hette det att Cannabis indica gjorde dig avslappnad, medan sativa gjorde dig full. Ruderalis har kommit med i den globala odlingsprocessen sent, för att man genom att ta med den i aveln kan effektivera odlingsprocessen.

I dag är de latinska namnen som bäst irrelevanta och i värsta fall missvisande: plantorna har korsbefruktats så mycket att nästan inga cannabissorter längre är enbart den ena eller den andra varianten.

Cannabis som material

Sannolikt användes C. sativa ursprungligen som material, och det är då vi kallar den för hampa. Hampan är ett utomordentligt material som använts för att tillverka bland annat rep och kläder men också i modern tid som byggmaterial för att bygga hus och andra byggnader.

I dag finns en överenskommelse om att om andelen av det psykoaktiva ämnet THC är högst 0,3 procent kan det kallas för hampa. Så definieras hampa bland annat i amerikansk lag.

Myterna: Cannabis leder till "hårda droger" och är dödligt

Många av de omdebatterade farorna med cannabis handlar om vad som händer med användaren ur ett samhälleligt perspektiv. I Finland lever fortfarande en uppfattning kvar om att cannabis är en drog som är farlig på samma sätt som andra, hårdare droger.

I nyheter om droger och i många myndighetsrapporter klumpas cannabis ihop med kokain, heroin, metamfetamin och ännu farligare substanser. Otrevliga historier om förstörda liv inleds med cannabisanvändning, och kopplingen mellan att röka hasch och överdosera på MDMA känns kort och stark.

Cannabis leder inte automatiskt till att man använder hårdare droger

Kim Kannussaari, EHYT

Sanningen är mer komplicerad. Vi ringer upp Kim Kannussaari, projektchef på Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, Ehyt.

- Cannabis leder inte automatiskt till att man använder hårdare droger. I Finland har 24 procent av finländarna mellan 15 och 69 år prövat på cannabis, medan fem procent eller färre har prövat hårare droger, konstaterar Kannussaari.

Tron på att cannabis är en så kallad gateway drug, en kanal rakt till hårda droger, kallas för portteorin. Den är väldigt livskraftig i Finland.

- Att portteorin ännu är så stark närvarande i Finland beror säkert på en illusion som skapas genom att vi då vi tittar på hur användare av hårda droger har börjat använda droger, så ser vi cannabis, säger Kannussaari.

Han påpekar att man oftast också ser andra beroendeframkallande faktorer, bland annat alkohol. Kannussaari anser att det handlar mer om att ett beroendebeteende skapas hos vissa personer.

- Ser man på alla som prövat på cannabis så ser vi att nästan ingen går vidare till hårdare droger. Och då kan jag tycka att portteorin är en orättvis skrämseltaktik man kör med unga, istället för att prata om saker som de är.

Kannussaari har upptäckt att unga upptäckt att cannabis inte är den problemdrog vuxna i årtionden målat upp den som. Han påpekar att om vi skulle prata om alkohol genom att enbart ta upp de mest tragiska och hemska historierna om hur det kan gå om man missbrukar alkohol, skulle många känna att det är en orättvis diskussion.

Istället vill han föra en ärlig dialog, där farorna med cannabis och uppkomsten av beroenden över lag diskuteras sakligt. Han har upplevt att allt fler unga har en liberal syn på droger, och speciellt cannabis, men att unga också är mottagliga för diskussion.

Att unga har märkt att cannabis inte automatiskt leder dig till samhällets rännsten är en av orsakerna till att attityderna har blivit mer tillåtande hos yngre.

En annan myt om cannabis är att det skulle vara livsfarligt. Och visst kan man säga att det är det, eftersom det kanske kan ge upphov till lungcancer. Men direkt, i form av överdos, är sannolikt mer eller mindre omöjligt.

Än så länge finns inte ett enda bekräftat fall där användningen av cannabis har lett till döden. De senaste åren har ett par fall diskuterats i USA, men om det verkligen är själva cannabisen som lett till döden är oklart.

Det är nämligen oklart om en människa kan inta så mycket THC på en gång att dosen skulle vara dödlig. Bland annat har man räknat med att man måste äta över 50 000 vingummi-björnar med cannabis eller röka cirka 2000 cannabiscigarretter för att få en dödlig dos. Om det är fysiskt möjligt att röka så mycket gräs att man kan dö utan att kroppen innan dess försöker stoppa dig är också oklart.

Vad menas med en avkriminalisering och kan den föra med sig något gott?

Eftersom medborgarinitiativet om cannabis fick 50 000 underskrifter har frågan om Finlands cannabislagstiftning nu dykt upp på agendan igen. Regeringen har dock upprepade gånger meddelat att den avkriminalisering som medborgarinitiativet önskar inte är något man tänker ta i tu med nu – men det beror förstås på om riksdagen håller med. Vilket de antas göra.

Men vad skulle en avkriminalisering innebära? I nuläget säger lagen att cannabis är olagligt, man får inte använda, inneha, köpa eller sälja, och under inga som helst omständigheter importera cannabis. Undantag för medicinsk cannabis finns men är sällsynt.

En avkriminalisering betyder inte en legalisering. En legalisering skulle innebära att det blir tillåtet att köpa och sälja, och en marknad kunde uppstå. Avkriminalisering innebär att det inte är straffbart att använda cannabis, men sannolikt skulle odling fortfarande begränsas och import vara förbjudet.

THL gjorde tidigare i år en rapport där man tittat på andra länders erfarenheter. Slutsatsen är ändå att Finland måste hitta en egen modell.

I medborgarinitiativet begränsas innehavet till 25 gram – fem gånger så mycket än vad som är tillåtet i Nederländerna – och hemodling tillåts, något som lär vara den absolut sista tuvan som stjälper det lasset, då odling är politiskt ännu mer problematiskt att tillåta.

Det finns några goda saker som en avkriminalisering kunde medföra. En av dem handlar om polisens resurser och sättet man förebygger cannabismissbruk, säger Matilda Hellman, forskningsdirektör vid Helsingfors Universitet som forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende.

- Avkriminalisering är en bra sak om det gäller ett beteende som redan är utbrett och om det gäller bruk. Det kan vara slöseri med resurser att hålla reda på vad varje individ gör, så länge det inte skadar nån annan, säger Hellman.

Data från olika länder visar att kostnaderna för social- och hälsovård kan stiga med en avkriminalisering, men inte lika mycket som övervakningskostnaderna krymper.

De senaste åren har man också sett en ökning av mängden som får vård för cannabisrelaterade krämpor i länder där det är kriminellt. Det antas bero på att den liberalare synen på cannabis får fler människor att våga söka hjälp, och i länder där det är avkriminaliserat sjunker tröskeln ytterligare.

Men nackdelar finns det såklart också. Användningen ökar speciellt bland män i åldrarna 20 till 40, och i vissa amerikanska delstater har man sett att det ökar marginellt även bland tonåringar. Risken för det är dock liten eftersom data från andra regioner visar att det inte nödvändigtvis ökar.

En amerikansk studie visar att användningen hos unga till och med sjunker med en legalisering, vilket antas bero på att laglig cannabis innebär att unga måste bevisa sin ålder.

Finns inte vårdresurser ännu

Kim Kannussaari på Ehyt är inte kategoriskt emot en avkriminalisering men säger att Finland inte i nuläget är förberett på en så stor förändring.

- Problemet är att vi inte har ordentlig vård att erbjuda. Det finns inte plats för de som skadas av cannabis. Så det skulle kunna skapa en sådan flaskhals som vi inte har svar på just nu, vi behöver få flera dimensioner av vårdpaletten i skick först. Sen kan politikerna börja fundera, säger Kannussaari.

Han hoppas att man oavsett vad som händer med avkriminaliseringsdebatten lägger in mer resurser i vården, så att de som får problem med cannabis ska få hjälp.

- Vi förstår att det alltid är bättre med åtgärder genom social- och hälsovården än med rättsliga åtgärder.

Cannabisfrågan handlar om politik

Det är internationella fördrag som bestämmer olika substansers laglighet. Nyligen slutade FN klassa cannabis som en farlig drog, men fortfarande är det en drog.

Orsaken till att det över huvud taget är olagligt är en galen historia – uttråkade amerikanska tjänstemän, hippierörelsen och rasism har alla spelat en roll – men fortfarande finns det länder som motsätter sig cannabis på alla plan.

- FN:s narkotikakonvention är inte jätteflexibel, säger Social- och hälsovårdsministeriets konsultativa tjänsteman Elina Kotovirta.

Eget bruk är ändå tillåtet att tillåta, säger hon, vilket är varför Portugals avkriminalisering är inom ramarna. Alla målar ändå inte innanför linjerna.

- Till exempel Nederländerna eller Kanada har brutit mot konventionen. Men det finns ingen internationell polis för det här, säger Kotovirta.

Att bryta mot konventionen faller inte alltid i god jord hos andra länder. Men varje land måste själv analysera konsekvenserna ett sådant beslut kan ha.

I Finland har man hållit sig till regelverket, trots att det också här susar i cannabis-säven. Men trots att många experter och politiker stöder en avkriminalisering är det osannolikt att den blir av just nu.

Det här beror på att cannabisfrågan inte löses med hjälp av vetenskaplig fakta. Cannabis har blivit en fullständigt politisk fråga.

Vilket i sin tur beror på att det inte finns tillräckligt med vetenskap, vilket ytterligare i sin tur beror på att forskning har varit svårt det senaste århundradet eftersom cannabis har varit olagligt.

Det är politik, där båda sidorna plockar den fakta (eller de faktoider) som passar den egna agendan.

Alla Svenska Yle talat med är överens om att mer forskning behövs, för att definitivt få svar på om cannabis gör mer nytta eller skada. Medicinsk marijuana, avkriminalisering och allt mer utbrett bruk innebär trots det att det kommer vara ett samtalsämne i många år framöver.

Källorna för den här artikeln är många och består av akademiska och journalistiska artiklar. Till de viktigaste hör: Cannabishjälpen, Droglänken, universitetet i Cambridge, olika länders nationella hälsomyndigheter inklusive USA:s, och flera undersökningar som skribenten hittat via (främst engelskspråkiga) Wikipedia.

Rättelse kl 11:10 bildtexten rättad angående vilken del av cannabisplantan man röker.