Den nästan outnyttjade värmetekniken – sparar 15–30 procent av värmekostnaderna
Lövbiffen, glödlampan och elbilen i all ära, men när det gäller konsumenternas individuella koldioxidutsläpp är uppvärmningen, tillsammans med konsumtionen, väldigt intressant.
Den nästan outnyttjade värmetekniken
En fjärdedel, eller 26 procent, av energiförbrukningen i Finland går till uppvärmningen av fastigheter – bara industrin använder mer energi. År 2019 var ett historiskt år för fjärrvärmebranschen, då producerades det för första gången mer fjärrvärme med förnybara bränslen än med fossila.
Men omställningen till förnyelsebara energikällor tar både tid och kräver enorma investeringar. Det nya flerbränslekraftverket i Nådendal, som använder biobränslen, kostade till exempel cirka 260 miljoner euro.
Ett annat sätt att minska på utsläppen är att dra ner på själva förbrukningen. Och det finns en relativt billig lösning som inte snålar på komforten och ändå börjar spara pengar åt dig med en gång.
– Grovt uppskattat skulle åtminstone 80 procent av lägenheterna som är kopplade till fjärrvärme kunna övergå till smarta värmesystem. Det är en billig lösning som minskar förbrukningen med en gång så vi är nästan lite besvikna över att det går så pass långsamt framåt, säger Christoffer von Schantz vid DNA Wattinen som installerar smarta värmesystem till husbolag.
I äldre hus finns mer sparpotential
Nästan hälften av uppvärmningen, 46 procent av bostads-, affärs- samt offentliga byggnader, sker med fjärrvärme i dag, och det är där den mest lättåtkomliga sparpotentialen finns.
Med smarta termostater optimeras värmeförbrukningen så att stora uppvärmningstoppar minskar, värmen distribueras jämnare i lägenheten och temperaturen kan automatiskt sänkas om du är på jobb eller vill ha det svalare då du sover.
När von Schantz började se vad man kunde göra för att minska på den onödiga uppvärmningen som sker idag blev han överraskad.
– Vi blev nästan lite förvånade att det redan fanns teknik som kunde styra värmen smartare, men ingen hade kopplat ihop dem till en vettig tjänst. Med smartare värmesystem får invånarna en direkt effekt som börjar spara pengar och förbrukning redan följande dag. Dessutom har vi sett att trivseln ökar då man är nöjd med värmen i bostaden, säger von Schantz.
Cirka 80 procent av hushållens energiförbrukning går åt till uppvärmning av husen och varmvattnet. I medeltal sparar de smarta värmejusterarna 15–20 procent av uppvärmningskostnaderna.
Som mest har husbolag minskat energiförbrukningen med 30 procent. Ju äldre fastighet, desto större är ofta sparpotentialen.
Stor miljövinst med smartare värme
I början av 1990-talet konsumerade finländarna cirka 1,15 miljoner Terajoule (TJ). År 2018 var siffran 1,38 miljoner TJ. Det kanske ser ut som några decimaler, men skillnaden på 230 000 TJ motsvarar all kärnenergi vi använder på ett år.
Därför är den andra nyckeln till minskade utsläpp en minskad förbrukning.
För att Finland ska nå sitt mål att bli klimatneutralt till år 2035 ska utsläppen minska med långt över hälften - från 56 till 21 miljoner ton koldioxid.
Enligt regeringens planer ska den största utsläppsminskningen ske inom industrin, som också konsumerar mest energi i Finland.
Där ska man spara 6–8 miljoner ton koldioxid genom bland annat elektrifiering av industrin och koldioxidsnål teknik.
När det gäller uppvärmningen och elproduktionen är målet att spara 1–2 miljoner ton koldioxid av de totala utsläppen som låg på 19 miljoner ton år 2018.
Fjärrvärmen orsakade 7,5 miljoner ton koldioxidutsläpp år 2018 och om man kunde minska förbrukningen med i snitt 20 procent skulle det i sig minska utsläppen med 1,5 miljoner ton.
Geotermisk hetta till Åboborna?
I och med att fjärrvärmeverken redan kommit igång med att ställa om till förnyelsebara energikällor har utsläppen också minskat de senaste tjugo åren. Rekordåret var 2003 då el- och värmeproduktionen släppte ut hela 41,7 miljoner ton koldioxid, och nu är man alltså nere på mindre än hälften av den mängden.
I Åbo får så gott som alla hushåll sin fjärrvärme från Åbo Energi. Företaget tar klimatmålen på allvar och har de senaste 10 åren målmedvetet fasat ut de fossila bränslena i sin fjärrvärmeproduktion.
– Vi har som mål att sluta använda kol helt och hållet år 2022. Vårt nya kraftverk i Nådendal gör att vi kan använda förnyelsebara energikällor som träflis, en sidoprodukt från träindustrin samt SRF-återvinningsbränsle, som till exempel består av plast som inte är återvinningsbart, säger Tommy Rönnqvist vid Åbo Energi.
Målet för bolaget är att bli klimatneutralt till år 2029. Under 2020 producerades nästan 80 % av Åbo Energis fjärrvärme med förnybara energikällor, men det hade inte varit möjligt utan stora investeringar.
– Kanske är det ambitiöst, men vi har bra fart och många stora investeringar är gjorda. Vi återvinner också energi från avgaser och vi har fått beslut från Arbets- och näringsministeriet om ett stöd till en stor värmepump som använder värmen i havet, och vi hoppas att vi kan göra investeringsbeslutet snart, säger Rönnqvist.
Åbo Energi har också slutit ett förhandsavtal med St1 som provborrar 6 kilometer djupa hål i marken. Det är ett projekt som går under namnet "Deep heat" där man utnyttjar geotermisk hetta – ett slags bergvärme 2.0.
Projektet har stött på många hinder, dragit ut på tiden många år och kostat långt mer än beräknat. Men om det fungerar kommer Åboborna kanske att få se liknande borrningar också i Åbo.
Vill du läsa mer om energiproduktion, utsläpp och konsumtion kan du bekanta dig med tabellerna på Statistikcentralens energidatabas.