Trafikutsläppen måste minska snabbare än planerat – de föreslås bli en del av utsläppshandeln

Förnyade skattemodeller, rusningsavgifter, elbilar, cykling och promenader finns bland idéerna för hur Finland ska halvera sina trafikutsläpp till 2030. För att EU ska nå sitt ambitiösa kolneutralitetsmål till 2050 hänger mycket på kolsänkorna och ny teknologi.

I fredags bestämde EU-ledarna att unionens klimatmål för 2030 skärps – istället för att minska utsläppen med 40 procent jämfört med 1990 ska minskningen vara 55 procent. I morse informerade Miljöministeriet tillsammans med Kommunikationsministeriet och Teknologiska forskningscentralen VTT om vad det här innebär.

Eller, informera är ett starkt ord. Än så länge är detaljerna för hur det nya målet ska uppnås oklara, och konkreti förväntas först till sommaren 2021. Men de stora penseldragen är åtminstone klara.

Ett förslag är att trafikens och uppvärmningens utsläpp skulle bli en del av utsläppshandeln på ett eller annat sätt.

Det kan vara en bra idé: Utsläppshandeln har fungerat hittills, bland annat uppskattas systemet ha minskat utsläppen med en miljard ton mellan åren 2008 och 2016. Som jämförelse så släppte hela EU:s industri och hushåll ut 4 miljarder ton växthusgas förra året.

Frågetecken finns för hur den delade ansvarsbördan mellan länderna ska löpa smärtfritt. Alla länder har inte samma möjlighet att till exempel förnya sin energisektor eller föryngra sin bilpark, så vissa förväntas lyckas med mer – och dit hör Finland.

I Finland behöver trafiken och energisektorn minska sina utsläpp, det står klart: en femtedel av Finlands utsläpp kommer från trafiken och hälften av det från personbilar, medan det har uppskattats att uppvärmningen står för nästan en tredjedel av utsläppen.

Eftersom vi behöver varma hus och många behöver personbilar måste man hitta fungerande sätt att minska på utsläppen i dessa sektorer. Och bland idéerna finns de vanliga misstänkta.

Kommunikationsministeriet hoppas kunna få folk att övergå till elbilar (som ska drivas på klimatneutral energi) och bland förslagen finns också rusningsavgifter, nya skattemodeller och främjandet av cyklar och apostlahästar. Men det klarnar som sagt till sommaren.

Kolsänkorna växer igen från 2030

Sanningen är att för att nå -55 procent 2030 och den planerade klimatneutraliteten 2050, behöver vi höja ambitionerna. Med nuvarande takt och planer blir EU nästan tio procent under målet 2030, och nästan 15 procent från utsläppsneutralitet 2050.

Energisektorn måste förstås bli grönare, men EU och Finland har också stora förhoppningar på att kolsänkorna – alltså skogar och andra naturlandskap som binder koldioxid – ska växa rejält till 2050 och att de tillsammans med ny, koldioxidbindande teknik ska få oss över mållinjen. Om kolsänkorna och den nya teknologin sviker är det väldigt svårt att nå målen.

Hela det här decenniet förväntas kolsänkorna faktiskt krympa, men efter det är målet att trenden ska vända. En aktiv politik ska leda till skapandet av nya skogar, fler fridlysta områden och våtmarker och så vidare.

Det hoppas EU att ska binda så mycket koldioxid att det äter upp tio procent av utsläppen.

Teknologin den sista spiken

Orsaken till varför EU nu hoppas på kolsänkorna är att det finns vissa utsläpp som är väldigt svåra att eliminera. Målet är att trafiksektorns och energisektorns utsläpp så gott som försvinna senast under 2040-talet, men det är svårare att genomföra i jordbruket och delar av industrin.

Det blir ungefär 15 procent kvar av utsläppen jämfört med 1990 års nivå. Kolsänkorna ska alltså sköta kring tio procent av det, och den återstående tredjedelen är det tänkt att ny, koldioxidbindande teknik ska lösa.

Redan nu finns det lovande projekt och fungerande företag, men på 30-talet ska de vara mainstream och rensa koldioxid från atmosfären på allvar.