Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Uigurer i Kina i tvångsarbete på bomullsfälten – plockar bomull som kan dyka upp i kläder runtom i världen

Från 2020
Bomullen i dina kläder kan komma till genom slavarbete i Kina - Spela upp på Arenan

Uiguriska aktivister trappade på onsdagen upp kraven på länder och företag att sätta press på Kina för att få ett stopp på förföljelserna av den muslimska uiguriska minoriteten.

En rapport från den amerikanska tankesmedjan Center for Global Policy uppger att över en halv miljon uigurer i Xinjiang arbetar med bomullsplockning under tvång.

– De här slutsatserna är av historiska proportioner, säger rapportens författare Adrian Zenz till BBC.

Enligt honom finns det nu för första gången bevis för tvångsarbete inom den ekonomiskt viktiga bomullsproduktionen.

– Det är potentiellt avgörande.

Rapporten är sammanställd av offentliga kinesiska statliga dokument och officiella kinesiska medierapporter.

Kinas utrikesministerium har tillbakavisat beskyllningarna och sagt att det handlar om att lyfta miljoner människor ur fattigdom.

– Att hjälpa människor från olika etniska grupper att säkra sig en stabil sysselsättning är något helt annat än tvångsarbete, sa ministeriets talesman Wang Wenbin.

En stängd port till ett stort område med höga byggnader.
Bildtext Ett av interneringslägren i Xinjiang. Texten på byggnaden är både på kinesiska och uiguriska.
Bild: EBU/BBC

Rapporten ökar trycket på Kina efter flertalet rapporter det senaste året om allvarliga förföljelser av den uiguriska minoriteten.

Kina står för en femtedel av världens bomullsproduktion och största delen av den kinesiska bomullen kommer från Xinjiang.

Kinesisk bomull används som råvara i flera asiatiska länder där underleverantörer syr kläder för internationella modemärken.

– Det finns ett samband mellan modernt slaveri och folkmord, säger ordföranden Dolkun Isa på exilorganisationen World Uyghur Congress.

Reaktionerna på behandlingen av uigurerna har dock varit lama.

Den kinesiska bomullen är viktig för många internationella textiltillverkare och dessutom aktar sig många länder för att reta upp det ekonomiskt mäktiga Kina.

– Vi har inte sett några ordentliga åtgärder för att stoppa det här folkmordet på uigurerna, säger Isa till Deutsche Welle.

En grupp män står med plakat som fördömer Kinas förföljelser av uigurerna.
Bildtext Protester mot Kinas behandling av uigurerna förekommer regelbundet på olika håll i världen. Här demonstrerar exiluigurer utanför Kinas ambassad i Bombay.
Bild: EPA-EFE/DIVYAKANT SOLANKI

Få länder i omvärlden har gått längre än till att verbalt fördöma eller uttrycka oro. En del idrottsstjärnor med hög profil har i alla fall fått uppmärksamhet för sina aktioner mot Kina.

En sådan är den spanska fotbollsklubben FC Barcelonas franska spelare Antoine Griezmann som tidigare hade ett sponsoravtal med den kinesiska it-jätten Huawei och marknadsförde Huaweis mobiler.

Förra veckan avslutade han dock sitt samarbete med Huawei med hänvisning till att Huawei är inblandat i de statliga förföljelserna av uigurer.

En annan idrottsprofil som nyligen dumpat Huawei är den svenska simstjärnan Sarah Sjöström.

Ett av de få länder som infört direkta sanktioner för utnyttjandet av uigurisk slavarbetskraft är USA, som nyligen förbjöd import av bomull från en av Kinas största exportörer XPCC.

Internationella brottmålsdomstolen behandlar inte ärenden i Kina

Ett försök av uigurernas representanter att driva sin sak i Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag misslyckades tidigare i veckan.

Uiguriska exilgrupper bad i somras domstolen inleda en folkmordsprocess mot Kina och överlämnade dokumentation om tvångsinternering och sterilisering av uigurer och andra muslimska minoriteter.

Domstolen avslog dock begäran i måndags och sa att den inte har möjlighet att åtala Kina eftersom Kina inte är medlem av ICC och därmed faller utanför domstolens jurisdiktion.

Diskussion om artikeln