Huvudägaren oförstående till uppbrottet – anklagar HIFK för vilseledande siffror och ensidiga avtal: ”Kan inte behandla utländska investerare på det här viset”

HIFK vägrade täcka förluster, och när man sedan sade upp samarbetet var det ensidigt och omotiverat. Så ser den kinesiske huvudägare på härvan kring klubben. Vill de förstöra klubben så är de på rätt väg, säger styrelsemedlemmen Andrei Zolotko.

Våren 2019 gick Lucas Jin Chang in som huvudägare i HIFK då han köpte drygt 52 procent av klubben, men äktenskapet blev inte långt och lyckligt. I november, efter endast ett och ett halvt år tillsammans, valde HIFK att säga upp avtalet med Chang.

Läget mellan HIFK och Chang var låst då man inte kunde nå en gemensam väg för samarbetet, och då HIFK lyckades samla ihop 20 huvudfinansiärer gick man vidare som registrerad förening.

Från motpartens sida är man oförstående till varför man hamnat i det här läget, berättar Andrei Zolotko som är Changs affärspartner och styrelsemedlem i HIFK Fotboll Ab.

– Klubben hade nekat till alla våra investeringsförslag även om vi inte har brutit några avtal. När vi kom in i HIFK kom vi överens om en investeringsplan som vi har överträffat. Nästa betalning ska vara i oktober 2021 och följande sedan före 2024.

– När samarbetet började fick vi information om det ekonomiska läget i klubben men det var minst sagt väldigt vilseledande. Vi fick en budget som klubben inte kunde fullfölja och alla siffror var felaktiga, som skatter, sociala kostnader och klubbens tillgångar, säger han till Yle Urheilu.

Större investeringar krävdes

Enligt Zolotko blev man snabbt varse om att det krävdes större investeringar än planerat, och att man under det första året godkände det.

Till följande år krävde man att alla förluster som uppstod runt den dagliga verksamheten skulle täckas av samtliga aktieägare.

– Vi skulle stå för 52 procent som är vår andel, och resten enligt hur mycket de äger. Klubben sa att man inte kan göra det eftersom man inte har några pengar. Några veckor senare meddelar de att de har pengar men inte vill investera med oss och går vidare utan oss.

– Det mest intressanta är att de bryter kontraktet utgående från ett papper som endast är på finska och underskrivet av Christoffer Perret, och utan att informera oss om det. De skapade en klausul där de har möjlighet att bryta avtalet utan att informera huvudägaren, säger Zolotko.

Huvudägaren ville inte bryta samarbetet

Enligt Zolotko har den kinesiske huvudägaren redan investerat närmare en miljon euro i HIFK, och hävdar också att klubben budgeterat fel med mellan 40 och 60 procent.

När HIFK sedan ville gå skilda vägar kom klubben med flera skambud anser Zolotko.

– De ändrade sina bud hela tiden och utan att vi fick möjlighet att svara. Till slut kom de med ett som förödmjukade oss. Vi kan inte förstå logiken bakom deras handlingar. Vill de förstöra klubben så är de på rätt väg, säger han.

Trots meningsskiljaktigheter ville huvudägaren inte bryta samarbetet.

– Vi har gjort det väldigt klart att vi är redo att fortsätta investera och vi ville att även de andra ägarna skulle göra det. Våra advokater kommer att titta på det här, man kan inte behandla utländska investerare på det här viset, säger Zolotko som också kritiserar modellen där Christoffer Perret är både vd för aktiebolaget och ordförande för föreningen.

– I början trodde vi att Perrets dubbelroll skulle vara bra, men när vi tittar tillbaka på alla dokument så gynnar de bara klubben och är emot utländska investerare.

Nyligen bestämde Bollförbundet att det inte finns några grunder för att häva samarbetsavtalet mellan aktiebolaget och HIFK Soccer rf i förväg, och uppsägningstiden gäller till den 25 mars.

– Vi har informerat Bollförbundet om vår synpunkt och vi har tid på oss att vidta åtgärder, säger Zolotko.

Förtroendet är förbrukat

Lucas Jin Chang har också önskat sig ett tätare samarbete med sin danska klubb Vejle BK, men påståendet om att HIFK skulle bli en matarklubb håller inte anser Zolotko.

– Enligt Fifas regler får det inte vara mer än fyra spelare som spelar på lån från en klubb till en annan, och det kan inte anses vara en matarklubb. En matarklubb är tio, tolv eller femton spelare, säger han.

Om den registrerade föreningen inte tilldelas ligalicensen, utan den fortsätter hos aktiebolaget så kommer huvudägaren att uppfylla sina åtaganden menar Zolotko.

– Förtroendet är förbrukat med klubben och framför allt vd:n. Vi kanske letar efter en lokal partner som behandlar oss bättre och delar vår vision. Inte en som bara utnyttjar oss för pengarna och sedan försöker göra sig av med oss.

– Vi kan kanske fortsätta jobba med någon som inte är Christoffer Perret, om vi kan göra upp en plan för klubben och kan sätta några grundregler. Vi har inget emot klubben, avslutar han.