Estoniadokumentären sågas av Jan Guillou och flera andra tunga journalistnamn

I en debattartikel i Dagens Nyheter går tio journalister hårt åt Estoniadokumentären och att den belönades med Stora journalistpriset i kategorin "Årets avslöjande". Samtidigt vill många svenskar se nya dykningar till vraket, visar en ny enkät.

Debatten om Estoniadokumentären tog fart i Sverige när den fick Stora journalistpriset, och magasinet Filter sedan skrev ett långt reportage som kritiserade både dokumentären och priset.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag skriver tio grävande journalister, bland dem författaren Jan Guillou och Uppdrag gransknings tidigare reporter Janne Josefsson, att Estoniadokumentären som kom tidigare i höst ger tyngd åt konspirationsteorier.

"Med hjälp av suggestivt klipparbete och urval av berättelser skapas känslan av att någon eller några inom statsmakten döljer de verkliga orsakerna till att Estonia förliste", skriver journalisterna.

"Vetenskapligt evidenstänkande hotas av irrationell tro på konspirationer"

De kritiserar att dokumentären belönades med Stora journalistpriset i kategorin "Årets avslöjande".

"Vi lever i en tid då rationalitet och vetenskapligt evidenstänkande hotas av den irrationella tro på konspirationer som rullar över världen, och som Estoniadokumentären tyvärr är ett typexempel på. Journalistiken kan och ska vara en motvikt, men då måste kraven på ärlighet och evidens vara högt ställda, inte minst inom den undersökande journalistiken", skriver de.

De hänvisar också till anhöriga Jonathan Lindström, vars föräldrar dog i olyckan, som kritiserar dokumentären i tidningen Journalisten och menar att den sprider desinformation och vaneföreställningar och förstärker de anhörigas sorg och vilsenhet.

Debattartikeln är en fortsättning på den publicistiska debatt som rått kring Estoniafallet i Sverige i höst.

"Bidragit med ny fakta"

Diskussionen i Sverige låter alltså väldigt annorlunda än den gör i Estland för tillfället.

I ett mejl till DN svarar dokumentärens regissör Henrik Evertsson att filmen bidragit till att lägga ny fakta på bordet.

– Det finns, dessvärre, många konspirationsteorier kring Estoniakatastrofen. Sådana uppstår när det föreligger kunskapsluckor. Därför är det synnerligen viktigt med mer fakta och journalistik på fältet, skriver han.

Enligt Stora journalistprisets ordförande Jonas Bonnier är det roligt att priset diskuterats.

– Priset är ingen vetenskap utan det är en jury som överlägger om vem som blir årets vinnare, säger han till DN.

Många svenskar vill ha nya dykningar

Samtidigt visar en ny enkät som SVT låtit göra att många svenskar vill att det görs nya dykningar till vraket.

På frågan ”Tycker du att Sverige bör fortsätta utreda Estoniakatastrofen genom nya dykningar vid vraket eller tycker du inte det?” svarar 64 procent av de svarande ja, 21 procent nej och 15 procent vet ej. Omkring 1 000 svenskar deltog i enkäten.

SVT har gjort enkäten i samarbete med det estniska mediebolaget Ekspress Meedia som visar att också i Estland vill fler än sex av tio medborgare se nya dykningar vid vraket.

Artikeln är uppdaterad 16.50 med DN:s kommentarer från Evertsson och Bonnier.