Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Åtminstone en del av de hundratals kidnappade nigerianska skolpojkarna räddades - norra Nigeria fortsättningsvis ett farligt område

Från 2020
Skolpojkar återvänder efter att ha varit kidnappade i sex dagar. Kankara i delstaten Katsina i nordvästra Nigeria 18.12.2020
Bildtext Skolpojkar återvänder efter att ha varit kidnappade i sex dagar. Kankara i delstaten Katsina i nordvästra Nigeria 18.12.2020.
Bild: AFP / Lehtikuva

Åtminstone en del av de hundratals skolpojkar som kidnappades för en vecka sedan i nordvästra Nigeria befinner sig nu i säkerhet.

Skolpojkar på en internatskola i Kankara i delstaten Katsina fördes bort i fredags. Beväpnade män som anlände med motorcyklar stormade in på internatet, och många elever låg redan och sov då attacken skedde.

Efter skottutväxling med säkerhetsstyrkor försvann männen och tog med sig hundratals pojkar.

Demonstration mot islamistorganisationen Boko Haram i Nigeria efter att hundratals skolpojkar kidnappats. 17.12.2020
Bildtext Demonstration mot islamistorganisationen Boko Haram i Nigeria den 17 december efter att hundratals skolpojkar kidnappats.
Bild: AFP / Lehtikuva

Oklart antal kidnappade pojkar

På torsdagen kom beskedet att över 300 pojkar hade frigetts efter sex dagars fångenskap.

Enligt de nigerianska myndigheterna var det säkerhetsstyrkor som befriade skolpojkarna.

Det är oklart hur många pojkar som från början kidnappades och om det fortfarande saknas barn. Många elever lyckades fly i samband med attacken.

Demonstration mot islamistorganisationen Boko Haram i Nigeria efter att hundratals skolpojkar kidnappats. 17.12.2020
Bildtext Demonstration med krav på att myndigheterna räddar de kidnappade skolbarnen
Bild: AFP / Lehtikuva

Den islamistiska gruppen Boko Haram meddelade några dagar efter attacken att den låg bakom masskidnappningen.

Föräldrar väntar vid skolporten till ett internat i Nigeria. Hundratals skolpojkar har kidnappats från skolan.
Bildtext Föräldrar väntar vid skolporten till det skolinternat varifrån hundratals pojkar kidnappades.
Bild: AFP / Lehtikuva

Väcker till liv minnen om skolflickor som varit försvunna i åratal

Kidnappningen har skakat om det i övrigt också instabila landet, och väcker till liv minnen från bortrövandet av över 270 skolflickor år 2014 i staden Chibok i nordöstra Nigeria.

Nu - sex år senare - har bara hälften av de bortförda flickorna hittats eller befriats, uppger nyhetsbyrån Reuters. En del av flickorna har gifts bort och en del befaras vara döda.

Nigerianska kvinnor demonstrerar i Kenya.
Bildtext Nigerianska kvinnor i Kenya protesterar mot kidnappningen av nigerianska skolflickor 16.5 2014.
Bild: EPA/DAI KUROKAWA

Laglöst i norr - attacker utförs inte enbart av Boko Haram

Norra och södra Nigeria har i många år stått i konflikt med varandra. Olja och övriga rikedomar finns främst i söder.

Väpnade gäng som sysslar med rån och kidnappningar mot lösensummor - allmänt kallade för "banditer" - utför regelbundet attacker i nordvästra Nigeria.

Attackerna innebär att lokala invånare drabbas svårt och inte kan till exempel odla jorden, utvinna mineraler eller resa fritt.

De kriminella gängen i norra Nigeria har dödat mer än 1 100 människor enbart under den första hälften av år 2020, uppger människorättsgruppen Amnesty International.

Begravning av arbetare som mördats av Boko Haram
Bildtext Sörjande deltar i en begravning av 43 jordbruksarbetare som mördades av Boko Haram 28.11 2020
Bild: AFP / Lehtikuva

Boko Harams kärnområde ligger i norra Nigeria

I Boko Harams kärnområde i norra Nigeria är den största delen av invånarna muslimer medan det bor främst kristna i södra Nigeria.

Namnet Boko Haram betyder "västerländsk utbildning är synd". Boko Haram vill att det i norra Nigeria skapas en islamisk stat som utgår från dess extrema tolkning av den gudomliga lagen sharia.

I de nordostliga delarna av landet har Boko Harams tio år långa uppror lett till att över 30 000 människor har dödats och ungefär två miljoner människor har tvingats fly.

Statens säkerhetsstyrkor bekämpar Boko Haram med hårda metoder, och har också kritiserats för omfattande användning av utomrättsligt våld.

Säkerhetsanalytiker bedömer att den strategi som militären och polisen använder sig av har tryggat omständigheterna i storstäderna men gjort livet på landsbygden sårbarare.

Boko Haram

Studie av Boko Haram visade att hämnd mot Nigerias militär är en stark drivkraft för dem som ansluter sig

Boko Haram skiljer sig klart från andra kända radikala islamistiska organisationer på en punkt: Kvinnorna har en framstående roll i organisationen, rapporterade Svenska Yles medarbetare Liselott Lindström år 2016. Hon citerar också en studie där man granskat motiven bakom människors vilja att ansluta sig till Boko Haram.

En del ville gå med för att kunna tillhöra en grupp, andra för att få respekt och bli fruktade. Också fattigdom hade betydelse. Religionen var alltså inte den mest drivande kraften.

Men för väldigt många Boko Haram-anhängarna var det hämnd som var det främsta motivet till att ansluta sig till gruppen. De vill hämnas på den nigerianska militären.

I studien sägs det att armén och miliser hänsynslöst terroriserar civila och torterar fram bekännelser ur människor i kampen mot Boko Haram. Undersökningen pekade alltså på att arbetet mot Boko Haram i själva verket fick fler att ansluta sig till gruppen.

Rekrytering sker traditionellt via koranskolor och moskéer men vänner, grannar och familj uppges ha fått en allt större betydelse i värvningsprocessen. Rekryterarna ligger ofta flera steg före de som försöker bekämpa terrorism och motarbeta radikalisering.

Karta över Nigeria
Bild: Yle