Sjukvården använder främst importerade munskydd: "Det är en bräcklig situation", säger inköpsdirektör

Den största delen av mun- och nässkydden köps fortfarande in från andra länder, även om den inhemska produktionen av skyddsutrustning har ökat sedan våren. Frågan är om det är hållbart ur ett självförsörjningsperspektiv.

För tillfället använder den finländska sjukvården 600 000–800 000 kirurgiska munskydd dagligen.

Enligt Mikko Matikkala vid Försörjningsberedskapscentralen köps tre fjärdedelar av dessa in från andra länder.

Det här är problematiskt, enligt Niklas Teir som är inköpsdirektör vid Vasa centralsjukhus.

– Det är fortsättningsvis en bräcklig situation, vi är alltför beroende av produktionen i Asien. Om situationen blir likadan som i våras är vi tillbaka i ruta ett då de gäller tillgången till skyddsutrustning.

Matikkala är av en annan åsikt.

– Situationen är bättre än i våras och för nästan varje produktgrupp finns en eller flera tillverkare i Finland. Men alla typer av munskydd produceras ännu inte i Finland.

I våras ökade efterfrågan på skyddsutrustningen globalt, samtidigt som Kina stängde en del av sina fabriker tillfälligt. De länder i Europa som själva producerade skyddsutrustning införde ett exportförbud på sina produkter.

Enligt Matikkala klarar man sig bra även om en ny pandemi skulle bryta ut och fabrikerna i Kina skulle stänga.

– De finländska tillverkarna kan täcka sjuk- och hälsovårdens behov av skyddsutrustning, men det skulle förutsätta att de inte alls säljer sina produkter till den privata sektorn.

Möjligen kan det uppstå brist på skyddshandskar, men annars skulle läget vara under kontroll.

Med tanke på framtiden är det enligt Matikkala därför viktigt att ta hand om och stödja de finländska företagens konkurrenskraft.

“Satsa på produktion i Finland”

Det är svårt att förutse hur mycket skyddsutrustning som behövs, eftersom behovet varierar. Det säger inköpsdirektör Teir.

För tillfället beställer man in 500 000–2 000 000 munskydd åt gången till Vasa centralsjukhus och man försöker ha fem till sex månaders behov av skyddsutrustning i lager.

Teir säger att man köpt in en del inhemskt producerad skyddsutrustning, men att de inhemska tillverkarnas kapacitet inte har varit tillräckligt stor för att besvara sjukhusens behov.

– Jag tycker man borde satsa på kontinuerlig produktion här i Finland. Det behövs en bredare diskussion om det här och om hur staten kan garantera att vi i framtiden har tillräckligt med skyddsutrustning i krissituationer.

I Finland finns för tillfället sex stycken företag som producerar munskydd.

Matikkala säger att det är svårt för staten att garantera en produktion av munskydd och annan skyddsutrustning.

– Såklart strävar vi efter att garantera en tillräckligt stor inhemsk produktion. Men konkurrenslagstiftningen och en tillräcklig volym i tillverkningen blir utmanande för de inhemska tillverkarna, särskilt då läget och efterfrågan normaliseras.

Oetisk produktion?

Tidigare i veckan publicerades nyheter om att svenska, norska och danska myndigheter köpt munskydd som misstänks vara tillverkade under tvång i Kina.

Det är muslimska uigurer som tvingats arbeta i en fabrik där de enligt människorättsorganisationer utsatts för hjärntvätt och inte får röra sig fritt. Enligt journalisterna som undersökt saken har Finland inte köpt in av de här munskydden.

Niklas Teir säger sig ha en viss förståelse för grannländernas misstag.

– Bristen på skyddsutrustning i Sverige var så påtaglig och akut under den första vågen så jag har förståelse för att man inte hann kolla upp varje detalj då man gjorde anskaffningarna. Det andra alternativet hade ju varit att vårdpersonalen inte haft någon skyddsutrustning alls.

Enligt Teir är det leverantörerna som i främsta hand har ansvaret för att övervaka hur produkterna som beställs är tilllverkade.

– Alla stora aktörer som vi handlar med har ett eget kvalitetssystem. Om våra leverantörer hittar avvikelser är de noggranna med att informera om avvikelserna och om hur de blivit åtgärdade.

SOK satsar på kinesiskt, Kesko på inhemskt

I S- och K-gruppens sortiment finns både inhemska och utländska munskydd.

Kesko köper för tillfället in munskydd från Turkiet, Kina och Finland.

Tuuli Luoma, försäljningschef vid Kesko, kan inte avslöja hur stora mängder som sålts av de olika munskydden. Men enligt henne har efterfrågan på inhemska munskydd hela tiden ökat.

– Våra kunder uppskattar inhemska produkter och andelen som köper dem ökar hela tiden.

Från S-gruppen säger Janne Paananen, chef för produktgruppen, att man säljer munskydd från Kina och Finland.

– De från Kina har större åtgång, eftersom de säljs i större förpackningar. De från Finland säljs i tusentals och de från Kina i tiotusentals per dag.

Både Luoma och Paananen säger att kunderna främst är intresserade av munskyddens säkerhetsaspekter, inte var och hur de är producerade.

Båda säger att de munskydd som säljs i affärerna genomgått en grundlig kvalitetskontroll och i fabrikerna där de tillverkas har man gjort en utomstående auditering innan munskydden börjat säljas.