Smutsigt, kallt och illaluktande, mord och radikalisering – så beskriver Sveriges Radios Cecilia Uddén al-Hol

I går kom beskedet att finländska myndigheter hjälpt hem två kvinnor och sex barn som vistats i al-Hol-lägret i Syrien. Om det går att avradikalisera dem som vistats i läger i Norra Syrien beror på vilken hjälp de ges, säger Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern Cecilia Uddén.

– Al-Hol är ju ökänt, där råder förhållanden som inte är mänskliga, säger Sveriges Radios Cecilia Uddén har besökt såväl al-Hol som det nyare lägret Roj så sent som i november.

Enligt Uddén är skillnaden mellan al-Hol och Roj enorm.

– I al-Hol svämmar toaletterna över, det stinker. Människor bor i tält utan elektricitet, det blir kallt på vintern och dessutom är vattentillgången dålig och folk där får problem med magen av vattnet, säger hon.

En kvinna i lägret hade strypts och dumpats i en avloppstank där man senare hittade henne.

Uddén säger att stämningen i al-Hol överlag är eländig och att det där finns många oerhört radikaliserade kvinnor som ställer de andra inför rätta i provisoriska domstolar.

– De här kvinnorna fungerar ungefär som kalifatets moralpolis inne i lägret, säger hon.

Enligt henne har det i lägret förekommit flera mord.

– När jag var där berättade säkerhetschefen i lägret att en kvinna hade strypts och dumpats i en avloppstank där man senare hittade henne. Hon mördades sannolikt för att hon inte följde kalifatets stränga regler, säger Uddén.

I Roj ska kvinnorna avradikaiseras

Cecilia Uddén berättar att Roj-lägret, där de två finländska kvinnorna senast vistades med sina sex barn, är något helt annat.

Hon säger att flera europeiska kvinnor under den senaste tiden har flyttats från al-Hol till en nyare del av Roj-lägret.

– Där får man inte ha svarta kläder och man får absolut inte ha niqab. Hela lägret är dessutom modernare och bättre, säger Uddén.

I Roj finns det elektricitet och möjlighet att se på tv, tälten är stabila och vattentäta och toaletterna fräscha.

Det är alltså dit kvinnor, som i huvudsak är EU-medborgare, flyttas från al-Hol.

Frågan är så klart om man blir avradikaliserad bara för att man inte har en svart niqab på sig

Att kvinnorna i Roj kommer från just EU-länder beror enligt Uddén sannolikt på att EU-länderna har klagat på de dåliga förhållandena i al-Hol.

– Många människorättsorganisationer har sagt att det råder omänskliga förhållanden i lägret som också barn lever i.

I det nya lägret ska även så kallade avradikaliseringskurser hållas för de kvinnor som flyttas dit.

– Frågan är så klart om man blir avradikaliserad bara för att man inte har en svart niqab på sig, säger Uddén.

Traumatiserade kvinnor tvingade till IS av äkta män och mammor

Uddén säger att kvinnorna i praktiken har väldigt olika förutsättningar för att verkligen avradikaliseras.

– En del kvinnor fördes till Syrien och till kalifatet av sina män eller sina mammor. Några var så unga som tretton år då de kom till kalifatet. De här kvinnorna har ju inte valt det här själva, säger Uddén.

En del har indoktrinerats medan de befunnit sig i kalifatet, enligt Uddén, men kvinnorna som bor i lägret har väldigt olika historier.

– Vissa är fortsatt starkt övertygade och det märker man då man talar med dem. Andra är fortfarande traumatiserade på ett sätt som gör att de inte riktigt kan ta avstånd från kalifatet.

Cecilia Uddén berättar hur hon talat med kvinnor som sagt att de inte kommer att utgöra någon samhällsfara om de blir hemskickade, att de inte är några terrorister.

Många av kvinnorna är traumatiserade efter att under flera år ha levt under bombningar

– De säger att de är starkt troende muslimer och att de vill fortsätta gå klädda som muslimer men att de inte utgör någon fara. Men när man ställer dem frågor märker man att de börjar slingra sig, att de fortfarande är oerhört radikaliserade.

Uddén berättar att hon brukar fråga kvinnorna hur de anser att man ska behandla homosexuella, eftersom kalifatet kastade homosexuella från hustak.

– Jag brukar fråga om det är något de tar avstånd från och jag har inte träffat en enda kvinna hittills som tydligt har tagit avstånd från det till exempel, säger hon.

Kurderna beroende av hjälp från världssamfundet för att kunna starta terrordomstol

Hon säger ändå att det varierar starkt hur radikaliserade kvinnorna är och vilken typs hjälp de kommer att få.

– Många är ju just traumatiserade efter att under flera år ha levt under bombningar och efter att ha flytt tillsammans med sina barn eller förlorat barn eller som har förlorat sina män. Det beror mycket på vilken typ av hjälp de får hur de kommer att klara sig i fortsättningen, skulle jag säga.

Enligt ett förslag från det kurdiska självstyret ska lokala domstolar ta sig an terrorrättegångar för kvinnorna som är kvar i lägret, men förslaget har inte fortskridit.

– Kurderna har under hela processen beklagat sig över att de nu sitter där med tusentals terrormisstänkta på halsen och att ingen hjälper dem. De är bedrövade över att världssamfundet inte hjälper till att hantera situationen, varken med att ta hem personer eller att inrätta en internationell tribunal för att kunna ställa alla kvinnor och män i lägren till rätta.

När ingen hjälp för en tribunal kom byggdes en domstolsbyggnad där de internationella terrormisstänkta ska dömas.

Huruvida det blir möjligt att hålla rättegångar beror ändå mycket på hur omvärlden reagerar.